Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mer pengar till arbetsmiljö

Regeringen vill satsa 100 miljoner kronor per år på arbetsmiljön vilket förhoppningsvis ska leda till fler inspektörer och regionala skyddsombud. På sikt vill man se arbetslivsforskningen samlad i ett nationellt centrum. Om det innebär något liknande det nedlagda Arbetslivsinstitutet är dock osäkert, enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
Anita Täpp Publicerad
Kvinnor sitter och jobbar vid skrivbord på en åker.
Regeringen vill satsa på kvinnors arbetsmiljö, både vad gäller forskning och förebyggande arbete. Foto: Colourbox

Som Kollega tidigare har berättat ledde nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, ALI, för sex år sedan bland annat till att Sverige inte längre anses vara världsledande på forskning som rör arbetslivet.

Ylva Johansson anser att arbetslivsforskningen åter behöver samlas i ett nationellt centrum, även om hon i nuläget inte kan säga på vilket sätt det ska ske.

- Frågan kommer att prövas när vi arbetar med forskningspropositionen längre fram. Jag är inte säker på om man ska gå tillbaka till ett ALI. Det kan också ske på andra sätt och vi får pröva vad som är det bästa sättet, säger hon.

Enligt den budgetproposition som regeringen nyligen lade fram ska årligen 100 miljoner kronor satsas på arbetsmiljön under den innevarande mandatperioden.

Att Arbetsmiljöverket får ytterligare 60 miljoner kronor innebär bland annat att fler inspektörer kan anställas.

- Det är också viktigt för att de inte ska rygga för att gå till riktigt besvärliga arbetsplatser och då behöver de helt enkelt vara fler, säger Ylva Johansson.

Tack vare det ekonomiska tillskottet kommer Arbetsmiljöverket också ha tillräckliga resurser för att kontinuerligt kunna uppgradera och förnya sina föreskrifter, framhåller hon.

- Generellt menar jag att det behövs båda delarna, alltså fler inspektioner och att man hela tiden kan se över och uppgradera och förnya föreskrifterna så man kan införliva ny kunskap i dem och då i bland också skärpa vissa regler.

Enligt budgetpropositionen får Arbetsmiljöverket ytterligare sammanlagt 25 miljoner kronor under de två kommande åren för att kunna fortsätta sitt förebyggande arbete vad gäller kvinnors arbetsmiljö.

En särskild satsning på arbetslivsforskningen med fokus på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa kommer också att göras från 2015 till 2018, till en årlig kostnad på 10 miljoner kronor.

Regeringen vill också öka det statliga bidraget till de regionala skyddsombuden, som är anställda av facken, med 10 miljoner från och med nästa år då även 3 miljoner kronor läggs på utbildning.

- Sedan kan man fundera på om man kanske också ska ge de regionala skyddsombuden ett utökat uppdrag, säger Ylva Johansson som dock inte vill gå in på vad det uppdraget skulle kunna vara ”eftersom jag inte är framme där än”.

I propositionen meddelar ni att ni också vill satsa 2 miljoner kronor nästa år och sedan årligen 10 miljoner till en förstärkning av företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Vad menas med det?

- Det är pengar som kommer att hanteras av Socialdepartementet. Men det handlar om att ge läkare möjlighet att specialistutbilda sig inom företagshälsovården så vi får specialistkompetens också där.

Men företagshälsovården är ju också ett arbetsgivaransvar. Hur ska ni se till att fler anställda omfattas av en bra företagshälsovård?

- När det gäller hur vi ska komma tillrätta med företagshälsovården i stort så har vi inte lagt några förslag om det i den här budgeten. Och även om det behöver göras en hel del där så har jag inga konkreta förslag om det nu. Men det kan komma framöver, säger Ylva Johansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.