Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Uppsägningar, besvikelse och oro. Regeringens nya biståndspolitik har slagit hårt mot landets mindre biståndsorganisationer. Många av dem är helt beroende av anslagen från staten och har fått varsla personal och lägga ner projekt, visar Kollegas granskning.
Ett exempel är MyRight, som arbetar globalt för personer med funktionsnedsättning. Tidigare har organisationen fått en miljon om året i stöd till sitt informationsarbete. I år blev det noll.
– Det är brutalt och jättesorgligt, säger Mia Munkhammar, kommunikationsansvarig och engagerad i Unionenklubben på MyRight.
– I förlängningen är det personer med funktionsnedsättning som lever i fattigdom som drabbas. När vår verksamhet inom infokom (se faktaruta) försvinner finns inte längre någon röst för den här gruppen eller någon som ligger på i frågan.
Bakgrunden är att regeringen, som en del av Tidö-avtalet, beslutade att öka stödet till Ukraina och samtidigt minska anslagen till FN, forskning och det så kallade infokom-bidraget.
Under 2022 delade Sida ut 101 miljoner kronor i infokom-anslag, i år har det bantats till 20 miljoner, pengar som i huvudsak ska användas till att avsluta pågående projekt.
Kollega har varit i kontakt med ett 30-tal organisationer som alla oroas av regeringens nya inriktning på biståndspolitiken. Forum Civ är den organisation som fått störst infokom-stöd. 2022 tilldelades man sammanlagt 28 miljoner kronor, pengar som till största delen fördelades ut till 40 svenska civilsamhällesorganisationer. Den nya regeringens omprioritering av biståndspengarna har enligt Forum Civ lett till att ett 30-tal tjänster försvunnit inom de organisationer som man stöttar.
– Det har slagit väldigt hårt. Vi kan inte längre utföra den verksamhet vi tidigare hade. Det är frustrerande, för det rör sig om väldigt lite pengar i förhållande till den ”hävstångseffekt” som de skapar, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare på Forum Civ.
Vi riskerar att förlora värdefull kompetens som byggts upp under många år
Regeringens ställningstagande har påverkat medarbetarna negativt på många organisationer. Bland annat på Myright.
– Det är jättemycket oro och stress i personalgruppen. Lyckas vi inte hitta nya medel kommer personer behöva sägas upp och vi riskerar att förlora värdefull kompetens som byggts upp under många år. Vi är en liten organisation utan någon buffert, vi har inga stora insamlingskampanjer och medverkar inte i några galor. Men hoppet lever och vi har ett enormt engagemang, säger Mia Munkhammar.
Även bland Forum Civ:s personal är oron påtaglig:
– Det finns en enorm uppgivenhet kring att regeringen inte ser värdet av ens jobb, sammanfattar Anna Stenvinkel.
Bland de organisationer som drabbats hårdast av personalneddragningar efter att stödet har fasats ut är fackens gemensamma biståndsorganisation Union to Union. Här har fem tjänster försvunnit på grund av beslutet och de pengar som organisationen vidareförmedlade för att informera om globalt fackligt arbete har stoppats.
– Det är så många röster som tystnar samtidigt nu. Och färre pennor kommer att skriva om biståndspolitik och granska den. De som har kunskap att förklara vad bistånd handlar om får inte möjlighet att göra det längre. Tyvärr är det en trend vi ser i hela Europa, säger Maria Nyberg, Union to Unions generalsekreterare.
När infokombidraget kom till var det under parollen att stärka engagemanget för en hållbar global utveckling. Sverige ska ha ett starkt bistånd kopplat till solidaritetstanken, men också för att stärka utrikespolitiken genom att minska fattigdom, korruption och öka demokratin.
– Jag är rädd att människors syn på bistånd kommer att förändras. Att det handlar om något gulligt och fint som vi gör i stället för att handla om globala förändringar som gynnar oss alla, säger Maria Nyberg.
Biståndsminister Johan Forssell (M) har motiverat hårdbantningen av infokom-stödet med att Sverige ska satsa mer på Ukraina. Hans kommentar ”fler matpaket och färre konferenser” har väckt mycket ilska och frustration.
