Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kabinpersonal slår larm om fritt fall
Vågar du flyga med en kabinpersonal som varken har sovit eller ätit? Anställda inom flyget larmar om katastrofal arbetsmiljö. Och fyra av tio som Kollega pratat med uppger att de inte vågar påtala brister i säkerheten av rädsla för att förlora jobbet.
Visst har vi alla suttit och googlat på billiga flygbiljetter. Jämfört det ena bolaget med det andra, en hundring hit och en hundring dit. Förmodligen har vi också valt det billigaste alternativet, för man vill ju inte vara dum och hur stor skillnad kan det egentligen vara i komfort, mat och flygtid?
Vem vågar påtala problem i säkerhet och arbetsmiljö när du riskerar att bli av med jobbet?
Men skillnaden kan vara stor för personerna som jobbar bakom hundralapparna.
När Kollega ringde runt till flygbolag med svensk kabinpersonal beskrevs branschen i dystra ordalag. Lågprisbolagen kör livet ur de etablerade, och fortsätter att flytta fram sina positioner. Till en början konkurrerade man med biljettpriser. Nu konkurrerar man med villkoren för de anställda. Billigast möjliga personal till de mest effektiviserade flygrutterna.
Personalen arbetar underbemannad upp till 15 timmar per dag, äter sin lunch bredvid toaletten, lyfter tungt, bränner sig i köket och tar insomningstabletter för att orka med sina lediga dagar.
– Jag har fått sömnstörningar, stressmage, förstoppning och ständig huvudvärk av jobbet i kabin, säger en anställd till Kollega.
Lägg sedan till en ständig oro för var och när du ska flyga nästa rutt, risken för att ditt bolag ska outsourcas till ett land med billigare personal och ängslan över att vara krånglig och inte få några fler uppdrag från ditt bemanningsföretag.
– Man byter ut personal på löpande band. Visstidsanställningar staplas på varandra och det gör att vi tystnar, för vem vågar påtala problem i säkerhet och arbetsmiljö när du riskerar att bli av med jobbet? säger en annan kabinpersonal.
Hos de tio flygbolag som Kollega pratat med uppger fyra av tio i kabinpersonalen att de inte vågar påtala brister i säkerheten, av rädsla att upplevas som krånglig av arbetsgivaren och i slutändan bli av med jobbet. Tre av tio säger dessutom att man har tummat på rutiner när olyckan varit nära.
– Vi befinner oss i fritt fall. Arbetsgivarna är kreativa med lösningar på hur man ska tjäna så mycket pengar som möjligt. Det handlar både om anställningsformer och sättet vi jobbar. Förr fick man periodvis jobba 45 timmar i veckan, nu är gränsen 60. Tidigare gjordes scheman manuellt, nu görs de i en dator som maximerar antalet arbetade timmar, men inte tar hänsyn till återhämtning, säger Mari Edholm, som är flygvärdinna och ledamot i Unionens förhandlingsdelegation för kabinanställda.
De etablerade bolagen går åt andra hållet och skapar bolag med sämre villkor.
Det tydligaste tecknet på att det är lågprisbolagen som dikterar villkoren är att även de etablerade bolagen sjösätter helt separata lågprisflyg inom det egna företaget, exempelvis Lufthansas Germanwings, eller Air Frances Transavia, där personalen är anställd på andra villkor än i huvudbolaget. Det är dock en överlevnadsstrategi med blandat resultat.
– Tidigare har man avfärdat lågprisbolagen genom att säga att de flyger från mindre militärflygplatser och konkurrerar om andra kunder. Men det håller på att förändras. Medan lågprisflyget börjar flyga från huvudflygplatser och bete sig lite bättre, så går de etablerade bolagen åt andra hållet och skapar bolag med sämre villkor, säger Richard Björnelid, flygexpert och författare till boken SAS–konsten att sänka ett flygbolag.
