Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
– Skytten kan bära två granater åt gången i varje dubbeltub. Medan en soldat fyrar av, kan en annan ladda om.
Angelica Fors, projektledare på Saab Dynamics, håller upp en militärgrön behållare med texten ”explosive” i rött. I den finns plats för ammunition till granatgeväret Carl-Gustaf som används av den ukrainska armén i försvaret mot Ryssland.
I fabriken i utkanten av den värmländska orten Karlskoga går produktionen på högvarv. Här tillverkas bland annat olika typer av ammunition till det kungaklingande vapnet. Vissa granater utformas för att brisera i luften, andra ska först bryta igenom pansaret på en stridsvagn för att sedan explodera inuti den.
Krutmängden reglerar hur långt en granat färdas medan räfflor i vapnet stabiliserar rörelsen, berättar Angelica Fors och visar med handen hur en tänkt granat flyger i en båge genom luften.
Att efterfrågan på försvarsmateriel just nu är enorm beror både direkt och indirekt på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Länder i Europa och väst skickar stora mängder vapen till Ukraina, vilket i sin tur skapar luckor i deras egna förråd, samtidigt som i stort sett alla västliga länder ska öka sina försvarsanslag och stärka sina försvarsmakter.
Inte minst i Sverige har upprustningen tagit fart. Budgetanslaget till det svenska försvaret ska öka till 2 procent av BNP (det mål man har inom Nato) till 2025. I fjol låg försvarsbudgeten på 1,2 procent.
STRIDSFLYG. Sverige har sett till både BNP (det sammanlagda värdet av varor och tjänster) och befolkningsmängd en relativt stor och avancerad försvarsindustri, med tillverkning av både ubåtar, stridsfordon och stridsflyg.
SJÄLVFÖRSÖRJANDE. Sveriges historiska alliansfrihet och neutralitetspolitik krävde hög grad av självförsörjning av vapen.
OMSÄTTNING. Enligt branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, omsatte de över 150 medlemsföretagen drygt 51 miljarder kronor i fjol. Exporten ökade med 26 procent mellan 2021 och 2022.
TVÅ BOLAG. De största bolagen är Saab och BAE. Saab tillverkar allt från pansarskott till stridsflygplan och gör bland annat ammunition i Karlskoga, ubåtar i Karlskrona och stridsflyg i Linköping.
SJÖKANONER. BAE Systems tillverkar via dotterbolagen BAE Systems Hägglunds och BAE Systems Bofors bland annat stridsfordon i Örnsköldsvik och sjökanoner och artillerisystem i Karlskoga
Ett par kilometer bort från Saabs fabrik har BAE Systems Bofors nyligen fått en order från Försvarets materielverk på ytterligare 48 pjäser av artillerisystemet Archer, till ett värde av runt fem miljarder kronor. Ett gäng Archerpjäser är dessutom på väg till Ukraina.
Och visst märks det att orderingångarna ökar.
– Jag träffar nya kollegor i stort sett varje dag, säger Fredrik Carlsson, konfigurationsledare på BAE.
Fram till oktober i år hade man anställt ett 70-tal nya medarbetare. En lagom takt för att hinna med bra introduktioner, tycker HR-ansvariga Emma Ekbäck Nermark, som berättar att de märker av ett stort intresse för försvarsindustrin. Per Linnerblad i ledningsgruppen fyller i:
– Det har ökat de senaste åren, framför allt bland universitetsstudenter, men det märks även att andra ser branschen som väldigt viktig på grund av världsläget.
På Saabs fabrik i industriområdet Björkborn märks också att det rekryteras för fulla muggar.
– Det är nya människor konstant. För 15 år sedan kände jag varenda kotte, säger Kenneth Wahlgren som är inne på sitt 36:e år som anställd.
Karlskoga är i mångt och mycket uppbyggt kring Bofors. Bolaget, som numera är uppdelat och uppköpt av Saab Dynamics och BAE Systems Bofors, hade under sin storhetstid i början av 1970-talet 10 000 anställda (samtidigt som det bodde ungefär 40 000 invånare i kommunen). Bofors hade egna förskolor och industriskolor, till och med egen affär och bank. Hade du en räkning fanns ett kontor där du lämnade in avin och fick hjälp att få den betald.
