Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

It-företag övervakade anställda under jobbresor

It-företaget övervakade sina anställda i realtid och kunde dela informationen till sina kunder. Nu stämmer Unionen bolaget på 40 000 kronor för varje medlem som drabbades.
Oscar Broström Publicerad 14 oktober 2022, kl 13:50
Person åker i bil med gps i mobilen.
Företaget kunde via en gps-tjänst följda sina anställda när de var på resor och dela med sig av informationen till sina kunder. Foto: Erik Simander/TT

De anställda på it-företaget är eller var fältservicetekniker för företaget och var ofta ute hos kunder. Under jobbresorna övervakades de i realtid med hjälp av en gps-tjänst, Enroute, som samlade in data om medarbetarnas namn, var de befann sig, när de påbörjade sina resor, beräknad ankomsttid samt arbetsordernummer.

Den här informationen kunde sedan delas med en tredje part, det vill säga bolagets kunder.

Redan när gps-tjänsten infördes på arbetsplatsen flaggade Unionen, under mbl-förhandlingar, för att insamlingen av medlemmarnas personuppgifter kunde bryta mot dataskyddsförordningen.

– Det här är en viktig fråga för de enskilda individer som drabbats men också för Unionen som facklig organisation. Det har att göra med att vi tycker oss kunna se att den här typen av övervakning blir vanligare och vi vill få prövat var gränserna går, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Hon tillägger:

 Att kunna följa en arbetstagare i realtid med gps och att dessutom lämna ut den informationen till en tredje part är en alldeles för långtgående och närgående övervakning. Det är en övervakning som har skapat stort obehag hos medlemmarna.

Stämningen rör 15 medlemmar i Unionen som vardera kan få 40 000 kronor i skadestånd, om Unionen får igenom sitt yrkande. Övervakningen pågick under ett år och fem månader.

Söker klargöranden från EU-domstolen

Dataskyddsförordningen, ofta kallad GDPR, är en EU-lag som infördes 2018. Det finns få avgöranden från andra länder, och inget alls i svensk domstol, för hur skadestånd ska betalas ut vid brott mot förordningen.

Därför har Unionen bett om ett så kallat förhandsavgörande från EU-domstolen.

 Det här är en förordning som ska tillämpas likadant i alla EU-länder. Därför är det vår uppfattning att en svensk domstol inte kan ta ställning till om skadestånd ska betalas ut och till vilka nivåer, utan att få vissa klargöranden från EU-domstolen, säger Susanna Kjällström.

Arbetsrätt

37 miljoner till Unionens medlemmar

Drygt 37 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar 2023 efter rättsprocesser. Det som sticker ut i årets statistik är det ökande antalet konkurser.
Lina Björk Publicerad 1 mars 2024, kl 06:00
En ordförandeklubba ligger på ett bord
En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Foto: Shutterstock

Under 2023 gick totalt 8 868 företag i konkurs, enligt myndigheten Tillväxtanalys. Alla branscher drabbades även om byggindustrin och finansbranschen var extra utsatta. Antalet är det högsta sedan 1998, vilket också märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Peter Knutsson

–  Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.

Under fjolåret avslutades 403 arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades ut drygt 25 miljoner kronor i ersättning till förbundets medlemmar. Förbundets jurister hjälpte dessutom till i 156 försäkringsrättsärenden under 2023, alltså rättsprocesser om arbetsskador och arbetslöshetsersättning. Här fick medlemmarna 11,5 miljoner kronor i ersättning.

Båda summorna är betydligt lägre än 2022, men det beror på flera saker. Dels kom det in färre ärenden tidigare år och en rättsprocess kan lång tid, vilket skapar en eftersläpning i statistiken. 

Även medlemmar krävs på skadestånd

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året hade 27 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och 11 av dem fick sammanlagt 121 620 kronor i ersättning, där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen.