Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken larmar: Anställda får inte jobba hemifrån

Nu slår facken larm om att många tjänstemän, tvärt emot de aktuella rekommendationerna, inte får jobba hemifrån. En av dessa är Alice som länge varit rädd för att smittas på jobbet. Men nu meddelar regeringen att man skärper kraven på arbetsgivarna.
Anita Täpp Publicerad
Vidar Ruud / NTB scanpix / TT
Många tjänstemän får inte jobba hemifrån för sina arbetsgivare - trots Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen av covid-19. Vidar Ruud / NTB scanpix / TT

En ständig oro för att bli smittad. Det har Alice upplevt, både på vägen till och från jobbet liksom på arbetsplatsen, ända sedan pandemin var ett faktum i våras.

Redan i mars försökte hon, med hänvisning till Folkhälsomyndighetens rekommendationer, att få jobba hemifrån. Men chefen sa nej.

Att distansarbeta var okej för alla andra tjänstemän på företaget. Men Alice och hennes kollegor på orderavdelningen måste alltid vara på plats. Det inte minst på grund av att man snart skulle byta ordersystem, påpekade chefen.

Alice, som har över 30 års erfarenhet av sitt yrke, var övertygad om att distansarbete skulle fungera bra även i den situationen. Men liksom flera av hennes kollegor, som är lika missnöjda med situationen, opponerade hon sig inte.

En orsak är att företaget länge har varit i kris.

– Vi har hela tiden känt på oss att fler neddragningar är på gång och undrat över vem som ska drabbas härnäst. Och då vill man ju inte bråka så mycket, säger Alice.

Svårt att hålla avstånd

Hon och kollegorna känner sig inte heller trygga på jobbet eftersom de upplever att arbetsgivaren inte har gjort tillräckligt för att skydda dem mot eventuell smitta där.

Visserligen har handsprit placerats ut lite här och där. Men de sitter fortfarande lika tätt som tidigare i avdelningens öppna kontorslandskap, vilket gör det omöjligt att hålla ett rekommenderat avstånd till varandra.

Läs mer: Smittspridning ökar i öppna kontor

Både Alice och flera av kollegorna är med i Unionen. Men eftersom varken fackklubb eller någon förtroendevald finns på arbetsplatsen har det heller aldrig varit aktuellt att kontakta förbundet för att få hjälp.

I stället har de försökt anpassa sig till situationen genom att göra det de själv kan för att skydda sig, så gott det går. En del har exempelvis börjat ta bilen till jobbet varje dag. Andra, som Alice, har inte det valet och måste fortsätta att ta tunnelbanan till jobbet – något hon ibland har upplevt vara väldigt obehagligt.

Ännu har ingen på Alice avdelning insjuknat i covid-19,  vilket hon är väldigt tacksam för.

Tacksam är hon också över att hon nu, under hösten, ändå har fått tillstånd att jobba hemifrån ett par dagar i veckan.

Flera fack larmar

Alice och hennes kollegor är inte ensamma om att uppleva att arbetsgivaren inte har vidtagit tillräckliga skyddsåtgärder. Det vittnar, enligt uppgift till Kollega, även samtal till Unionens medlemsrådgivning om. Detsamma gäller hos Arbetsmiljöverkets svarstjänst, dit alla arbetstagare kan vända sig för att få rådgivning.

Nyligen berättade även SVT Nyheter om att inte bara Unionen utan också fackförbunden Vision och Akavia känner igen bilden.

Och att arbetsgivarnas argument till varför tjänstemän inte får jobba på distans är alltifrån att tekniska lösningar saknas för hemarbete till att det är solidariskt att vara på arbetsplatsen eftersom andra yrkesgrupper måste vara det.

Eftersom det saknas sanktioner för de arbetsgivare som inte följer de rekommendationer som finns vill Akavia att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att följa upp hemarbetet.