Både Saab och BAE har nära samarbeten med kommunen och politikerna för att attrahera arbetskraft till Karlskoga. Dessutom har företagen startat varsitt utvecklingskontor i Karlstad för att nå mer kompetens och locka de ingenjörer som vill bo kvar i universitetsstaden sex mil härifrån.
Under 1990- och början av 2000-talet påverkade både nedgången i försvarsindustrin och urbaniseringen Karlskoga. Många flyttade härifrån och så pass många bostadshus stod tomma att kommunen började riva dem. Karlskoga är den kommun i Sverige som har rivit flest lägenheter.
Men nu är det annat ljud i skällan. Det byggs nya bostads- och butiksområden, staden ska få en ny simhall, ny skola och nya förskolor. Under de kommande två åren ska över tusen bostäder stå färdiga och kommunen räknar med en stor befolkningsökning.
– Det händer verkligen saker nu – hela staden blommar ut. Till och med BB ska öppna igen, säger Jörgen Karlsson, arbetsmiljösamordnare på BAE.
Tillbaka på Saab är säkerheten ständigt närvarande. Rutinerna och reglerna påminner Angelica Fors om vad det är de tillverkar.
– Här inne ska man veta vad man tar i innan man gör det, säger hon och plockar upp en mässingsfärgad tändhatt liten som en ärta. Den enda tändhatt man får ta i med händerna.
Området är stort och består av utspridda enplansbyggnader, även det av säkerhetsskäl visar det sig.
– Skulle det inträffa en explosion på området vill vi inte ha flera våningar eftersom det ökar risken för att splitter går genom fönster, förklarar Magdalena Hvenmark, avdelningschef för tändrörsavdelningen.
Hon rör sig mellan arbetsbänkarna där montörerna sitter böjda över olika löd- och pilljobb. Luftfuktigheten är noga reglerad i lokalerna där man hanterar explosiva ämnen. Är klimatet för torrt riskerar sprängmedlen att antändas, men är luften för fuktig blir kvaliteten sämre. I vissa delar av produktionen bär montörerna jordade armband för att de inte ska föra över statisk elektricitet från kroppen. I några moment är explosionsrisken så hög att endast en flink ABB-robot, i en genomskinlig säkerhetslåda, får hantera delarna till tändhattarna.
JÄRNBRUK. Aktiebolagets Bofors grundades 1646 som ett järnbruk i Karlskoga.
KRUT. Mot slutet av 1800-talet började det producera kanoner och krut.
NOBEL. Alfred Nobel köpte företaget 1894, två år före sin död.
KANONER. Bofors växte starkt under 1900-talet, framför allt i samband med andra världskriget då bolaget tillverkade runt 100 000 luftvärnskanoner, som bland annat användes under striderna runt London.
ANSTÄLLDA. På 1970-talet, då företaget var som störst, hade man runt 10 000 anställda.
SKANDAL. Under 1980-talet avslöjades två vapenaffärer av Svenska Freds respektive Ekot/Sveriges Radio – den så kallade Boforsaffären. Skandalen gällde dels vapensmuggling, dels anklagelser om att Bofors skulle använt sig av mutor för att få sälja artilleripjäser till Indien.
UPPDELNING. Företagets verksamhet är sedan 2000 och 2005 uppdelad i Saab Dynamics (som ägs av svenska Saab-gruppen) och BAE Systems Bofors (dotterbolag till BAE Systems, Europas största försvarskoncern).
FLER FÖRETAG. I Karlskoga finns även Nammo som tillverkar ammunition och Eurenco Bofors som tillverkar sprängmedel.
Trots viss avlastning från roboten och många nya kollegor ställs de anställda på både Saab och BAE inför nya utmaningar i takt med att försvarsföretagen växer. Arbetsbelastningen är periodvis hög, man har börjat jobba skiftgång för att kunna möta kraven från ökade orderingångar och på Saab Dynamics är det ont om lokaler.
– Vi har nya omorganisationer varje vecka, säger Angelica Fors som har suttit i otaliga MBL-förhandlingar de senaste månaderna i rollen som ordförande i Unionenklubben.
I sitt tal på försvarskonferensen ”Folk och försvar” i januari lyfte statsminister Ulf Kristersson försvarsindustrin som en styrka och viktig byggsten för Sveriges medlemskap i Nato. Han riktade sig sedan direkt till de anställda:
”Ni som jobbar i Saab och många andra svenska försvarsföretag ska vara stolta över det ni gör. Det måste sägas i klartext.”
