Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svenska företag bryter mot FN:s barnrättsprinciper

Det är inte bara du själv som kan må dåligt av för mycket övertid och av att ständigt vara jobbuppkopplad. Även dina barn drabbas. Det anser två tunga barnrättsorganisationer som nu varnar de 180 svenska bolag som skrivit under om att följa principerna.
Sandra Lund Publicerad 10 mars 2014, kl 14:45

- Barnrättsperspektivet har reducerats till att enbart handla om barnarbete långt bort någonstans. Då missar man väldigt många aspekter av barns rättigheter. Som att föräldrars arbetsmiljö påverkar, säger Parul Sharma, människorättsjurist och rektor på The Academy for Human Rights in Business.

Tillsammans med Unicef går hon nu ut och varnar de cirka 180 svenska företag som skrivit under att följa FN-organet Global Compacts regler för mänskliga rättigheter. Där ingår även barnrättsprinciperna.

Enligt Parul Sharma handlar det främst om föräldrars arbetstider, ständiga uppkoppling och krav på representation. Här kan föräldrarnas arbetsvillkor äventyra principerna om att ”erbjuda anständiga arbetsförhållanden för föräldrar och vårdnadshavare” och ”se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet”.

- Barn är ju inte anställda, men företaget har kanske en säljare som representerar sin arbetsgivare fyra gånger i veckan och tar kunder till klubbar, pubar och kommer hem sent och lite alkoholpåverkad. Eller föräldrar som hela tiden är tillgängliga för sin arbetsgivare samtidigt som de är med barnen. Där finns ett jättestarkt barnrättsperspektiv. Det gäller bara att träna upp förmågan att se det, säger Parul Sharma.

Enligt Unionens senaste arbetsmiljöbarometer från förra året är övertider och det gränslösa arbetet några av tjänstemännens största arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöverket konstaterar i den senaste rapporten om arbetsorsakade besvär att kvinnliga tjänstemän är överrepresenterade när det gäller stress och andra psykiska påfrestningar. Var åttonde kvinnlig tjänsteman uppger att hon har besvär som har med stress att göra.

Enligt TCO:s rapport om övertider från 2012 arbetade 17 procent av tjänstemännen som också var småbarnsföräldrar (har upp till sju år gamla barn) övertid. Fyra procent utan ersättning. Och totalt sett jobbar svenskar 4,6 miljoner arbetstimmar i övertid varje vecka, vilket motsvarar 117 000 jobb enligt TCO:s rapport.

Parul Sharma på The Academy for Human Rights in Business säger att det i dag är främst de svenska storbolagen som skrivit under om att följa principerna för barns rättigheter. Hon efterlyser här de medelstora och mindre företagen. Särskilt inom sektorer som it-branschen där hon anser att övertider och oreglerat arbete är mer vanligt. Några sanktioner för de företag som inte följer principerna finns dock inte.

- Man kan bli utesluten. Men storbolagen måste börja fundera, även om det kostar. Annars får man gå ur och sluta hävda att man följer FN:s barnkonvention.

Men är inte lönesamhet alltid överordnat för företag?

- Vi måste få upp frågan på ledningsnivå för förändring. I det långa loppet behåller man anställda längre och får lägre sjukfrånvaro. Det gäller att sätta system och normer på plats och förstå att man anställer en människa, inte en maskin.
 

De tio barnrättsprinciperna infördes i mars 2012 av FN-organet Global Compact, Rädda Barnen och Unicef. De reglerar hur företag ska agera för att leva upp till FN:s barnkonvention. Alla företag som skrivit under på att följa Global Compacts, som riktar sig till företag och inte stater, arbete med mänskliga rättigheter förbinder sig att följa principerna.

Här är de tio barnrättsprinciperna (de som är mest relevanta för arbetslivet är fetade):

1. Ta ansvar för att respektera barnets rättigheter och förbinda sig till att främja mänskliga rättigheter för barn
2. Bidra till att avskaffa barnarbete i hela företagets verksamhet och i samtliga affärsförbindelser
3. Erbjuda anständiga arbetsförhållanden för ung arbetskraft samt föräldrar och vårdnadshavare
4. Se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet och i alla företagets inrättningar
5. Se till att produkter och tjänster är säkra och sträva efter att främja barnets rättigheter genom dem
6. Använda marknadsföring och reklam som respekterar och främjar barnets rättigheter
7. Respektera och främja barnets rättigheter i relation till miljön och till fastigheterna som förvärvas och används
8. Respektera och främja barnets rättigheter i säkerhetsarrangemang
9. Bidra till att skydda barn som drabbats av olyckor
10. Stödja samhälls- och regeringsinsatser för att skydda och tillgodose barnets rättigheter

 

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.

Arbetsmiljö

Skanska stänger kontor under Eurovision

Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
– Om det skulle hända något är det bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.
David Österberg Publicerad 7 maj 2024, kl 11:32
Oro inför Eurovision. Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans. Foto: Johan Nilsson/TT.

Eurovision-veckan har dragit i gång i Malmö. För eurovisionfans och malmöbor väntar sång och dans i Eurovision village innan veckan avslutas på Malmö arena till helgen. Totalt räknar arrangörerna med att 100 000 personer på olika sätt deltar i evenemanget.

Men mot arrangemanget finns flera säkerhetshot. Bland dem finns risken för terrorattentat och urartade demonstrationer mot att Israel deltar i Eurovision. Det förhöjda säkerhetsläget har lett till att delar av Malmö har spärrats av och flera kontor i närheten av Malmö arena håller stängt under veckan. Ett av dem är byggbolaget Skanskas.

– Anledningen är dels risken för att något inträffar, dels att det är omständligt att ta sig dit. Om det händer något är det ju bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.

Parkeringshus nära arenan har spärrats av

Han tror inte att det stängda kontoret ger medlemmarna några större problem.

– Efter pandemin är vi ju vana vid att arbeta på distans. Men är det så att man verkligen behöver arbeta från kontoret så får man det, men det är nog ingen intresserad av, för det är väldigt besvärligt att ta sig dit nu. De har bland annat stängt det stora parkeringshuset där vi har fasta platser under veckan. Det är också krångligt att gå ut och äta lunch i området.

Skanska har flera kontor i Skåne, men medarbetarna samlas ofta på det största kontoret i Malmö.

– Men de flesta av oss lät bli att åka dit redan förra veckan. Då började avspärrningarna märkas och polisen gjorde ronderingar med bombhundar.