Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nicholas Rendik blickar ut över trädgården. Kanske är den som allra vackrast nu: påskliljor och tulpaner i massor mot en fond av vårens gröna löv. I skogen ett par hundra meter bort finns fantastiska löpstigar.
Kontrasten mellan Halltorp och Södertälje, där han och familjen bott i flera år, är påtaglig. Närmaste stad är Kalmar, drygt tre mil norrut. I Halltorp finns inga affärer, pendeltåg, kaféer eller restauranger.
– Jag har alltid trivts bra i skogen. Jag är nog mer en landsbygdsmänniska och tycker om att ha stora ytor omkring mig. Men jag kommer sakna syrran och hennes barn som bor i Stockholm.
Flyttlasset gick i början av mars. Det nya hemmet är en gård från 1800-talet, som funnits i frun Sofia Henningssons släkt i årtionden. För några år sedan köpte familjen huset för att ha som fritidsboende, men tanken på att flytta dit permanent har funnits länge. Sofia är sjuksköterska och kan hitta jobb i hela Sverige, men för Nicholas har det varit bökigare. Han är produktspecialist på Alfa Laval och har inte kunnat hitta någon motsvarande tjänst i området kring Kalmar.
Men så kom pandemin och hemarbetet. Plötsligt insåg både han och hans arbetsgivare att det faktiskt är möjligt att sköta jobbet på distans.
– Jag tycker att det är bättre att jobba hemifrån. Jag pratar mycket i telefon och i ett kontorslandskap stör jag andra och måste leta efter ett rum. När jag sitter hemma och jobbar kan jag bara lyfta luren. Dessutom sitter jag mycket själv och grottar ner mig i ritningar och konstruktioner. Men vi har vårt testlabb i Stockholm, så jag åker dit ett par gånger i månaden.
Från stadslägenhet i Södertälje till 1800-talsgård utanför Kamlar. Ett av många mervärden är att flytten gör familjen ekonomiskt skuldfri. Foto: Beatrice Graalheim
Familjen har två döttrar, tre och fem år gamla. Inför flytten var Sally, den äldsta, lite ledsen över att behöva lämna kompisarna på förskolan.
– Hon sa att det var okej att flytta om hon fick en giraff. Det blir kanske svårt, men katt skulle vi kunna skaffa.
Den nya förskolan är bra, med mycket utevistelse. Avståndet från hemmet är lite längre än i Södertälje och Sofia måste ta bilen för att ta sig till jobbet. Nicholas har 20 meter till sitt.
– Jag har kontoret i ett litet hus på gården. Där finns höj- och sänkbart skrivbord och en bra kontorsstol. Ergonomiskt är det precis lika bra som på kontoret på Alfa Laval. Eller bättre, för här får jag gå på hårdvaxat furugolv. Och det känns bra att ha kontoret en bit från huset. När arbetsdagen är slut stänger jag av datorn och låser dörren.
Flytten till landet har gjort livet lite mindre stressigt. Naturen finns precis inpå knuten och folk i trakten är vänliga, hälsar och tittar varandra i ögonen när de möts. Men visst är det isolerat och Sofia är lite rädd för att de ska få ett sämre socialt liv.
– Jag är väl romantikern och Fia realisten. Hon vet vad livet på landet innebär. Men bägge är överens om att det här är bra. Jag är ganska säker på att vi inte kommer att ångra oss. Vi har haft det här huset ganska länge och förstår nog ganska bra hur det är att bo här.
Nicholas Rendik har numera 20 meter till jobbet – ett litet hus på gården. Foto: Karl Nilsson
Kanske är familjen Rendik Henningsson en del av en trend. Förra året hade storstadsregionerna Stockholm och Västra Götaland nettoutflyttning. Det innebär att fler flyttade därifrån än flyttade dit. De senaste åren har storstäderna ändå vuxit, men det beror till stor del på invandring från andra länder och på högt barnafödande.
Enligt en rapport från tankesmedjan Futurion finns en tydlig global rörelse bort från storstäder som San Fransisco, London, Auckland och Stockholm. En tredjedel av Londonborna vill till exempel flytta från stan och många av dem som inte vill flytta är kvar av ekonomiska eller arbetsrelaterade skäl.
Coronapandemin och det ökade distansarbetet kan vara en av orsakerna till flyttströmmarna. Före pandemin jobbade runt tre procent av arbetstagarna i Sverige på distans, enligt rapporten från Futurion. Förra året gjorde 43 procent av arbetstagarna det, med stor variation mellan branscher.