Efter äventyret med lågprisbolaget Snowflake, som inte var ekonomiskt hållbart har SAS valt en annan väg, där man bestämt sig för att anpassa kostnadsnivån efter det bolag man vill ha. Tanken är att konkurrera med en annan produkt, ha högre service, effektiva och pålitlig transporter och ett bonussystem för dem som reser ofta.
– Det är en servicenivå som man förhoppningsvis är villig att betala för, säger Richard Björnelid.
Marknaden känner inte till de förhållanden som råder i dag.
För facket är anställningsvillkoren inom flyget en svårhanterlig fråga. Å ena sidan vill man att personalen ska ha en dräglig tillvaro och möjlighet att få ihop sitt livspussel. Å andra sidan är det svårt att sätta ned foten för ett bolag utan att de konkurreras ut från marknaden, av andra billigare alternativ. Och här är flygbranschen inte unik.
– Man jobbar så i alla internationella bolag. Prispressen är enorm och tvingar alla till effektiviseringar om de över huvud taget ska överleva i den stenhårda konkurrensen, säger Rickard Björnelid.
Det som dock gör flygbranschen speciell är att det finns en säkerhetsaspekt som är svår att ignorera.
Går det att agera effektivt i slutet av en komprimerad arbetsperiod på 50 timmar? Kan en femdagarskurs i säkerhet ersätta ett tidigare krav på åtta veckor? Och är det rimligt att undvika att rapportera fel och brister i säkerheten av rädsla för att förlora jobbet?
– Problemet är att marknaden inte känner till de förhållanden som råder i dag.
– Det är orimligt att tro att man ska behålla samma kvalitet när priser och villkor dumpas. Man får det man betalar för. Vi är i samma situation som den svenska sjöfarten innan man flaggade ut den, säger Mari Edholm.
– Vi fungerar ju så att vi reagerar först när det händer en katastrof. Titta bara på branden i Västmanland. Skulle man kunna härleda en krasch till att personalen på planet var utmattad skulle det ta hus i helvete och alla skulle skrika efter regleringar, säger Richard Björnelid.
Medan politikerna startar nya utredningar störtar vår bransch.
Förra året skickade Ali Esbati, som är ledamot i arbetsmarknadsutskottet, en fråga till dåvarande regeringen, om man avsåg att starta en utredning om social dumpning inom flyget. Men utredningarnas tid är förbi, enligt Mari Edholm. Framtiden kom i går. Det som måste till är samarbeten. Mellan bolag, fackföreningar och politiker i de nordiska länderna.
– Medan politikerna startar nya utredningar störtar vår bransch. Vi behöver stöd från Unionen, som behöver stöd från politikerna, som behöver stöd i riksdagen, som behöver stöd från andra länder för att gemensamt påverka ett beslut i EU. Annars finns det risk för att de svenska flygmyrorna fasas ut mot billigare alternativ.
Läs också: Service och sociala medier, gästblogg om kundhat gentemot kabinpersonal och andra serviceyrken.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Osäker anställning kan leda till för tidig död
Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
Låg lön dålig för hälsan
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Svårare att få lån
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
Lön eller förmån – så ska du tänka
Extra semester, billigare lunch eller sjukvårdsförsäkring. En jobbförmån kan vara lockande. Men tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön.
De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.
Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.
Julklappar får kosta 450 kronor
För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.
Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.
Skatt på förmåner
Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.
Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.
Skriv avtal om förmåner
I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.
Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.
Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.
För- och nackdelar med förmåner
+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.
+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.
– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.
– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.
Exempel på skattepliktiga förmåner
- Företagsbil som används privat.
- Hushållstjänst.
- Måltid.
- Resa utanför tjänsten.
- Semesterbostad.
Exempel på skattefria förmåner
- Mobiltelefon.
- Friskvårdbidrag.
- Julklapp.
- Enklare förtäring, exempelvis frukt.
- Gym på jobbet.
Källor: Unionen, Skatteverket, Benify
