Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Utlandsfödda Maria blev mobbad av chefen

Är du född utomlands löper du större risk att mobbas. För Maria från Sydamerika slutade chefens påhopp med att hon tvingades avsluta sin anställning.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock
Marias chef gav sig på medarbetare med utländsk bakgrund. (Kvinnan på bilden har inte med texten att göra.) Shutterstock

Marias chef brukade ofta tala om för henne vad som var svenskt och inte svenskt.

”Här i Sverige plockar man bär. Här i Sverige plockar man svamp.” Maria, som varken plockar bär eller svamp, försökte säga att det väl var frivilligt.

– Han påpekade ofta att jag är annorlunda. Det var lite som att han trodde att eftersom man kom från ett annat land, kommer man från en lerhydda – att det inte fanns någonting i ens hemland.

Hon minns också hur hennes chef flera gånger påtalade att han hade svårt för henne som person.

– Han la handen på sitt bröst och visade att han hade svårt att andas och sa: ”Det känns obehagligt i kroppen när jag pratar med dig”. Sedan sa han att han skulle ringa min man för att fråga hur han gjorde för att tala med mig.

Större risk för utlandsfödda

Mobbning kan drabba vem som helst. Men om du är utlandsfödd är risken större. En studie från Linköpings universitet visar att det är dubbelt så hög risk att utsättas för mobbning om du är född i ett annat land, och risken ökar än mer om du kommer från ett land med vitt skild kultur från Sveriges.

– Studien visar att det räcker att vara född någon annanstans än i Sverige för att risken för mobbning ska öka. Det är den otäcka sanningen, säger Michael Rosander, biträdande professor i psykologi vid Linköpings universitet.

Maria är civilingenjör, i 40-årsåldern, född i Sydamerika, men har bott större delen av sitt liv i Sverige.

Hon gillade verkligen sitt jobb och tyckte om sina kolleger. Men för två år sedan, när arbetsplatsen bytte chef, vändes allt upp och ner.

Maria berättar att chefen nästan omedelbart började ge sig på de medarbetare som hade utländsk bakgrund.

– Han ifrågasatte när jag vabbade, men inte när mina svenska kollegor gjorde det. Han ifrågasatte mina läkarbesök: ”Varför var du där?” men inte när mina svenska kollegor gick till doktorn. Det var smågrejer först och jag försökte strunta i det.

Mobbningen förvärrades

Efter ungefär ett år blev det värre. Marias kollega, med bakgrund från Mellanöstern, orkade inte med arbetsmiljön och slutade.

– När hon slutade var han på mig hela tiden. Han ifrågasatte precis allt jag gjorde. Han sa till och med att jag inte kunde förstå svenska.

Precis innan jul förra året fick Maria nog. Hon drog in facket. Det bestämdes att alla parter skulle träffas på ett möte, för att försöka prata ut och försöka hitta en lösning, men Maria säger att hon mådde för dåligt för att orka medverka.

– Eftersom jag inte var där hittade han på saker som inte var sanna. Han sa att jag var våldsam, att jag sparkade till grejer, att jag skrek. Och jag kunde inte försvara mig, eftersom jag inte var där.

Mötet ledde inte till någon förbättring. Efter några veckor orkade inte Maria mer. Hon blev sjukskriven. Företaget meddelade sedan att de ville behålla chefen, samtidigt som de erbjöd henne uppsägning med sex månaders lön. Efter förhandling landade det på nio månader.

– Det är väldigt ledsamt att en person som mobbar, och som har mobbat flera personer, i olika grad, finns kvar. Och nu var jag den sista med invandrarbakgrund på arbetsplatsen. Alla andra har slutat.

Hur mår du i dag?
– Inte bra. Jag blir känslosam när jag pratar om det. Men det känns viktigt att kunna berätta om det för andra. Det kanske kan hjälpa någon annan. Att de inte känner sig ensamma.

 

Fotnot: Maria heter egentligen något annat. Kollega har pratat med Marias fackliga ombud, som bekräftar att de hanterat ärendet.

 

Läs mer om mobbning:

Mobbade Annika ville ta sitt liv

Två i veckan dör av mobbning

De mobbades röst 

Chefer mesta mobbarna

ASIATER ALLRA MEST UTSATTA

  • Risken för mobbning är dubbelt så stor om man är född utomlands.
  • Om man kommer från ett land med vitt skild kultur från Sveriges ökar risken ytterligare fyra gånger.
  • Risken är allra störst för personer från Asien.
  • I forskningen talar man om två olika typer: arbets- och personrelaterad mobbning. Studien visade att hela skillnaden mellan Sverigefödda och utlandsfödda fanns i den personrelaterade mobbningen.

Linköpings universitet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Starka reaktioner på Kollegas granskning av diskriminering: ”Helt sinnessjukt”

Kollegas granskning av diskriminering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning väcker starka reaktioner. Läsare vittnar om sämre chanser, tystnad och ökad stress.
Elisabeth Brising Publicerad 18 mars 2026, kl 06:01
Två olika vardagssituationer: en person i rullstol vid dator på kontor och en person i rörelse i stadsmiljö, som tillsammans illustrerar temat funktionsnedsättning och arbetsliv.
Kollegas artiklar om diskriminering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet har väckt starka reaktioner bland läsarna.

