Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så gick det sen för pandemiflyttarna

Under pandemin ökade intresset för att flytta från storstäderna ut på landsbygden - men fortsätta jobba på distans. Kollega har pratat med några av utflyttarna som lämnade stan. Hur gick det egentligen?
Lina Friberg Publicerad 19 juni 2023, kl 06:00
Lisa och Claes Westerlund utomhus vid vattnet i fritidskläder.
Under pandemin var Lisa och Claes Westerlund några av de som bestämde för att ta steget och lämna storstaden och arbeta på distans. Foto: Privat.

Johanna och Behroz Yazdi vågade tack vare pandemin ta steget och lämna Stockholm i början på 2021, för att bosätta sig i Karlstad. Jobben behöll bägge på distans från Stockholm. Drygt två år senare bor de fortfarande kvar och stormtrivs, även om en del förändringar skett jobbmässigt.

 Jag har kvar mitt gamla jobb som riskanalytiker i finansbranschen och åker till Stockholm några gånger i månaden. Resten av tiden arbetar jag på distans, vilket fungerar fint för både mig och min arbetsgivare, säger Behroz.

Johanna jobbade tidigare som affärsutvecklare på H&M, men efter att familjen fått sitt tredje barn valde hon att söka ett nytt jobb på plats i Karlstad.

Hela familjen Yazdi samlad på semesterfoto. Två vuxna och tre barn i olika åldrar.
Johanna och Behroz Yazdi bosatte sig i Karlstad under pandemin. Jobben behöll bägge på distans från Stockholm. Foto: Privat.

 

 Vi som fått okej med att jobba på distans under pandemin fick fortsätta med det efter att rekommendationen om hemmajobb hävts. Samtidigt befann sig H&M i en omorganisation, vilket såklart kan innebära förändringar. Jag kände att jag ville kunna cykla till jobbet och tyckte det var kul att jobba på plats. Så numera jobbar jag på Karlstad kommun med verksamhetsutveckling och digitalisering, säger hon.

 

Ändrad syn på arbetsmarknaden 

Behroz Yazdi tror att hela synen på arbetsmarknaden har förändrats efter pandemin, och att erbjuda distans och flex är viktiga faktorer för företag som vill vara en attraktiv arbetsgivare.

 En stor del av hela min arbetskarriär har varit på distans och jag tycker att det fungerar utmärkt. Kanske beror det på att mina universitetsstudier påminner mycket om hemmaarbete där det var viktigt att ha en bra studieteknik och självdisciplin mellan de lärarledda föreläsningarna. Nu tappar jag nästan mer fokus när jag är på kontoret som definitivt har blivit en plats för det sociala.

Arbete och fritid flyter lätt ihop vid distansjobb

Calle Rosengren.

Calle Rosengren är docent i arbetsmiljöteknik på Lunds universitet forskar om digitalisering och arbetsmiljö. Han håller med om att distansarbetet är här för att stanna. Däremot anser han att den sociala interaktionen är viktig för individers välmående.

 Det vi har sett vid distansarbete är att de kreativa mötena och mikropauserna, småsnacket vid kaffeautomaten försvinner. Det är lätt att bli sittande hela dagen och gränserna mellan privatliv och arbete flyter gärna ihop, vilket har visat sig att vara problematiskt för många.

Han tror att arbetshubbar, så kallade co-working spaces, kan vara en del av lösningen i framtiden. Själva konceptet finns både i flera europeiska storstäder och på landsbygden. Där kan anställda från olika företag hyra in sig för att jobba på distans utan att sitta hemma.

Oftast finns det en bristande ergonomi i hemmet

 Det kan vara ett sätt att lyckas etablera rutiner och få en tydlig gränsdragning mellan arbete och fritid. Och en möjlighet att få småsnacka med andra jobb-hubbare. Oftast finns det även en bristande ergonomi i hemmet.

Calle Rosengren ser framför allt arbetshubbarna som ett möjliggörande för folk att bo längre från städerna och tror att logiken i att dela ytor kommer växa fram allt mer.

 Nu finns lantliga co-workers först och främst i turist-attraktiva områden. I framtiden kan vi förhoppningsvis befolka även andra delar av glesbygden. En annan vision är att engagera samhället, låta kommunen och lokala företag skapa nätverk och tillhandahålla lokaler, något som skulle minska både bilpendling och arbetslöshet.