Andra orsaker till flykten från storstäderna är städernas höga bostadspriser (se faktaruta), enligt Emma Lundholm, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet.
– Det är ganska många barnfamiljer som flyttar ut på grund av bostadsmarknaden. De flyttar för att ha råd med det boende de vill ha. Bostadsmarknaden påverkar även inflyttningen. Det är väldigt svårt att komma in på bostadsmarknaden om man inte har kontakter eller kan fortsätta bo hemma, säger hon.
Ändå är hon inte övertygad om att ökat distansarbete kommer att leda till någon stor utflyttning till landsbygden.
– Det har pratats om distansarbete i decennier: ”När kommunen får bredband kommer it-konsulterna hit.” Men hittills har vi sett väldigt lite av det. Yrkesgrupper med hög sannolikhet att flytta från storstäderna jobbar i offentlig sektor och är inte IT-konsulter eller arkitekter. De är snarare lärare, sjuksköterskor eller sjukgymnaster. Den främsta anledningen är att det är jobb som man kan få nästan var som helst. Man kan också tänka sig att yrkesgrupper med lägre löner har svårare att hävda sig på bostadsmarknaden.
Fram till pandemin var distansarbete väldigt ovanligt. Att många nu har upptäckt att det går att sköta sitt jobb hemifrån skulle kunna leda till att fler flyttar.
– Det återstår att se, men om arbetsgivare blir mer positiva till distansarbete kan man tänka sig en sådan utveckling. Landsbygden har potential på det viset att fler säger sig vilja bo där än antalet människor som verkligen gör det. Men det beror också på hur stort distansarbetet verkligen blir efter pandemin.
Det som tidigare uppfattats som positivt med städer har under pandemin uppfattats som farligt
Emma Lundholm tror att distansarbete passar människor olika bra. Den som är i den senare delen av sitt arbetsliv, som har ett stort kontaktnät och känner sig trygg på jobbet, är förmodligen mer benägen att arbeta på distans. Den som nyss kommit in på arbetsmarknaden har fördelar av att jobba från ett kontor.
Emma Lundholm säger också att pandemin kan ha ändrat vår syn på städer och glesbygd.
– Det som tidigare uppfattats som positivt med städer – tätheten, pulsen och människorna – har under pandemin uppfattats som farligt. På så vis kan man tänka sig att landsbygden framstår som attraktivare, med färre människor, mindre trängsel och mer utrymme.
Familjen Rendik Henningsson lämnade Södertälje för landsbygden utanför Kalmar. Foto: Karl Nilsson
För Nicholas Rendik och hans familj innebar flytten till landet att de blev skuldfria. Storstädernas bostadspriser har ökat kraftigt de senaste åren – och villapriserna har stigit allra mest.
Det växande suget efter hus tyder på en längtan efter trädgård och grönområden, enligt rapporten från Futurion. Och på sikt kan ändrade flyttmönster påverka huspriserna även på landsbygden. Den utvecklingen har exempelvis setts i Nederländerna: flera landsbygdsområden där har haft en prisutveckling på över 20 procent, mot Amsterdams 3,4 procent.
Johan Freij är affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank. Han säger att de ser en tydlig trend mot att fler vill byta sitt boende i stan mot en mindre gård på landet.
– Vi har inte sett det här tidigare. Små gårdar har varit relativt svårsålda, men priserna på tätortsnära gårdar har gått upp kraftigt den senaste tiden. I mina ögon är det en tydlig coronaeffekt: när människor inser att de kan arbeta på distans ökar intresset för att bosätta sig på landsbygden.
Enligt Johan Freij påverkar priserna flyttviljan: en gård på 30 hektar i norra Uppland eller Västmanland kostar lika mycket som en 36 kvadratmeter stor lägenhet i Stockholms innerstad. Men det är möjligheten till distansarbete som är den avgörande faktorn.
– Flytten möjliggörs av distansarbetet. Under coronapandemin har vi fått frågor från människor som vi tidigare inte sett som typiska gårdsköpare. Det är i huvudsak boendet man vill åt, även om man också lockas av möjligheten att odla grönsaker och kanske ha något djur. Men det är inte en ideologiskt driven flytt till landsbygden, som den vi såg på 60- och 70-talen.
Hur framtiden för storstäderna och landsbygden blir återstår att se. Kanske kan pandemin och distansarbetet bli det lyft för landsbygden som glesbygdspolitiker så länge har drömt om. Kanske inte.
