Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Åtta av tio vill trappa ner innan pensionen

Åtta av tio vill gå ner i arbetstid under de sista åren i arbetslivet. Hälften av befolkningen oroar sig över att de inte kommer orka jobba ändå till 65 års ålder. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Linnea Andersson, Gabriella Westberg Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Många oroar sig över att orka jobba ända till 65 år. Claudio Bresciani / TT

Störst sug efter nedtrappning finns hos personer mellan 30 och 49 år, där 88 procent svarar att de vill gå ner i tid innan den slutgiltiga pensionen.  

Att många människor vill göra så under sina sista år på arbetsmarknaden kan bland annat bero på att varannan oroar sig över att orka jobba ända till 65 år. Särskilt oroliga är kvinnor (55 procent) och personer i åldrarna 30 till 49 år.

Över hälften av de som ingår i Unionens undersökning svarar att den pågående debatten om ökad livslängd och lägre framtida pensioner har påverkat hur det tänker kring sin egen pensionsålder. Störst inverkan har debatten haft på universitetsutbildade och de mellan 30 och 49 år. Många har påverkats på så vis att de tror att de kommer jobba längre än vi vanligtvis gör i dag.

Samtidigt är två av tre (67 procent) oroliga över sin ekonomi då det är dags för pensionering. En av fyra tror att deras privata pensionssparande kommer att minska till följd av att rätten att göra avdrag för privat pensionssparande ska avskaffas år 2016.

Den grupp som i störst utsträckning tror att de kommer jobba ända till 71 års ålder är 18 till 29 åringar. Bland dem tror 22 procent att de kommer att gå i pension vid 71 år, jämfört med tio procent av samtliga. Däremot är det bara tre procent i åldrarna 18 till 29 år som vill jobba så länge.

Var fjärde person i undersökningen svarar att de tror att de sannolikt skulle skjuta upp heltidspensionen om de hade möjlighet att trappa ner redan vid 62 års ålder. Unionen vill teckna avtal för flexpension för alla sina medlemmar. I nuläget saknas förmånen för anställda inom Almegas avtalsområde.

Om undersökningen

Undersökning "Flexibel pension" genomfördes av Novus på uppdrag av Unionen, genom en webbenkät under en vecka i maj 2015. Intervjuerna har genomförts med ett slumpmässigt riksrepresentativt urval ur Novus Sverigepanel bland personer i åldrarna 18-64 år. Totalt omfattar undersökningen 1 009 intervjuer med en deltagarfrekvens om 54 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.