Började jobba hemifrån - flyttade direkt

När Pernilla Skeppström skickades hem från kontoret i början av pandemin, gick flytten nästan omedelbart från Stockholm till Undersåker. Där hon kunde ägna sig åt sin största hobby skidåkning. Sedan dess har det blivit tre flyttar mellan storstaden och Jämtland.

 Efter att rekommendationerna om hemarbete släppts i februari 2022 ville min dåvarande uppdragsgivare att vi skulle vara tillbaka på kontoret två dagar i veckan, så det var bara att pallra sig tillbaka till Stockholm och kontoret.

Pernilla Skeppström.

Pernilla Skeppström, som arbetar som konsult inom IT, menar att det är högst ologiskt att transportera nästan två miljoner människor genom en storstad för att alla måste ses i fysisk form på ett kontor två dagar i veckan.

 I min bransch är det uppdragsgivarna som sätter villkoren, så det är bara att rätta sig efter det som efterfrågas. För de uppdrag som ligger ute just nu vill de flesta uppdragsgivare att man ska vara på plats några dagar i veckan, vilket jag tycker är ytterst märkligt då allt samarbete ändå måste ske via Teams eftersom det nästan alltid är någon som är på distans.

 Varför tror du att det är så?

 Många chefer vet inte hur de ska leda personalen på distans, de känner sig tryggare om de har sina medarbetare på plats. Dessutom tror jag att många chefer inte orkar ta den individuella dialog som distansarbete kräver, därför säger de nej.

För tillfället har Pernilla Skeppström ett uppdrag där uppdragsgivaren godtar att hon arbetar på distans, så nu befinner hon sig i Jämtland igen.

 Jag har uppdragskontrakt till och med juni, därefter vet jag inte vad som händer. Det mest troliga är att jag skaffar mig ett helt nytt yrke för att kunna bo kvar här. Självklart kommer jag försöka få ett uppdrag på distans i första hand. I värsta fall får jag flytta tillbaka till Stockholm igen, jag måste ju försörja mig.

Vi båda kunde få jobb i princip var som helst

 Lisa Westerlund och hennes man Claes bestämde sig strax före pandemin att lämna lägenheten i Göteborg och bosätta sig i en prästgård vid Höga kusten. Paret är friluftsmänniskor och en önskan om att ha naturen in på knuten var en bidragande orsak till flytten.

 Jag är civilingenjör och Claes är läkare, så vi båda kunde få jobb i princip var som helst. Claes hade aldrig varit i Härnösand innan vi flyttade hit, men vi tänkte att det är väl bara att flytta tillbaka ifall vi inte trivs, säger Lisa Westerlund.

Lisa säger att hon redan innan flytten fått tre jobberbjudanden i Härnösand och att teknikbranschen skriker efter folk norröver. Det anordnas jobbmässor och event där arbetsgivare inom olika branscher presenterar sig.

– Det finns många jobb att söka söderut också, men samtidigt är det fler sökande där som konkurrerar om jobben. Det finns betydligt fler spännande och innovativa teknikjobb här i norr än vad folk söderöver förstår.

Distansarbete påverkar flyttbeteende

En flyttstudie utförd av Region Stockholm förra året visar att Stockholmsregionen sedan 2018 haft ett negativt inrikes flyttnetto, fler har lämnat länet än flyttat in.

Studien visar att de senaste årens möjlighet till distansarbete har haft effekt på flyttarnas beteende. En tredjedel av utflyttare som arbetar anger att möjligheten till distansarbete påverkat beslutet att flytta i stor utsträckning.

De utflyttare som kunde arbeta 50 procent på distans, eller mer behöll sina jobb i Stockholms län efter flytten i högre utsträckning, än andra utflyttare.

Enligt undersökningen så var möjligheten att flytta längre men behålla sitt gamla jobb, i högre grad gällande för en grupp egenföretagare och högutbildade, som kunde utföra sina arbetsuppgifter på distans.