– Det finns en norm och en färdig berättelse där unga från glesbygden förväntas flytta för att komma ut i världen och se något annat. Bland barnfamiljer finns en tendens att flytta från storstäderna. För dem finns en annan stark berättelse: att det är bättre för barn att växa upp på landet, med cykelavstånd till skolan och med hus med trädgård, säger Emma Lundholm.
Nicholas och Sofia är övertygade om att deras barn får det bättre i Halltorp än i Södertälje. Dottern Sally är kanske inte lika säker.
– Hon trivs bra här. Men häromdagen sa hon: ”Nästa gång vi flyttar ska vi nog flytta till en stad.” Och hon har sagt att hon ska flytta till Stockholm när hon flyttar hemifrån. Hon saknar sin faster där.
Källa: SCB
8 MILJONER FÖR EN VILLA
Källa: Mäklarstatistik
The clock is ticking for the struggling battery manufacturer Northvolt. During the autumn, debts have piled up with the Swedish Enforcement Authority, and recently several of the company's major shareholders withdrew from negotiations for new financing. Since its inception in 2015, Northvolt has raised SEK 110 billion, but now the money is almost gone. According to CEO Peter Carlsson, they need to raise just over SEK 10 billion in the coming year, but so far the search for new financing has been fruitless.
Therefore, Northvolt has now taken the next step to save the company. The management has applied for a so-called Chapter 11 procedure, a type of reconstruction process in the USA that was recently used by the airline SAS. One possible explanation for the battery manufacturer turning to an American court is that it is considered doubtful that Northvolt would be granted a Swedish reconstruction, as it requires the company to be fundamentally viable. Another advantage of Chapter 11 is that the management is likely to retain control over the company.
However, there is a downside – for the employees. In an American process, Northvolt's employees will not be able to benefit from the Swedish state guaranteed wages - lönegaranti - according to several legal experts contacted by Kollega.
– The Swedish state does not pay any guaranteed wages if the company has not initiated a reconstruction or bankruptcy in Sweden. If Northvolt only initiates a Chapter 11 procedure in the USA, all the company's obligations to employees in Sweden to pay wages and other compensation according to the employment contract remain, says Hans Andersson, chairman of the Swedish Association of Restructuring and Bankruptcy Administrators.
If Union members at Northvolt do not receive their wages, the union can, however, request the company to be declared bankrupt in a Swedish court.
– If Northvolt does not pay wages on time, the employee or the union can collect the wages through the Enforcement Authority and ultimately request that the company be declared bankrupt if the wages are not settled, explains Hans Andersson.
Filip Vujcic, a union lawyer at Unionen, also assesses that members cannot benefit from the state guaranteed wages when a corporate reconstruction is initiated in the USA.
– This means that Unionen, in the event of future unpaid wages, needs to safeguard its members' rights through wage collection. According to Swedish bankruptcy rules, a corporate reconstruction in the USA does not prevent a member's bankruptcy application from being examined in a Swedish court, he says.
Will Unionen request Northvolt to be declared bankrupt if members do not receive their wages?
– Unionen does not comment on that question at this time.
*In wage collection, Unionen usually sends a demand letter to the employer, who has seven days to pay the wages. If the wages are still not paid, the employer receives a payment order via service. If that does not help either, Unionen sends a bankruptcy application to the district court.
This text has been translated with the help of AI.
Klockan tickar för den krisande batteritillverkaren Northvolt. Under hösten har skulderna har hopat sig hos Kronofogden och nyligen hoppade flera av bolagets större aktieägare av förhandlingarna om ny finansiering. Sedan starten 2015 har Northvolt tagit in 110 miljarder kronor, men nu är pengarna i stort sett slut. Enligt vd:n Peter Carlsson behöver man få in drygt tio miljarder under det kommande året men hittills har jakten på ny finansiering varit resultatlös.
Därför har Northvolt nu tagit nästa steg för att rädda bolaget. Ledningen har ansökt om ett så kallad Chapter 11-förfarande, är en sorts rekonstruktionsprocess i USA som nyligen användes av flygbolaget SAS. Ambitionen är att processen ska frigöra cirka 2,7 miljarder kronor. En tänkbar förklaring till att batteritillverkaren väljer att vända sig till en amerikansk domstol är att det anses tveksamt att Northvolt skulle beviljas en svensk rekonstruktion, eftersom det kräver att bolaget i grunden är livskraftigt. En annan fördel med Chapter 11 är att företagsledningen med stor sannolikhet kan bibehålla kontrollen över företaget.
