Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så gick det sen för pandemiflyttarna

Under pandemin ökade intresset för att flytta från storstäderna ut på landsbygden - men fortsätta jobba på distans. Kollega har pratat med några av utflyttarna som lämnade stan. Hur gick det egentligen?
Lina Friberg Publicerad
Lisa och Claes Westerlund utomhus vid vattnet i fritidskläder.
Under pandemin var Lisa och Claes Westerlund några av de som bestämde för att ta steget och lämna storstaden och arbeta på distans. Foto: Privat.

Johanna och Behroz Yazdi vågade tack vare pandemin ta steget och lämna Stockholm i början på 2021, för att bosätta sig i Karlstad. Jobben behöll bägge på distans från Stockholm. Drygt två år senare bor de fortfarande kvar och stormtrivs, även om en del förändringar skett jobbmässigt.

 Jag har kvar mitt gamla jobb som riskanalytiker i finansbranschen och åker till Stockholm några gånger i månaden. Resten av tiden arbetar jag på distans, vilket fungerar fint för både mig och min arbetsgivare, säger Behroz.

Johanna jobbade tidigare som affärsutvecklare på H&M, men efter att familjen fått sitt tredje barn valde hon att söka ett nytt jobb på plats i Karlstad.

Hela familjen Yazdi samlad på semesterfoto. Två vuxna och tre barn i olika åldrar.
Johanna och Behroz Yazdi bosatte sig i Karlstad under pandemin. Jobben behöll bägge på distans från Stockholm. Foto: Privat.

 

 Vi som fått okej med att jobba på distans under pandemin fick fortsätta med det efter att rekommendationen om hemmajobb hävts. Samtidigt befann sig H&M i en omorganisation, vilket såklart kan innebära förändringar. Jag kände att jag ville kunna cykla till jobbet och tyckte det var kul att jobba på plats. Så numera jobbar jag på Karlstad kommun med verksamhetsutveckling och digitalisering, säger hon.

 

Ändrad syn på arbetsmarknaden 

Behroz Yazdi tror att hela synen på arbetsmarknaden har förändrats efter pandemin, och att erbjuda distans och flex är viktiga faktorer för företag som vill vara en attraktiv arbetsgivare.

 En stor del av hela min arbetskarriär har varit på distans och jag tycker att det fungerar utmärkt. Kanske beror det på att mina universitetsstudier påminner mycket om hemmaarbete där det var viktigt att ha en bra studieteknik och självdisciplin mellan de lärarledda föreläsningarna. Nu tappar jag nästan mer fokus när jag är på kontoret som definitivt har blivit en plats för det sociala.

Arbete och fritid flyter lätt ihop vid distansjobb

Calle Rosengren.

Calle Rosengren är docent i arbetsmiljöteknik på Lunds universitet forskar om digitalisering och arbetsmiljö. Han håller med om att distansarbetet är här för att stanna. Däremot anser han att den sociala interaktionen är viktig för individers välmående.

 Det vi har sett vid distansarbete är att de kreativa mötena och mikropauserna, småsnacket vid kaffeautomaten försvinner. Det är lätt att bli sittande hela dagen och gränserna mellan privatliv och arbete flyter gärna ihop, vilket har visat sig att vara problematiskt för många.

Han tror att arbetshubbar, så kallade co-working spaces, kan vara en del av lösningen i framtiden. Själva konceptet finns både i flera europeiska storstäder och på landsbygden. Där kan anställda från olika företag hyra in sig för att jobba på distans utan att sitta hemma.

Oftast finns det en bristande ergonomi i hemmet

 Det kan vara ett sätt att lyckas etablera rutiner och få en tydlig gränsdragning mellan arbete och fritid. Och en möjlighet att få småsnacka med andra jobb-hubbare. Oftast finns det även en bristande ergonomi i hemmet.

Calle Rosengren ser framför allt arbetshubbarna som ett möjliggörande för folk att bo längre från städerna och tror att logiken i att dela ytor kommer växa fram allt mer.