– De har fått uppdrag att sprida information om riskerna med hemarbete men vi vill komplettera det med att de ska ge stöd och råd och också följa upp efterlevnaden, säger Lee Wermelin, ordförande Akavia.

Till SVT Nyheter sade då Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon tycker det är allvarligt att arbetsgivare struntar i rekommendationerna om hemarbete. Dock ansåg hon inte att det var aktuellt med en tillsyn på arbetsplatserna och tillade:

– Vår modell fungerar bra men jag utesluter inte att det kan komma andra förändringar.

Och i dag, tisdag, meddelade Eva Nordmark att regeringen nu har beslutat att skärpa tonen mot arbetsgivarna, för att fler ska kunna jobba hemifrån med syfte att minska smittspridningen.

Därför kommer Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten få i uppdrag att ta fram konkreta och tydliga instruktioner för vad som är arbetsgivarnas ansvar, exempelvis vad gäller hemarbete liksom smittorisken för dem som ändå måste vara på sin arbetsplats.

Enligt Eva Nordmark kommer den aktuella vägledningen, som ska presenteras om två månader, inte vara tandlös.

– Ytterst kan det innebära att om man trotsar detta så kan man få betala skadestånd, säger hon till SR Ekot.

Företaget tillåter inte distansjobb

En arbetsplats där de flesta tjänstemän inte tillåts distansarbeta är företaget Saft i Oskarshamn. Det trots att man försökt få tillåtelse för det både via företagsledningen och facken.

Företagsledningens argument har varit att man inte kan garantera arbetsmiljön vid distansarbete.

I en kommentar till Oskarshamns-tidningen säger Unionens företrädare Michael Karlsson att man har enats om en strategi där en rad åtgärder vidtagits för att coronasäkra arbetsplatsen.

– Vi är en fabriksenhet där de olika enheterna hänger ihop det gör att personalen behöver vara på plats för att allt ska fungera. För att minimera risken för smittspridning har vi gjort väldigt mycket för att skapa en säker arbetsplats. Vi ser till att alla håller avstånd och undviker onödig kontakt. Möten med flera personer sker via länk och alla uppmanas självklart att tvätta händer och stanna hemma vid minsta förkylningssymptom, säger han och fortsätter:

– Vi gör bedömningen att de som är här behövs för att allt ska fungera ska vara på jobbet. Av våra medlemmar i Unionen har dessutom nästan alla egna rum. De som känner oro har möjlighet att framföra det helt anonymt till företagshälsovården. Men mig veterligen är det ingen som har gjort det.

Safts vd Mari Kadowaki påpekar att företaget har slutit en överenskommelse med facken, som gör att i stort sett all personal är kvar på arbetsplatsen. På frågan om hemarbete inte tillåts för att man är oroliga för personalens arbetsmiljö när de jobbar hemifrån svarar hon:

– Vi har ett ansvar för personalens arbetsmiljö oavsett var de jobbar och med tanke på att vår fabrik ska ses som enhet där allt måste hänga ihop har vi valt att ha det här upplägget, säger hon.

Inte rätt att vägra att gå till kontoret

Även om man måste vara på sin arbetsplats under pandemin och då även kan känna oro för att arbetsgivaren inte gör sitt bästa för att skydda en från viruset så kan Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, inte rekommendera att man bara struntar i att gå till jobbet.

Rent juridisk kan det ses som en arbetsvägran, vilket i värsta fall kan leda till att man blir uppsagd, påpekar hon.

– Man är inte skyldig att utföra en arbetsuppgift där man riskerar sitt liv och sin hälsa. Men jag tror inte man kan säga att man skulle hamna i en sådan situation när det gäller corona. Då handlar det mer om att man känner sig otrygg på arbetsplatsen, vilket blir mer en arbetsmiljöfråga och hur arbetsgivaren hanterar den. Om hur man kan lösa det på annat sätt, säger Malin Wulkan.

I första hand ska man som medlem i Unionen kontakta förbundet, via Unionens medlemsrådgivning, för att få stöd och hjälp.