Arbetsmiljö

Därför är alla på kontoret på tisdagar

Hybridarbetet är här för att stanna. Den som vill träffa kollegor på jobbet ska välja tisdag, onsdag eller torsdag som kontorsdag. Fredagar är kontoret helt dött.
David Österberg Publicerad 6 februari 2024, kl 07:55
Till vänster en grupp människor på kontor, till höger en kalender med häftstift i.
Distansarbete har exploderat och är nu en etablerad del av arbetslivet. Forskning visar att hybridarbete ökar produktivitet, trivsel och minskar personalomsättning. Men hur jobbar vi och vilka dagar är alla på kontoret? Foto: Colourbox.

Före pandemin var distansarbete ovanligt. Under pandemin blev det en nödvändighet och nu är det här för att stanna. I dag jobbar omkring en tredjedel av arbetskraften på distans i någon form, enligt Nick Bloom, professor i ekonomi vid Stanford University i USA. 

Han har forskat på distansarbete i 20 år och ser nu att siffrorna på hur många som delvis jobbar hemifrån har stabiliserats de senaste två åren. I framtiden kommer andelen öka, tror han.

Vid ett webbinarium, anordnat av Facken inom industrins produktivitetskommission, liknade Nick Bloom utvecklingskurvan med Nikes logga: nivåerna var höga under pandemin, sjönk sedan och kommer så småningom att öka igen.

På fredagar är kontoren folktomma

Vanligast är att jobba tre dagar från kontoret och två på distans. Mest sugna på kollegor och kaffemaskiner verkar vi vara på tisdagar, onsdagar och torsdagar. 72 procent av distansarbetarna tar sig till kontoret på tisdagar, 66 procent på onsdagar och 57 procent på torsdagar. Den som vill vara ifred på jobbet gör klokt i att välja måndag (23 procent) eller fredag (6 procent) som sina kontorsdagar. Fast det är inte så bra, enligt Nick Bloom.

– Det är bra om arbetsgivaren bestämmer vilka dagar som ska vara kontorsdagar. Tyst och koncentrerat arbete gör man bäst hemifrån och till kontoret åker man för utbyte med sina kollegor, sa han under seminariet. 

Distansarbete och arbetsmiljö

Att företagen bestämt vilka dagar som ska vara kontorsdagar kan vara en anledning till att kontoren är folktomma på måndagar och fredagar. En annan att distansarbete gör övergången mellan ledighet och arbete mjukare, tror Ted Rasmusson som är organisationspsykolog.

– Många kan säkert känna lite ångest på söndagskvällen inför en ny arbetsvecka och alla måsten och krav som väntar. Möjligheten till distansarbete på måndagen gör nog övergången lite mjukare, säger han.

Enligt Nick Bloom älskar vi att då och då arbeta på distans. Forskning från USA har bland annat visat att hybridarbete sänker sannolikheten för att personal säger upp sig med 35 procent, jämfört med om de måste vara på kontoret fem dagar i veckan. Produktiviteten verkar inte heller påverkas negativt av att medarbetarna distansjobbar en del av veckan.

Distansarbete här för att stanna

Annan forskning, också den amerikansk, visar att anställda uppskattar en övergång till hybridarbete lika mycket som en löneökning på 8 procent. 

Varför är vi så förtjusta i distansarbete? Ted Rasmusson tror att vi fick upp ögonen för fördelarna med det under pandemin.

– Det kunde exempelvis handla om bättre balans i vardagen, att slippa pendla, ökad kontroll över det egna arbetet eller möjligheten att få sitta i en lugnare miljö där man slapp bli avbruten och kunde vara mer produktiv, säger han.

Bör alla företag som har möjlighet till det tillåta hybridarbete?

– Absolut, men man behöver så klart se till det enskilda företagets och medarbetarnas förutsättningar. Vilka arbetsuppgifter kan man utföra på distans och när behöver man träffas fysiskt? Det finns mycket utmaningar med distansarbete som man behöver hantera. Det kan handla om att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv, att inte arbeta för mycket, att ha tillgång till en god arbetsmiljö hemmavid, att hålla ihop teamet, ha koll på medarbetarnas mående och hantera IT-säkerheten. Som arbetsgivare blir det en konkurrensfördel att tillåta hybridarbete och ger möjlighet att rekrytera från ett mycket större geografiskt område.