Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler fortsätter jobba efter 65

De arbetande pensionärerna blir allt fler. Nästan var femte person jobbar efter att de fyllt 65 år. Det är en ökning med 36 procent jämfört med för fem år sedan.
Ola Rennstam Publicerad
Personer i pensionsålder runt ett fikabord.
Nästan 200 000 personer i åldrarna 66–74 år jobbade under 2015. Foto: Colourbox

Många väljer att arbeta allt längre upp i åldrarna. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån förvärvsarbetade närmare 200 000 personer i åldrarna 66–74 år 2015. Det motsvarar 19 procent av åldersgruppen, att jämföra med att 78 procent i den arbetsföra åldern 20–64 år.

Ett vanligt skäl till att fortsätta jobba är att man behöver pengarna. Bland männen förvärvsarbetade 25 procent under förra året medan motsvarande andel bland kvinnorna var 14 procent.

Det är också vanligt att sluta sin anställning och fortsätta jobba som egen företagare. Statistiken visar att närmare hälften av de som arbetar i pensionsåldern gör det som företagare medan motsvarande siffra i åldern 20–64 år bara är åtta procent. De flesta äldre företagarna finns inom jord- och skogsbruk och konsultuppdrag.

De som fortsätter att vara anställda arbetar oftast inom vård och omsorg och utbildningssektorn. Däremot är det mindre vanligt att man jobbar kvar som anställd inom tillverkningsindustrin.

Utbildningsnivån har också betydelse, framför allt är det högutbildade som fortsätter att arbeta efter 65 medan lågutbildade i högre utsträckning enbart har inkomst från sin pension. Men även var man bor i landet spelar roll för hur man jobbar i pensionsåldern. Egenföretagarna finns mer i glesbygdskommuner och anställda i storstäder. Bergs kommun i Jämtland har högst andel förvärvsarbetande äldre, där jobbar mer än var tredje pensionär.

Lönande att arbeta efter 65

Dagens pensionssystem har ingen bestämd pensionsålder, men de allra flesta väljer ändå att gå vid 65 års ålder. Inkomst- och premie­pensionen, som betalas ut av staten, går att ta ut tidigast från 61. Det går också att skjuta upp pensionsuttaget ända till 70 års ålder.

Den som är pigg och orkar arbeta ett par år efter 65 har mycket att vinna ekonomiskt. Genom att ta ut den allmänna pensionen samtidigt som man fortsätter arbeta får man ett rejält inkomstlyft. Dessutom tjänar man in ny pension. Den som jobbar men väljer att vänta med att ta ut pensionspengarna får ett högre månadsbelopp livet ut.

Här jobbar pensionärerna

De fem vanligaste branscherna för anställda män, andel i procent:

  • Transport och magasinering: 66–74 år, 12 procent, 20–64 år 8 procent.
  • Vård och omsorg: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 11 procent, 20–64 år, 12 procent.
  • Tillverknings- och utvinningsindustri: 66–74 år, 10 procent, 20–64 år, 19 procent.
  • Utbildningsväsende: 66–74 år, 9 procent, 6 20–64 år.

De fem vanligaste branscherna för anställda kvinnor, andel i procent:

  • Vård och omsorg: sociala tjänster: 66–74 år, 37 procent, 20–64 år, 29 procent.
  • Utbildningsväsendet: 66–74 år, 17 procent, 20–64 år, 17 procent.
  • Företagstjänster: 66–74 år, 8 procent, 20–64 år, 10 procent.
  • Civila myndigheter och försvar: 66–74 år, 7 procent, 20–64 år, 7 procent.
  • Handel: 66–74 år, 6 procent, 20–64 år, 11 procent.

Statistiska Centralbyrån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)

Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.