Så hur känner de anställda på Saab Dynamics och BAE Systems – är de stolta? På BAE möts frågan av ett rungande ja från kollegorna Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson.
– Självklart känner jag stolthet, det har jag alltid gjort. Men inställningen från samhället har ändrats, säger Jörgen Karlsson, som jobbat på företaget sedan 2012.
Nyanställde produktionsteknikern Felix Erixon sökte sig aktivt till försvarsindustrin och BAE. Förutom att branschen är spännande tycker han att uppgiften är viktig.
– Varje land har rätten att försvara sig och det är något man ska vara stolt över, att man kan bidra med ett bra försvar.
Angelica Fors på Saab Dynamics är inne på samma linje.
– För mig handlar det om mänskliga rättigheter och om allas rätt att försvara sig. Om kvinnors rättigheter, barns rätt att gå i skolan och att människor ska slippa leva under en diktator. ”Keeping people and society safe”, som är vårt motto här på Saab.
Rätten att försvara sig får stöd även utanför industrin, både från politiken och medborgarna. Åtminstone när det kommer till Ukrainas rätt att stå upp mot Putin. Bara tre dagar efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, den 24 februari 2022, meddelade den då socialdemokratiskt ledda regeringen att Sverige skulle skicka materiel till de ukrainska styrkorna. Och svenska folket är nästan totalt eniga när det gäller vapenleveranserna – 93 procent stödjer EU:s inköp och leveranser av militär utrustning till Ukraina. Inget annat EU-land har en så hög siffra. (Eurobarometern augusti 2023).
Även stödet för ett svenskt Natomedlemskap är historiskt högt. I början av året ville 63 procent av svenskarna gå med i försvarsalliansen, medan endast 22 procent var emot att bli medlem. (SVT Nyheter/ Novus januari 2023).
Men det finns de som inte är fullt lika positiva. Trots opinionsläget ökar medlemmarna i Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Från att i början av 2022 ha varit 7 500 medlemmar närmar de sig nu 12 000, något som ordförande Kerstin Bergeå kopplar till Rysslands krig, det spända världsläget och Sveriges Natoansökan.
Under Natotoppmötet i Vilnius i somras, när Turkiets president Erdoğan skakade hand med Kristersson om ett svenskt medlemskap, fick Svenska freds tusen nya medlemmar på bara någon vecka.
– Det har blivit som en konstruktiv motståndhandling att gå med hos oss, jag tror att vi står ut som nästan de enda som på sistone kritiserat ett svenskt medlemskap, säger Kerstin Bergeå.
Från början var fredsorganisationen helt emot att skicka vapen till Ukraina. Man ville värna Sveriges långvariga militära alliansfrihet och hoppades att Sverige kunde ha tagit en annan roll vilket, enligt Kerstin Bergeå, blir omöjligt när man ses som en part i konflikten. Men i och med Sveriges beslut om vapenstöd driver Svenska freds inte längre frågan om att stoppa leveranserna.
Däremot ser de flera problem med att svenska företag exporterar vapen till andra länder som kränker mänskliga rättigheter eller har grova demokratiska brister, som Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Kuwait.
– Även om man är för en vapenexport till Ukraina, vilket många är, så gick ändå 36 procent av svensk vapenexport till odemokratiska länder mellan 2020 och 2022, säger Kerstin Bergeå.
Det finns självklart även Karlskogabor som inte tycker att försvarsindustrin är okej, men Fredrik Carlsson och Jörgen Karlsson på BAE upplever att attityden har förändrats.
– Tidigare hörde man talas om rekryteringar där vissa tvekade när de fick en företagspresentation, men nu ringer man självmant och är jätteintresserad av att jobba i industrin. Det är världsläget som har vänt opinionen antar jag, man förstår att det är viktigt att skydda sig, säger Fredrik Carlsson på BAE.
Förr uppmanades de anställda att hålla låg profil om vad de jobbade med, men inte längre.
– Helt plötsligt kan ett försvarsföretag vara med och sponsra idrottsföreningar. Det gjorde de även förut men nu får loggan synas, säger Jörgen Karlsson
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