En av dem som tycker att regeringen har ”en mossig syn” på bistånd är Joakim Wohlfeil, Unionens klubbordförande på biståndsorganisationen Diakonia, som arbetar i ett 30-tal länder.
Att informationsstödet fasas ut har betytt fler saker för organisationen. Dels praktiska besvär med att ställa om, dels en oro över att regeringen återgår till gamla biståndsstrategier.
– Matpaket använder man vid katastrofer, det lindrar en konsekvens. Information däremot leder till kunskap och kan förändra ett samhälle i grunden: minska korruption och öka demokrati – och i slutändan minska behovet av bistånd. Därför är det sorgligt att man tar bort möjligheten att utbilda för det viktiga förändringsarbetet, säger han.
Han får medhåll av Anna Stenvinkel.
– Det är extremt raljerande. Det är enklare att visa att man skickat x antal matpaket och tält till ett katastrofområde, men det tankesättet är som att sjukhus enbart skulle ha intensivvårdsbehandling och sluta göra alla andra insatser. Man måste jobba långsiktigt också. Det är oerhört kortsiktigt och visar på en oerhörd kunskapsbrist, säger hon.
Det är en total katastrof
Genom att förändra vissa tjänster har Myright hittills inte behövt säga upp någon personal. Men att omorganisera och jaga nya finansiärer har tagit tid från kärnverksamheten.
– Man ska vara rädd om skattepengar och de ska förvaltas på rätt sätt, men vi som jobbar med det här vet att de går till rätt saker. Vi önskar att vi kunde fått till en bättre dialog med dem som fattar de här besluten. De har fattats på helt felaktiga grunder, säger Mia Munkhammar.
Hon menar att regeringens linje är kortsiktig och kontraproduktiv.
– Det är en total katastrof. Regeringen har sagt att de ska prioritera särskilt utsatta grupper i biståndet, som personer med funktionsnedsättning – det här går precis tvärtemot.
Konsekvenserna har blivit ännu större för FUF, Föreningen för utvecklingsfrågor, som i våras tvingades säga upp 75 procent av personalen – sex av nio tjänster.
– Vi hade inget annat val för att inte riskera gå i konkurs. Det är en följd av regeringens plötsliga neddragning av infokom, men också av andra anslag som var viktiga för oss. Vi blev dubbelt drabbade, säger kanslichef Anna Sjöberg Tibblin.
FUF har kunnat återanställa ett par personer igen och situationen ser inte lika kritisk ut som i början av året. Enligt Anna Sjöberg Tibblin är det fortfarande oklart om man kommer att klara 2024.
– Vill man ha ett levande civilsamhälle blir det svårt om man samtidigt skjuter det i foten. Vi har försökt förklara för regeringen hur det slår mot vår verksamhet, de har inte gjorts någon konsekvensanalys av det här beslutet, säger hon.
Organisationen Kvinna till Kvinna, som arbetar för kvinnors rättigheter i världen, har sett hur intresset för deras frågor ökat från år till år. Men i och med det minskade anslaget har de nu mindre möjlighet att sprida kunskap.
– Vårt uppdrag är att lyfta kvinnors röster. Men när man stryper anslagen så innebär det i slutändan att man tystar de mest utsatta kvinnornas röster. Det får konsekvenser både för demokratin och möjlighet att upplysa människor, säger Anna Åberg, som ansvar för organisationens svenska och globala kommunikation och insamling.
När Forum Civ och ett antal andra aktörer hade möte med Johan Forssell försökte man förklara vilka stora konsekvenser de indragna infokom-bidragen kommer att få. Men något gehör har man inte fått. Även om många organisationer löst situationen för 2023 är Anna Stenvinkel är oroad inför nästkommande år.
– Vi kavlar upp ärmarna och försöker hitta lösningar, men med den här regeringen är framtiden för de här frågorna dyster. Det pågår ett stort arbete med olika strategier som ska uppdateras så får se vad som händer, säger hon.
Varför är infokom en viktig pusselbit i biståndsarbetet?