– Om det inte finns någon klubb eller något ombud på arbetsplatsen så brukar vi kunna lösa det genom att man får hjälp av en ombudsman i stället. Så att man försöker lösa det här i dialog med arbetsgivaren.

Vad gäller då om man måste vara på jobbet och en kollega kommer dit och snörvlar? Vilket ansvar och vilka skyldigheter har en arbetsgivare i det fallet?

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, påpekar att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. Samtidigt är denne, enligt arbetsmiljölagen, skyldig att se till att arbetsmiljön är säker för alla anställda och ska enligt Folkhälsomyndigheten också vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19. Och sammantaget innebär det att arbetsgivaren har möjlighet att skicka hem en person som kan ha covid-19.

– Men då bör arbetsgivaren först ha haft en dialog med den anställde så att snörvlandet inte beror på något annat, som en allergi. Och i arbetsgivarens skyldigheter ingår även att om möjligt låta den anställde få jobba hemifrån, säger hon.

Alice heter egentligen något annat.

Läs mer: 

Många oroliga inför återgången till kontoret

Eva var livrädd för corona – blev av med jobbet

4 av 10 har jobbat hemma

Enligt en Sifo-undersökning som Unionen gjorde i höstas har endast 40 procent av de privatanställda tjänstemännen i huvudsak jobbat hemifrån under coronapandemin. I undersökningen, som gjordes mellan den 17 september och 1 oktober 2020, deltog 1 200 privatanställda tjänstemän.

SÅ GÖR DU VID ORO FÖR SMITTA

  • Ta kontakt med din klubb eller ditt fackombud. Finns det inte på din arbetsplats? Kontakta Unionens medlemsrådgivning för att få stöd och hjälp.
  • Om du upplever att din arbetsgivare inte gör tillräckligt för att skydda dig på arbetsplatsen och av något skäl inte vill gå via facket kan du göra en ”arbetstagares anmälan” på Arbetsmiljöverkets hemsida. Du är alltid anonym. Om arbetsmiljöinspektörerna bedömer att det behövs kan en tillsyn göras på arbetsplatsen, vilket kan resultera i att en arbetsgivare mot vite kan tvingas vidta åtgärder.
  • Mer generella föreskrifter om smittorisker på arbetsplatsen hittar du i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2018:4.
  • Hantering av oro och rädsla på jobbet. Stöd för arbetsgivare och råd till arbetstagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Postcovid – världen gick vidare men inte kroppen

Det har gått fem år sedan vaccinpassen, de tomma fotbollsläktarna och tiden då Anders Tegnell manade oss att tvätta händerna för att bromsa smittan. För de flesta är pandemin ett avslutat kapitel – men för Cecilia Meldahl och Lisa Henricson fortsätter kampen mot covid.
Lina Björk Publicerad 1 april 2026, kl 06:01
Symptomen efter covidinfektionen är fortfarande kvar
Foto: Anna-Lena Lundqvist/Filip Erlind

Dressyr är en pardans mellan häst och människa. Med små rörelser svarar djuret på tysta kommandon. Ryttarens tyngdpunkt styr riktning och balans, med en precision som inte syns för den ovana betraktaren. 

Samtidigt är det en fysiskt krävande aktivitet, som framför allt använder musklerna i mage och rygg. 

Tidigare var det Cecilia Meldahls största intresse. Nu får hon nöja sig med korta ”promenader” till häst i skogen, men djuren finns fortfarande där efter att coronaviruset gett hennes liv en snyting.

Cecilia Mehldal har postcovid
Cecilia Mehldal brukade rida dressyr innan hon blev sjuk i covid-19. Nu får hon kvalitetstid genom att spendera tid med djuren. Foto: Filip Erlind

I två omgångar var hon sjuk. Första gången i början av pandemin. Infektionen var inte av det svårare slaget, men symptomen som hängde kvar var desto mer besvärliga: andningssvårigheter och trötthet. 