Kollega intervjuade Eva Fridh, en nästan blind småbarnsmamma, som berättade om sina utmaningar i arbetslivet. Artikeln väckte starka reaktioner:

”Det är helt sinnessjukt att funktionsnedsatta ska bedömas på samma premisser som icke funktionsnedsatta, när man i verkligheten inte får samma chanser. Det blir en ytterligare stress att a-kassedagarna försvinner, samtidigt som man har mindre chans än andra att få jobb, oavsett hur aktiv man är som arbetssökande.”

”Försök sök jobb med funktionsnedsättningar. Där är arbetsgivarnas dörrar stängda.”

”Det är så hemskt! Dessutom är Försäkringskassan stenhårda, och gör nästan alltid avslag, oavsett hur sjuk eller handikappad någon är. Samtidigt vill ingen anställa en person med sjukdom eller handikapp. Är budskapet att man ska akta sig för att bli sjuk?”

Många med NPF vågar inte berätta om sin diagnos på jobbet

Kollega har även intervjuat Victoriya Järvelä-Uchebe som har ADD. Många med NPF beskriver liknande utmaningar:

”Ja tyvärr är det inte bara hon. Många med NPF genomgår detta. Alla som har nedsättningar fysiskt eller psykiskt. Diskriminering finns men de vill inte visa det tydligt.”

”Jag vågar inte ens säga till arbetsgivarna att jag har autism. När ska man säga det?”

”Det borde inte spela någon roll?”

”Jag skulle inte säga något alls innan du fått jobbet. Och då skriftligt. Just för att du ska få en chans. Har du väl fått jobbet kan du berätta skriftligt vad du behöver.”

Fler anmälningar om diskriminering i arbetslivet väcker debatt

Kollega skrev att var tredje med funktionsnedsättning upplevt diskriminering i arbetslivet, över 50 000 svenskar bara senaste året enligt enkäter. Fler anmäler också till DO, som kommenterat siffrorna. 

Är det inte fler än så? Handikappsföraktet är ju utbrett”

”Det finns ett utbrett outtalat synsätt att personer med funktionsnedsättning inte har kompetens, om de ens vill jobba ...”

 ”För jävligt att det ser ut såhär. Arbetsgivare borde kompetensutbildas i dessa frågor.”

Kritik mot politiken efter rapporter om diskriminering

Flera i kommentarsfälten lyfte problemen till politisk nivå. 

”Det var detta Tidöpartierna ville. Jag tycker det är diskriminering o hoppas de byts ut efter valet.”

”Dom blåbruna. Men även inom oppositionen. Har köpt SD:s negativa människosyn och värdering av medmänniskor. Alla är inte lika mycket värda.”

”I riksdagen gäller noll meritokrati och lönen är för de flesta att drömma om".

”Alla har svårt att få jobb” – olika syn på diskriminering

Några tyckte upplevelser av diskriminering är svåra att bevisa. 

”Men ALLA har svårt att få jobb idag ... så det kanske inte beror på någon diagnos. Många söker jobb i flera år utan att få jobben de söker.”

Andra tyckte man lägger ett för stort ansvar på arbetsgivarna.

”Ska ett företag anställa nån så vill dom ju att den personen blir lönsam för företaget. Ett jobb är inte bara nåt som "ges".”

En annan läsare svarade: 

 ”Även entreprenörer får väl för tusan ta sitt samhällsansvar de med!! Vad förlorar de på att släppa in nån person som behöver lite extra stöd?”

Funktionsrätt Sverige: Stötande siffror

Organisationen Funktionsrätt Sverige reagerade också kraftigt på DO:s statistik över diskrimineringen och kallade siffrorna ”stötande”. 

Nicklas Mårtensson, ordförande i Funktionsrätt Sverige:  

– Arbetsgivare måste våga anställa. Vi måste jobba med attityder. Vi har en lågkonjunktur men ändå skriker många efter arbetskraft. Vad är problemet? 

Fakta: Funktionsnedsättning och diskriminering i arbetslivet

  • Jobbsökande väljs bort på grund av sin funktionsnedsättning på olika sätt i olika skeden av rekryteringsprocessen.
     
  • Negativa föreställningar om funktionsnedsättningar kan vara en orsak till diskriminering vid rekrytering.
     
  • Att vara öppen med att man har en funktionsnedsättning kan medföra att chansen att få ett arbete minskar.
     
  • Utrikes födda med en funktionsnedsättning löper ökad risk för diskriminering enligt rapporten. I gruppen svarar nästan hälften, 47 procent, att de upplevt diskriminering någon gång i arbetslivet som har samband med deras funktionsnedsättning. 

Källa: Förekomst av diskriminering 2025 - rapport från DO | DO