Det finns dock en baksida – för de anställda. Vid en amerikansk process kommer Northvolts anställda inte att kunna ta del av den svenska statliga lönegarantin, enligt flera juridiska experter som Kollega varit i kontakt med.
– Den svenska staten betalar inte ut någon lönegaranti om bolaget inte inlett en rekonstruktion eller konkurs i Sverige. Om Northvolt endast inleder ett Chapter 11-förfarande i USA kvarstår bolagets alla förpliktelser mot löntagarna i Sverige för att betala lön och andra ersättningar enligt anställningsavtalet, säger Hans Andersson, ordförande i Svenska rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet.
Om Unionens medlemmarna på Northvolt inte får ut sina löner kan förbundet dock begära bolaget i konkurs i svensk domstol.
– Om Northvolt inte betalar ut lön på utsatt tid kan den anställde eller fackföreningen driva in lönen genom kronofogden och i slutändan begära att bolaget försätts i konkurs om inte lönen regleras, förklarar Hans Andersson.
Även Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen, gör bedömningen att medlemmarna inte kan ta del av den statliga lönegarantin när en företagsrekonstruktion inleds i USA.
– Det innebär att Unionen i händelse av framtida obetalda löner behöver tillvarata sina medlemmars rätt genom löneindrivning*. Enligt svenska konkursregler utgör inte en företagsrekonstruktion i USA ett hinder för att pröva en medlems konkursansökan i en svensk domstol, säger han.
Kommer Unionen att begära Northvolt i konkurs i händelse av att medlemmarna inte får ut sina löner?
– Unionen kommenterar inte den frågan i nuläget.
*Vid löneindrivning skickar Unionen i regel ett kravbrev till arbetsgivaren som har sju dagar på sig att betala ut lönen. Om lönen ändå inte betalas ut får arbetsgivaren en betalningsuppmaning via delgivning. Om inte heller det hjälper skickar Unionen en konkursansökan till tingsrätten.
Vårvintern 2020 lamslår pandemin världen. På reseföretaget där Margareta Hallin arbetar råder kaos.
– Jag förstod direkt att det här inte kommer att gå bra, minns hon.
Så kom beskedet. Efter 33 år i resebranschen blev hon uppsagd.
– Jag minns att jag satt på min plats med ansiktet i händerna, tittade ut genom fönstret, grät en skvätt och tänkte att nu är den här tiden över.
Margareta Hallin hade nästan hela sitt yrkesliv arbetat med marknadsföring i resebranschen. Nu återuppväcktes en gammal dröm om att starta eget. ”Är det nu jag ska göra det? Och vad vill jag i så fall göra?”
Hennes väg tillbaka ter sig i backspegeln som en sinnrikt, närmast organiskt vävd affärsutveckling – mer än något annat styrd av lust, kreativitet och samspel. För att nysta i hennes historia får man börja i tonåren. Där finns en röd tråd som leder till dagens framgångar.
Margareta Hallin trivdes aldrig riktigt i skolan. Däremot var hon kreativ, stickade och sydde sina egna kläder och så gillade hon matte och svenska.
– Exakt de ämnena har jag nytta av nu.
Dessutom lyckades hon alltid hitta roliga jobb trots att hon saknade utbildning.
På resebyråkedjan Resia gjorde hon allt från att inreda butiker och skyltfönster till att ordna event. När de första bloggarna dök upp 2007 blev hon intresserad och startade 2008 en egen blogg för att lära sig hur det fungerade. Ett par år senare lyckades hon sälja in idén om att starta blogg på Resia. Hallins reseblogg blev snabbt populär med 70 000 besök i månaden.
Som uppsagd funderade hon på vad hon ville och kunde. Hon hade Instagramkontot 50something.se med ett par tusen följare som hon skulle kunna göra något av. Kontot hade hon startat efter att hon fyllt 50 och upplevt en stilkris.
Att kontot nu var lite inaktivt berodde på att döden kommit emellan. Hennes man fick återfall i cancer. Under ett par år satte hon allt på paus för att stötta honom.
– Øivind var alltför ung när han dog, bara 47. Det är en sorg som alltid kommer att finnas. Men livet går vidare, det gör faktiskt det.