Efter en sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet som chef för kundutvecklingen på ICA:s huvudkontor i Stockholm. 

Andra gången hon insjuknade var i oktober 2023 och efter det har hon inte återhämtat sig. 

Nu präglas hennes dagar av att planera energi, som ett batteri som ska hushålla med ström för att klara av det viktigaste.

– Drar jag ned batteriet till rött så blir jag sjuk. Då kommer alla symptomen tillbaka, jag får svårt att andas och jag blir absurt trött, det blir fysiskt omöjligt att hålla ögonen öppna eller följa med i en konversation.

Vad är postcovid?

  • Postcovid (även kallat långtidscovid) är när symtom från en covid‑19‑infektion kvarstår eller uppstår på nytt efter att den akuta sjukdomen gått över.
  • Det finns över 200 symtom, men bland de vanligaste är energilöshet, andningsproblem, och hjärndimma.
  • 280 000 svenskar mellan 16 - 84 år är drabbade av postcovid.
  • Än så länge finns inget botemedel, enbart lindring. 

Cecilia Meldahls postcovid har en otrevlig följeslagare, diagnosen PEM, på svenska ansträngningsutlöst försämring. 

Enkelt uttryckt betyder det att om hon anstränger sig för mycket, har för kul eller blir för engagerad så kommer baksmällan som en bumerang på natten. Andningen blir tung och hon måste vila i efterhand.

– Allt är en avvägning, ska jag tvätta håret på morgonen och vila en timme efteråt eller måste jag prioritera bort det för att orka göra något annat. Som frisk inser man inte hur ansträngande det är att duscha.

Jobbade hemifrån under pandemin

Under pandemin, när hela ICA:s huvudkontor jobbade hemifrån, gick det att fördela orken över en hel dag. Cecilia Meldahl var ansvarig för många frågor och många människor, och eftersom hon var erfaren i rollen kunde hon stötta medarbetare även om hon själv inte var på topp. Men när en omorganisation startades valde Cecilia Meldahl att ta ett avgångspaket.

– Jag älskade mitt jobb, men kände att jag inte ville underprestera. Att arbeta heltid på kontoret flera dagar i veckan var också helt uteslutet.

I dag arbetar hon halvtid som verksamhetsutvecklare på Svenska Covidföreningen. Där använder hon sin långa erfarenhet som chef för att stötta andra drabbade genom att ge dem en röst gentemot myndigheter och politiker. 

Resten av tiden är hon sjukskriven. 

I sin roll kommer hon i kontakt med många som delar hennes erfarenheter. Bilden är tydlig: Sveriges arbetsplatser har drabbats av en kollektiv minnesförlust. 

Borta är tiden då det var uteslutet att gå till jobbet med rinnande näsa och rivig hals. Och arbetsgivare börjar kalla tillbaka anställda till kontoret, trots att många föredrar att jobba hemma.

– Ur mitt perspektiv innebär det att jag blir väldigt utsatt för smitta. Samtidigt förstår jag cheferna, jag har själv varit en. Jag ser poängen med de korta avstämningarna vid kaffeautomaten och att alla är med i rummet vid workshopen. Det är svårare att fånga upp någon digitalt.

Återhämtning i små steg

Journalisten Lisa Henricson i Göteborg blev sjuk sommaren 2020. Först fick hon huvudvärk och tappade smak och lukt. Men efter fyra veckor utökades paletten av besvär med hosta, tinnitus, hjärntrötthet och andningsproblem. 

Under semesterledigheten kämpade hon på, men när hösten kom kunde hon inte längre fortsätta på lärarutbildningen som hon då gick för att byta bana. På vårterminen återgick Lisa Henricson till studierna på distans, men det var svårt att klara av dem på heltid.

– Jag var så hjärntrött och hade ingen energi. Under hösten 2021 fick jag komma till neurorehab och sjukskrevs på heltid, säger Lisa Henricson.

