Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
- Barnrättsperspektivet har reducerats till att enbart handla om barnarbete långt bort någonstans. Då missar man väldigt många aspekter av barns rättigheter. Som att föräldrars arbetsmiljö påverkar, säger Parul Sharma, människorättsjurist och rektor på The Academy for Human Rights in Business.
Tillsammans med Unicef går hon nu ut och varnar de cirka 180 svenska företag som skrivit under att följa FN-organet Global Compacts regler för mänskliga rättigheter. Där ingår även barnrättsprinciperna.
Enligt Parul Sharma handlar det främst om föräldrars arbetstider, ständiga uppkoppling och krav på representation. Här kan föräldrarnas arbetsvillkor äventyra principerna om att ”erbjuda anständiga arbetsförhållanden för föräldrar och vårdnadshavare” och ”se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet”.
- Barn är ju inte anställda, men företaget har kanske en säljare som representerar sin arbetsgivare fyra gånger i veckan och tar kunder till klubbar, pubar och kommer hem sent och lite alkoholpåverkad. Eller föräldrar som hela tiden är tillgängliga för sin arbetsgivare samtidigt som de är med barnen. Där finns ett jättestarkt barnrättsperspektiv. Det gäller bara att träna upp förmågan att se det, säger Parul Sharma.
Enligt Unionens senaste arbetsmiljöbarometer från förra året är övertider och det gränslösa arbetet några av tjänstemännens största arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöverket konstaterar i den senaste rapporten om arbetsorsakade besvär att kvinnliga tjänstemän är överrepresenterade när det gäller stress och andra psykiska påfrestningar. Var åttonde kvinnlig tjänsteman uppger att hon har besvär som har med stress att göra.
Enligt TCO:s rapport om övertider från 2012 arbetade 17 procent av tjänstemännen som också var småbarnsföräldrar (har upp till sju år gamla barn) övertid. Fyra procent utan ersättning. Och totalt sett jobbar svenskar 4,6 miljoner arbetstimmar i övertid varje vecka, vilket motsvarar 117 000 jobb enligt TCO:s rapport.
Parul Sharma på The Academy for Human Rights in Business säger att det i dag är främst de svenska storbolagen som skrivit under om att följa principerna för barns rättigheter. Hon efterlyser här de medelstora och mindre företagen. Särskilt inom sektorer som it-branschen där hon anser att övertider och oreglerat arbete är mer vanligt. Några sanktioner för de företag som inte följer principerna finns dock inte.
- Man kan bli utesluten. Men storbolagen måste börja fundera, även om det kostar. Annars får man gå ur och sluta hävda att man följer FN:s barnkonvention.
Men är inte lönesamhet alltid överordnat för företag?
- Vi måste få upp frågan på ledningsnivå för förändring. I det långa loppet behåller man anställda längre och får lägre sjukfrånvaro. Det gäller att sätta system och normer på plats och förstå att man anställer en människa, inte en maskin.
De tio barnrättsprinciperna infördes i mars 2012 av FN-organet Global Compact, Rädda Barnen och Unicef. De reglerar hur företag ska agera för att leva upp till FN:s barnkonvention. Alla företag som skrivit under på att följa Global Compacts, som riktar sig till företag och inte stater, arbete med mänskliga rättigheter förbinder sig att följa principerna.
Här är de tio barnrättsprinciperna (de som är mest relevanta för arbetslivet är fetade):
1. Ta ansvar för att respektera barnets rättigheter och förbinda sig till att främja mänskliga rättigheter för barn |
2. Bidra till att avskaffa barnarbete i hela företagets verksamhet och i samtliga affärsförbindelser |
3. Erbjuda anständiga arbetsförhållanden för ung arbetskraft samt föräldrar och vårdnadshavare |
4. Se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet och i alla företagets inrättningar |
5. Se till att produkter och tjänster är säkra och sträva efter att främja barnets rättigheter genom dem |
6. Använda marknadsföring och reklam som respekterar och främjar barnets rättigheter |
7. Respektera och främja barnets rättigheter i relation till miljön och till fastigheterna som förvärvas och används |
8. Respektera och främja barnets rättigheter i säkerhetsarrangemang |
9. Bidra till att skydda barn som drabbats av olyckor |
10. Stödja samhälls- och regeringsinsatser för att skydda och tillgodose barnets rättigheter |
Kaffet är självklart på jobbet. Så självklart att det finns anledning att fundera över de vanor och reaktioner som kaffekonsumtionen framkallar. Det menar Ingegerd Sigfridsson, som tidigare studerat ämnet i en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Drycker är betydelsefulla i den sociala samvaron. Gör du likadant som de övriga är det en signal om att du är delaktig. Du står inte utanför, säger hon.
Väljer man till exempel att dricka vatten i stället för kaffe när man sitter vid samma bord kan någon uppfatta att du tar avstånd från den övriga gruppen.
Är det många som dricker kaffe på jobbet utan att egentligen tycka om det?
– Ja, så kan det vara. Ibland väljer vi kaffe för att det är enklast.
Ett tillfälle då det är klokt att tacka ja till kaffe är vid anställningsintervjuer. Ingegerd Sigfridsson har egen erfarenhet av vilka konsekvenserna kan bli av att tacka nej. När hon för många år sedan sökte ett jobb var hon mer sugen på te och avböjde därför erbjudandet om kaffe.
Den person som höll i intervjun följde dock aldrig upp med att fråga om hon i stället ville ha te och när Ingegerd senare inlett sitt arbete med avhandlingen tänkte hon att hon då och där kanske hade brutit mot en oskriven regel. Hon sökte upp den person som intervjuat henne för att få veta vilket intryck hon hade gjort.
– Han sa att han tyckte att jag verkade vara en kompromisslös person.
Ingegerd Sigfridsson fick ändå jobbet och hon tror inte att det är särskilt vanligt att folk nekas anställning på grund av sina kaffevanor.
– Det vore i så fall mycket illa. Men visst kan det bli problem om man ställer sig för mycket på sidan. Då kan man bli betraktad som lite motvalls, eller i värsta fall som en glädjedödare.
Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ens ha en kopp kaffe gemensamt
I dag har Ingegerd Sigfridsson lämnat forskningen och arbetar som systemförvaltare på Göteborgs universitet. Intresset för drycker i den sociala samvaron finns kvar och det hon ser i vardagen tyder på att många av hennes iakttagelser, som byggde på intervjuer med ett 40-tal personer, gäller även i dag.
Är det något jobbsammanhang när det ändå kan vara bra att tacka nej till kaffe?
– Dricker man kaffe under lönesamtalet kan det ge en signal om att man är överens, även om man inte är det. Ett lönesamtal är ett möte mellan två motparter och då ska man inte ha någonting gemensamt, inte ens en kopp kaffe, säger Ingegerd Sigfridsson.
Sverige hör till de länder i världen med högst kaffekonsumtion per capita. Exakt hur hög är svårt att slå fast då olika källor ger olika uppgifter, men enligt webbplatsen cafely.com beräknas den genomsnittlige svensken hinna dricka 58 612 koppar kaffe under sin livstid.
Kaffe är ett av de livsmedel som ökat mest i pris de senaste åren. Siffror från SCB visar att kaffepriset i Sverige var 17,1 procent högre i december 2024 jämfört med samma månad 2023.
Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart.
Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration.
På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen.
Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten.
Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar.
Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.
Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen.
Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis.
Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.