Förlusten av Øivind har präglat henne. Trots att hon mått jättedåligt och haft mycket ångest är det en erfarenhet som gjort henne modigare.
– Jag vågar utmana mig själv och säga ja till livet.
När hon blev uppsagd tog hon direkt kontakt med omställningsorganisationen TRR. Hon berättade om sitt intresse för mode och livsstil och om sitt Instagramkonto, som hon ville använda för att inspirera andra.
Hon hade hört att färganalyser var på väg tillbaka och lyckades övertyga konsulten på TRR om att få gå en sådan utbildning. Starta eget-konsulten på TRR sa dock: ”Du med din ålder och erfarenhet ska hjälpa företag med deras sociala medier.”
I väntan på starta eget-bidraget sökte hon runt 25 jobb som ”social media-manager”. Hon fick inte ett enda svar.
– Antagligen tror ingen att en kvinna i min ålder kan något om sociala medier. Det är rätt sorgligt hur mycket kompetens företagen missar på grund av ålderism och förutfattade meningar.
Att inriktningen sedan kom att bli en helt annan än konsulten föreslog berodde på att hon följde sin magkänsla. Hon fick hjälp av TRR att lägga upp en budget och affärsplan och gjorde på eget bevåg en marknadsplan. Hon skickade enkäter till kvinnor som följde henne och testade sina idéer på dem.
– Jag har alltid haft många idéer. Det är en inre kraft jag har. Och så har jag en tillit att jag alltid kommer att klara mig. Men jag hade faktiskt inte klarat mig utan starta eget-bidrag det första året.
Hon visste genom sitt Instagramkonto att mode och stil för kvinnor 50+ var något även andra kvinnor funderade kring.
– Jag minns så väl när jag fyllde 50. Jag kände jag mig inte längre hemma i min garderob. Kroppen förändrades. Samtidigt kändes det rätt härligt och gott att få åldras. Det är nästan som att skapa sig en ny identitet, jag ville känna mig välklädd men inte utklädd. Det är viktigt för välbefinnandet.
Under pandemin och korttidspermitteringen började hon sy och sticka igen. Hon postade på Instagram, fick mycket uppmärksamhet och märkte snabbt att hon hamnat rätt. Där fanns ett utrymme som behövde fyllas.
Hon var med i en sygrupp där många klagade över hur svårt det var att följa symönster.
Så svårt är det faktiskt inte, tänkte hon och beslöt sig för att skapa några snygga mönster med lättfattliga beskrivningar. Med dem i bagaget startade hon sykurser över nätet. Snart hade hon kurser varje kväll.
Parallellt med den utvecklingen växte följarantalet i rasande takt. Hon började få allt fler förslag på samarbeten med företag.
I dag skulle hon kunna fylla Wembley stadium med 90 000 följare. Det är ingen överdrift att säga att de hjälpt henne utveckla sitt företag.
Flera följare skrev: ”Jag vill inte gå på sykurs men kan jag få köpa dina mönster?” Margareta Hallin anlitade då två mönsterkunniga systrar i Borås, som såg till att hennes mönster blev korrekt utformade. Mönstren sålde som smör. Följare ville också köpa tyger. Hon tog då hjälp av en digital plattform som säljer tygrullar som blivit över hos skandinaviska designer.
Ett annat önskemål blev: Jag vill inte sy, kan jag köpa dina kläder?
I dag syr fyra sömmerskor i Litauen kläderna Margareta Hallin designar. Hon har skaffat en större lokal i centrala Göteborg där hon säljer egendesignade kläder, mönster, tyger, men även handplockade varor från andra designers och företag hon valt att samarbeta med.
– Jag ville samla allt på ett ställe och även kunna ha mindre event här.
Här står nu en kvinna med båda fötterna på jorden, ett öppet sinne och en tillit till att livet trots hårda smällar är fullt av möjligheter. Även om hon ibland undrar lite grann vad hon håller på med.
– Herregud, jag är 61 år och öppnar butik när de flesta av mina vänner trappar ner. Men det var hit jag ville komma och jag är verkligen lyckligt lottad. Det är så fint att få vara här.
Text: Anna Rehnberg
Aktuell: Nyöppnad butik i Göteborg. Instagramkontot 50something.se och webshop med samma namn. En bok som ska handla om stil och om hur man använder hela sin garderob utkommer hösten 2025. Hamnade förra året på plats 64 på Göteborgspostens maktlista.
Ålder: 61.
Bor: Lägenhet i Göteborg.