Lisa Henricson jobbar 75 % på Covidföreningen
Lisa Henricson kan i dag jobba fokuserat i flera timmar. Återhämtningen sker i små steg med mycket vila. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Återhämtningen kom i små steg. Ibland var det två kliv framåt och tre bakåt, men något som har hjälpt är att fokusera på det som fungerar snarare än det som inte gör det. 

I dag kan Lisa Henricson jobba fokuserat flera timmar om dagen. Hjärndimman börjar lätta. 

Liksom Cecilia Meldahl jobbar hon på Svenska Covidföreningen. Båda har alltid varit öppna med sina diagnoser, att kroppen blir trött och behöver återhämtning. Men alla känner inte den tryggheten.

 

Covidföreningen: Omgivningen uppfattar diagnosen som en psykisk sjukdom

Förra året gjorde patientföreningen en enkät där 1400 personer med postcovid svarade på frågan hur de bemöts av sin omgivning. 

Närmare hälften svarade att de känner sig misstrodda när de berättar om sina symptom. 

En tredjedel upplever att omgivningen uppfattar diagnosen som en psykisk sjukdom och lika många har undvikit att berätta om sina symptom av rädsla att inte tas på allvar. 

För Lisa Henricson tog det tre år innan hon fick göra en utredning på Karolinska sjukhusets mottagning för postinfektiösa sjukdomar. Då hade hon skickat en egenremiss.

– Det finns inget botemedel men det finns symtomlindrande behandling, som kan göra att vissa patienter mår bättre och kan komma tillbaka till arbete, i alla fall på deltid. Så var det för mig. Men jag upplever att man får dra mycket själv.

Hon tror också att arbetsgivare behöver mer kunskaper om diagnosen för att kunna erbjuda lämpliga anpassningar.

– Det är viktigt att arbetsgivare lyssnar på medarbetare som har postcovid och skaffar grundläggande kunskap om sjukdomen så att de inte tror att det handlar om stress eller depression.

Stor tillgång på arbetsmarknaden – med rätt förutsättningar

Både Cecilia och Lisa ser en stor grupp människor med erfarenhet, kompetens och drivkraft. En del av dem är för sjuka för att kunna arbeta alls, men andra kan, med rätt förutsättningar, vara en enorm tillgång för arbetsmarknaden – de som kan arbeta, men behöver flexibilitet.

– Jag har träffat många med postcovid som har stor kompetens. Den har inte försvunnit för att man blivit sjuk, men man kanske behöver jobba mindre eller på ett annat sätt än tidigare. 

– För min egen del har jag fått fler erfarenheter som kan vara till nytta och jag har sett samhället ur fler synvinklar, även om jag helst skulle velat vara utan erfarenheten, säger Lisa Henricson.

Hon får medhåll av Cecilia Meldahl.

– Arbetspoolen av personer med postcovid är stor och fylld av extremt kvalificerade personer, som ändå har svårt att få jobb. De är en outnyttjad resurs, som dessutom kommer att vara lojala och leverera fantastiska resultat även om de behöver göra det på deltid eller hemifrån.

Svenska covidföreningen

  • Startade 2020 och är en patientförening som företräder dem som drabbats av covid-19 och postcovid.
  • Arbetar för att främja forskning och kunskap om SARS-CoV-2:s följder, och en god och jämlik vård för patientgruppen.
  • I dag har föreningen närmare 6 000 medlemmar.
Arbetsmiljö

Låste in chefen – fick sparken

Mannen blev avstängd från jobbet en månad eftersom han skapade oro på arbetsplatsen. Trots det återvände han dagen därpå och stängde in sig och sin chef på ett kontor.
David Österberg Publicerad 31 mars 2026, kl 06:01
Kontor med persienn
En chef i Sydsverige blev instängd på sitt kontor av en arg medarbetare. Nu har medarbetaren blivit uppsagd. Colourbox

En tisdag i februari blev en anställd på ett företag i Sydsverige avstängd med lön under en månad. Enligt arbetsgivaren hade han flera gånger skapat oro på jobbet med dålig attityd och hetsigt humör. 