– För det första för solidaritetskänslan och biståndsviljan hos befolkningen – det hjälper till att förstå världen och ökar viljan till att bidra till en bättre värld för alla. För det andra är det viktig för påverkansarbetet som bedrivs från Sverige, till exempel att som Östgruppen påvisa problematiken med Belarus-regimen och ha en granskande funktion av de pengar som svenska staten bidragit med i bistånd.
Kollega har utan framgång sökt biståndsminister Johan Forsell för en kommentar.
Regeringens anslag till information och kommunikation, infokom, minskade från 155 miljoner kronor år 2022 till 20 miljoner i år.
Konsekvensen blir att Sida fasar ut stödet som gått till svenska organisationer som sprider kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, i syfte att främja en öppen debatt och stärka engagemanget för en rättvis och hållbar global utveckling.
Enprocentsmålet. Sverige har länge haft ett fastslaget mål om att minst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd till andra länder. Efter valet 2022 slopade Tidö-partierna enprocentsmålet och införde i stället en treårig budgetram på 56 miljarder kronor per år för perioden 2023 till och med 2025. Det är samma nivå som under 2022. 47,2 miljarder kronor går till Sveriges internationella bistånd.
Ny inriktning. Regeringens nya riktning för biståndspolitiken innebär ett utökat stöd till Ukraina, men neddragningar i stödet till FN-organ och forskning. Regeringen vill också att biståndet generellt ska inriktas på att främja handel, entreprenörskap och näringsliv.
Källa: Regeringen, Sida.
Ulrika Johansson är ny andre vice ordförande i Unionen. Det är förbundets tredje högsta maktposition. Johansson jobbar som verksamhetsutvecklare på fordonssäkerhetsföretaget Gestamp Hardtech i Luleå och sitter sedan tidigare i Unionens förbundsstyrelse.
Vad kommer du tillföra Unionens högsta ledning?
– Först och främst känns det oerhört hedrande att ha blivit vald. Jag har mycket kunskap om vad som händer och sker i norra Sverige. Jag kan även mycket om industrisektorn, jag har jobbat på ett industriföretag i 33 år och sitter med i IndustriAll som representant för Unionen.
Vilka är dina fackliga hjärtefrågor?
– På senaste tid har det blivit mycket kring hbtqi-frågor. Mitt äldsta barn har kommit ut som transtjej för några år sedan.
Vilka utmaningar ser du framöver för Unionen?
– Det som blir absolut viktigast att fokusera på nu är att få fram 50 000 förtroendevalda. Där kan jag komma med kreativa idéer och hjälpa till att pusha för att fler medlemmar ska engagera sig.
Ni var flera i förbundsstyrelsen som slogs om den här posten. Hur kommer det att påverka styrelsens arbete framöver?
– Haha. Ja, det var många kandidater men jag tror att det kommer att gå bra, vi har alltid bra diskussioner i förbundsstyrelsen.
Johansson valdes av knappt 150 delegater på det så kallade förbundsrådet. Hon ställdes mot flera andra personer i Unionens förbundsstyrelse. Efter en andra omröstning fick hon en tydlig majoritet av rösterna.
Näst mest röster fick Daniel Landin, regionordförande i Unionen Småland och socialdemokratisk lokalpolitiker i Osby.
Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande, är nöjd med valet av Ulrika Johansson.
– Hon är en stabil och förståndig person. Ulrika har stor erfarenhet från industrin och jag ser fram emot att hon ska fortsätta inom IndustriAll, där hon varit aktiv i många år, och även i Facken inom Industrin.
Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande instämmer:
– Ulrika är en trygg person som kommer hjälpa oss i presidiet att navigera när det blåser. Som presidieledamot ska man kunna representera alla medlemmar men med det sagt finns det en viss finess med att Unionens ledning nu får en person från norr, vilket vi inte haft tidigare.
Ulrika Johansson tar över efter Martin Johansson, som valdes till andre vice ordförande på Unionens senaste kongress men avgick i somras, efter knappt ett år på posten.
I och med den nya rollen lämnar Ulrika Johansson sin ordinarie plats i förbundsstyrelsen. Det innebär att Edvin Arnby Machata, som valdes till suppleant på Unionens senaste kongress, blir ordinarie ledamot.