Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Åtta av tio vill trappa ner innan pensionen

Åtta av tio vill gå ner i arbetstid under de sista åren i arbetslivet. Hälften av befolkningen oroar sig över att de inte kommer orka jobba ändå till 65 års ålder. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Linnea Andersson, Gabriella Westberg Publicerad
Claudio Bresciani / TT
Många oroar sig över att orka jobba ända till 65 år. Claudio Bresciani / TT

Störst sug efter nedtrappning finns hos personer mellan 30 och 49 år, där 88 procent svarar att de vill gå ner i tid innan den slutgiltiga pensionen.  

Att många människor vill göra så under sina sista år på arbetsmarknaden kan bland annat bero på att varannan oroar sig över att orka jobba ända till 65 år. Särskilt oroliga är kvinnor (55 procent) och personer i åldrarna 30 till 49 år.

Över hälften av de som ingår i Unionens undersökning svarar att den pågående debatten om ökad livslängd och lägre framtida pensioner har påverkat hur det tänker kring sin egen pensionsålder. Störst inverkan har debatten haft på universitetsutbildade och de mellan 30 och 49 år. Många har påverkats på så vis att de tror att de kommer jobba längre än vi vanligtvis gör i dag.

Samtidigt är två av tre (67 procent) oroliga över sin ekonomi då det är dags för pensionering. En av fyra tror att deras privata pensionssparande kommer att minska till följd av att rätten att göra avdrag för privat pensionssparande ska avskaffas år 2016.

Den grupp som i störst utsträckning tror att de kommer jobba ända till 71 års ålder är 18 till 29 åringar. Bland dem tror 22 procent att de kommer att gå i pension vid 71 år, jämfört med tio procent av samtliga. Däremot är det bara tre procent i åldrarna 18 till 29 år som vill jobba så länge.

Var fjärde person i undersökningen svarar att de tror att de sannolikt skulle skjuta upp heltidspensionen om de hade möjlighet att trappa ner redan vid 62 års ålder. Unionen vill teckna avtal för flexpension för alla sina medlemmar. I nuläget saknas förmånen för anställda inom Almegas avtalsområde.

Om undersökningen

Undersökning "Flexibel pension" genomfördes av Novus på uppdrag av Unionen, genom en webbenkät under en vecka i maj 2015. Intervjuerna har genomförts med ett slumpmässigt riksrepresentativt urval ur Novus Sverigepanel bland personer i åldrarna 18-64 år. Totalt omfattar undersökningen 1 009 intervjuer med en deltagarfrekvens om 54 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsmyndigheten stoppar miljonbelopp – tips om felaktiga utbetalningar ökar kraftigt

Efter att Pensionsmyndigheten har ökat sin kontrollverksamhet har tips från allmänheten och andra myndigheter ökat med 170 procent. Förra året uppskattade man närmare 1,6 miljarder i felaktiga utbetalningar.
Lina Björk Publicerad 9 mars 2026, kl 06:01
Så stoppas felutbetalningar av pension och bostadstillägg – Pensionsmyndigheten skärper kontrollerna
Pensionsmyndigheten har byggt ut kontrollverksamheten sedan 2020. Det har bidragit till att tips om felaktiga utbetalningar ökat kraftigt, säger kontrollenhetschef Lisa Nordenhäll. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pensionsmyndigheten

Felaktiga ersättningar och bidragsbrott beräknades kosta Pensionsmyndigheten närmare 1,6 miljarder kronor förra året. Antalet felaktiga utbetalningar från myndigheten syns tydlig i statistiken, men det beror till stor del på att man har förbättrat kontrollverksamheten. Det vanligaste misstaget Sveriges pensionärer gör är att de anmäler fel inkomst, eller flyttar utomlands och inte informerar Pensionsmyndigheten. 

– De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten. 

Kontrollverksamheten byggs ut – tipsen ökar med 170 procent

Sedan 2020 har Pensionsmyndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och börjat samarbeta mer med andra myndigheter. Man har anställt fler handläggare och startat bilaterala samarbeten. Och det har lönat sig. På fem år har tipsen om felaktiga utbetalningar ökat med 170 procent. 

– När det gäller myndigheter får vi så kallade impulser från bland andra Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. När det gäller tips från allmänheten kan det handla om man vill göra oss uppmärksamma på att någon avlidit eller har med sig garantipension och bostadstillägg trots att de inte bor i Sverige. 
 

Långa processer för återkrav: ”Rättssäkerhet tar tid”

Enligt Pensionsmyndighetens årsrapport för 2025 uppskattar man att 688 miljoner kronor betalades ut felaktigt i allmän pension, 892 miljoner kronor i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och 7,2 miljoner kronor i efterlevandepension. Eftersom majoriteten av ersättningarna från myndigheten är livslånga kan det handla om stora belopp i återkrav. 

– Att upptäcka felaktiga utbetalningar i tid är bra både för oss och den som fått ersättning, eftersom det annars tickar på och blir väldigt mycket pengar, säger Lisa Nordenhäll.

Exakt hur stor del av återkraven som betalas tillbaka är svårt att svara på eftersom det är långa löptider mellan en stoppad utbetalning, utredning, möjlighet till överklagan och återkrav. 

Så undviker du felutbetalning från Pensionsmyndigheten

  • Informera Myndigheten om du reser utomlands under längre perioder.
  • Om du inte längre bor på den adress som du får bostadstillägg för.
  • Om du har tillgångar eller pension från ett annat land.
  • Om du blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
  • Om du flyttar ihop med någon du är gift med eller har barn med.
     

Ändringar kan göras direkt på Pensionsmyndighetens hemsida.