Mannen återvände dock till arbetsplatsen dagen därpå och krävde ett möte med chefen. När chefen sa nej till möte följde mannen efter och stängde till slut in sig själv och chefen på chefens kontor. Chefen bad upprepade gånger mannen att flytta sig från dörren, men mannen vägrade. 

Anmälan till Arbetsmiljöverket

Till slut insåg mannen att det inte skulle bli något möte och krävde i stället att chefen skulle köra hem honom. När chefen vägrade gick mannen ut till parkeringen, öppnade dörren till chefens bil och sa att han skulle ta bilen om han inte fick skjuts hem. Därefter lämnade han arbetsplatsen.

Händelsen anmäldes till Arbetsmiljöverket som nu har utrett och avslutat utredningen av händelsen. Av utredningen framgår att den utsatta chefen fått hjälp att hantera incidenten av en HR-konsult. Ledningen för företaget har också arbetat med att förbättra sina policyer kring hur de anställda ska uppträda mot varandra. Den hotfulla mannen har dessutom blivit uppsagd.

Arbetsmiljö

Tips från oss med postcovid - så kan du underlätta

Att stötta en kollega med postcovid handlar om lyhördhet, flexibilitet och förståelse för att symtomen kan skifta snabbt. Genom att anpassa arbetsmiljön och respektera personens begränsade energi kan du göra stor skillnad i vardagen.
Lina Björk Publicerad 1 april 2026, kl 09:37
Kollegor kan vara ett stöd för den som har postcovid
Att ha postcovid syns inte alltid på utsidan. Men det finns mycket kollegor och chef kan göra för att underlätta på jobbet. Foto: Colourbox
  1. Lyssna på hur din kollega beskriver sina symtom och de behov som hen uttrycker. Postcovid är en paraplydiagnos och vilka anpassningar som varje individ har behov av varierar.
     
  2. Var flexibel och ha förståelse för att personen inte bör pressa sig över sina gränser. Symtomen kan variera och det som fungerar bra en vecka kan fungera mindre bra veckan efter, flexibilitet är därför viktigt.
     
  3. För en person med postcovid ska alla aktiviteter tas av samma begränsande energimängd och den gamla “sanningen” om att vissa saker “ger energi” gäller inte om man riskerar att överanstränga sig och bli sjuk. Det är viktigt att bli inkluderad, men ibland kanske sociala aktiviteter på arbetsplatsen helt enkelt blir för ansträngande och behöver prioriteras ner. Visa förståelse.
     
  4. Planera in pauser och se till att det finns möjlighet att använda vilrum på arbetsplatsen. Många upplever även att det underlättar att begränsa intrycken (ljud och ljus) för att orka längre. Hemarbete innebär att man inte använder upp energin på resor till och från jobbet och har möjlighet att kunna utgå från en lugnare och tystare arbetsmiljö. 
     
  5. Det syns sällan på utsidan när man har postcovid. Tänk på att du som arbetsgivare och kollega ofta ser den sjuke när den anstränger sig som mest och upplevs vara “precis som vanligt”. Du ser inte när personen däckar direkt när den kommer hem och sedan kanske blir sängliggande i flera dagar efter en överansträngning. Du menar väl när du säger “Du ser ju frisk ut!”, men det riskerar snarare att kännas som ett förnekande av hur den drabbade mår.
     
  6. Tänk på smittskydd på din arbetsplats! Många ser pandemin som historia, men risken att drabbas av postcovid finns kvar. De som redan är drabbade är dessutom ofta extra infektionskänsliga. Öppna ett fönster och undvik att komma till arbetet om du är sjuk. 

Här kan du läsa mer om postcovid och stöd till anhöriga.

Sammanställt av Lisa Henricsson, Cecilia Meldahl och Anne Wiström.