 Nu finns lantliga co-workers först och främst i turist-attraktiva områden. I framtiden kan vi förhoppningsvis befolka även andra delar av glesbygden. En annan vision är att engagera samhället, låta kommunen och lokala företag skapa nätverk och tillhandahålla lokaler, något som skulle minska både bilpendling och arbetslöshet.

Började jobba hemifrån - flyttade direkt

När Pernilla Skeppström skickades hem från kontoret i början av pandemin, gick flytten nästan omedelbart från Stockholm till Undersåker. Där hon kunde ägna sig åt sin största hobby skidåkning. Sedan dess har det blivit tre flyttar mellan storstaden och Jämtland.

 Efter att rekommendationerna om hemarbete släppts i februari 2022 ville min dåvarande uppdragsgivare att vi skulle vara tillbaka på kontoret två dagar i veckan, så det var bara att pallra sig tillbaka till Stockholm och kontoret.

Pernilla Skeppström.

Pernilla Skeppström, som arbetar som konsult inom IT, menar att det är högst ologiskt att transportera nästan två miljoner människor genom en storstad för att alla måste ses i fysisk form på ett kontor två dagar i veckan.

 I min bransch är det uppdragsgivarna som sätter villkoren, så det är bara att rätta sig efter det som efterfrågas. För de uppdrag som ligger ute just nu vill de flesta uppdragsgivare att man ska vara på plats några dagar i veckan, vilket jag tycker är ytterst märkligt då allt samarbete ändå måste ske via Teams eftersom det nästan alltid är någon som är på distans.

 Varför tror du att det är så?

 Många chefer vet inte hur de ska leda personalen på distans, de känner sig tryggare om de har sina medarbetare på plats. Dessutom tror jag att många chefer inte orkar ta den individuella dialog som distansarbete kräver, därför säger de nej.

För tillfället har Pernilla Skeppström ett uppdrag där uppdragsgivaren godtar att hon arbetar på distans, så nu befinner hon sig i Jämtland igen.

 Jag har uppdragskontrakt till och med juni, därefter vet jag inte vad som händer. Det mest troliga är att jag skaffar mig ett helt nytt yrke för att kunna bo kvar här. Självklart kommer jag försöka få ett uppdrag på distans i första hand. I värsta fall får jag flytta tillbaka till Stockholm igen, jag måste ju försörja mig.

Vi båda kunde få jobb i princip var som helst

 Lisa Westerlund och hennes man Claes bestämde sig strax före pandemin att lämna lägenheten i Göteborg och bosätta sig i en prästgård vid Höga kusten. Paret är friluftsmänniskor och en önskan om att ha naturen in på knuten var en bidragande orsak till flytten.

 Jag är civilingenjör och Claes är läkare, så vi båda kunde få jobb i princip var som helst. Claes hade aldrig varit i Härnösand innan vi flyttade hit, men vi tänkte att det är väl bara att flytta tillbaka ifall vi inte trivs, säger Lisa Westerlund.

Lisa säger att hon redan innan flytten fått tre jobberbjudanden i Härnösand och att teknikbranschen skriker efter folk norröver. Det anordnas jobbmässor och event där arbetsgivare inom olika branscher presenterar sig.

– Det finns många jobb att söka söderut också, men samtidigt är det fler sökande där som konkurrerar om jobben. Det finns betydligt fler spännande och innovativa teknikjobb här i norr än vad folk söderöver förstår.

Distansarbete påverkar flyttbeteende

En flyttstudie utförd av Region Stockholm förra året visar att Stockholmsregionen sedan 2018 haft ett negativt inrikes flyttnetto, fler har lämnat länet än flyttat in.

Studien visar att de senaste årens möjlighet till distansarbete har haft effekt på flyttarnas beteende. En tredjedel av utflyttare som arbetar anger att möjligheten till distansarbete påverkat beslutet att flytta i stor utsträckning.

De utflyttare som kunde arbeta 50 procent på distans, eller mer behöll sina jobb i Stockholms län efter flytten i högre utsträckning, än andra utflyttare.

Enligt undersökningen så var möjligheten att flytta längre men behålla sitt gamla jobb, i högre grad gällande för en grupp egenföretagare och högutbildade, som kunde utföra sina arbetsuppgifter på distans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.