Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mer pengar till arbetsmiljö

Regeringen vill satsa 100 miljoner kronor per år på arbetsmiljön vilket förhoppningsvis ska leda till fler inspektörer och regionala skyddsombud. På sikt vill man se arbetslivsforskningen samlad i ett nationellt centrum. Om det innebär något liknande det nedlagda Arbetslivsinstitutet är dock osäkert, enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
Anita Täpp Publicerad
Kvinnor sitter och jobbar vid skrivbord på en åker.
Regeringen vill satsa på kvinnors arbetsmiljö, både vad gäller forskning och förebyggande arbete. Foto: Colourbox

Som Kollega tidigare har berättat ledde nedläggningen av Arbetslivsinstitutet, ALI, för sex år sedan bland annat till att Sverige inte längre anses vara världsledande på forskning som rör arbetslivet.

Ylva Johansson anser att arbetslivsforskningen åter behöver samlas i ett nationellt centrum, även om hon i nuläget inte kan säga på vilket sätt det ska ske.

- Frågan kommer att prövas när vi arbetar med forskningspropositionen längre fram. Jag är inte säker på om man ska gå tillbaka till ett ALI. Det kan också ske på andra sätt och vi får pröva vad som är det bästa sättet, säger hon.

Enligt den budgetproposition som regeringen nyligen lade fram ska årligen 100 miljoner kronor satsas på arbetsmiljön under den innevarande mandatperioden.

Att Arbetsmiljöverket får ytterligare 60 miljoner kronor innebär bland annat att fler inspektörer kan anställas.

- Det är också viktigt för att de inte ska rygga för att gå till riktigt besvärliga arbetsplatser och då behöver de helt enkelt vara fler, säger Ylva Johansson.

Tack vare det ekonomiska tillskottet kommer Arbetsmiljöverket också ha tillräckliga resurser för att kontinuerligt kunna uppgradera och förnya sina föreskrifter, framhåller hon.

- Generellt menar jag att det behövs båda delarna, alltså fler inspektioner och att man hela tiden kan se över och uppgradera och förnya föreskrifterna så man kan införliva ny kunskap i dem och då i bland också skärpa vissa regler.

Enligt budgetpropositionen får Arbetsmiljöverket ytterligare sammanlagt 25 miljoner kronor under de två kommande åren för att kunna fortsätta sitt förebyggande arbete vad gäller kvinnors arbetsmiljö.

En särskild satsning på arbetslivsforskningen med fokus på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa kommer också att göras från 2015 till 2018, till en årlig kostnad på 10 miljoner kronor.

Regeringen vill också öka det statliga bidraget till de regionala skyddsombuden, som är anställda av facken, med 10 miljoner från och med nästa år då även 3 miljoner kronor läggs på utbildning.

- Sedan kan man fundera på om man kanske också ska ge de regionala skyddsombuden ett utökat uppdrag, säger Ylva Johansson som dock inte vill gå in på vad det uppdraget skulle kunna vara ”eftersom jag inte är framme där än”.

I propositionen meddelar ni att ni också vill satsa 2 miljoner kronor nästa år och sedan årligen 10 miljoner till en förstärkning av företagshälsovårdens kompetensförsörjning. Vad menas med det?

- Det är pengar som kommer att hanteras av Socialdepartementet. Men det handlar om att ge läkare möjlighet att specialistutbilda sig inom företagshälsovården så vi får specialistkompetens också där.

Men företagshälsovården är ju också ett arbetsgivaransvar. Hur ska ni se till att fler anställda omfattas av en bra företagshälsovård?

- När det gäller hur vi ska komma tillrätta med företagshälsovården i stort så har vi inte lagt några förslag om det i den här budgeten. Och även om det behöver göras en hel del där så har jag inga konkreta förslag om det nu. Men det kan komma framöver, säger Ylva Johansson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.