Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Susanne hade studerat på deltid - nekades a-kassa

Utebliven a-kassa. Det kan bli följden om man väljer att studera på deltid samtidigt som man arbetar. Det upptäckte HTF:aren Susanne Baarsöe när hon blev arbetslös. Nu strider hon för rätt till ersättning.
Ola Rennstam Publicerad

Strax före jul 2006 tvingades Susanne Baarsöe sluta sitt arbete som telemarketingsäljare på grund av arbetsbrist. Till hennes stora förvåning nekades hon ersättning från HTF:s a-kassa, som hon varit medlem i under många år.

Vid sidan om sitt arbete utbildar sig Susanne Baarsöe till alkohol- och drogterapeut och enligt a-kassans bedömning är studierna så omfattande att de inkräktar på Susannes arbetssökande.
- Enligt a-kassans beslut anses jag inte i första hand som arbetssökande och man hävdar att jag skulle kunna finansiera mina studier med a-kassa. Det är befängt att påstå något sådant, säger Susanne Baarsöe.

Huvudregeln är att den som studerar inte står till arbetsmarknadens förfogande och därmed inte har rätt till ersättning från a-kassan. Om studierna däremot sker på deltid och inte hindrar den arbetslöse att söka och ta heltidsarbete kan ersättning utbetalas.

För att få a-kasseersättning måste man alltså vara arbetssökande i första hand men exakt vad som anses vara "i första hand" och hur omfattande studierna har varit kan, som i Susannes fall, bli en tolkningsfråga.
Susanne Baarsöe påpekar att hon under utbildningens första ett och ett halvt år har arbetat i stort sett heltid och har kunnat försörja sig själv och sin son.
- Jag tycker att mina årsinkomster talar för sig själv. Man har inte dem om man i första hand är studerande. Jag blir straffad för att jag tar ansvar och betalar mina studier själv, säger hon.

Enligt utbildningsföretaget Ceans vd bedrivs Susanne Baarsöes utbildning på halvfart och ger inte möjlighet till studielån från CSN. I stället kombinerar de allra flesta eleverna studierna med arbete, vilket är fullt möjligt eftersom närvaroplikten i skolan är två till tre dagar per månad. Susanne har ägnat kvällar och helger åt studier.
- Jag tycker att det borde vara min sak vad jag läser på min fritid och studierna har på inget sätt påverkat min försörjningsförmåga. Jag har varit med i a-kassan i tio år och då tycker jag inte att man kan utesluta mig på så här osakliga grunder, säger hon.

Susanne Baarsöe tycker att a-kassans bedömning är godtycklig och tyder på förmyndarmentalitet av den sämsta sorten.
- Den här handläggningen måste ha kostat mycket mer än vad ersättningen handlar om och man kan fråga sig vad a-kassan lägger sina resurser på. Det verkar ha gått prestige i det här från deras sida och nu kan de inte ge med sig, säger Susannes Baarsöe.
- Det kan väl inte vara kassans avsikt att jag förutom att ha blivit uppsagd dessutom ska avbryta en utbildning som jag redan gått halva delen av?

I dag har Susanne Baarsöe ett nytt arbete som telefonförsäljare. Hennes sammanlagda arbetslöshet rör sig om några veckor. Susanne har överklagat a-kassans beslut till länsrätten.

HTF:s a-kassa kommenterar av sekretesskäl aldrig enskilda fall, men försäkringschef Jeanette Mandl tillbakavisar att det skulle ha gått prestige i just Susanne Baarsöes ärende.
- Det vill jag verkligen försäkra att så är det inte. Naturligtvis har vi bedömt det här ärendet på precis samma sätt alla andra, säger hon.
- Det är viktigt att klarlägga att huvudregeln är att a-kassa och studier normalt inte går så bra ihop. Det är enbart i rena undantagsfall, efter ett ansökningsförfarande, som det är möjligt att kombinera dem.

A-kassan grundar sitt beslut på den praxis som utkristalliserat sig. Den säger att studierna ska vara på deltid samt vara tillfälliga.
- Studierna får inte vara något hinder för att söka eller ta heltidsarbete. Och studier i allt för hög omfattning blir lätt ett sådant hinder, säger Jeanette Mandl.
- I ansökan till a-kassan måste medlemmen försäkra att man är beredd att avbryta studierna om man får ett heltidsjobb. Ju längre studierna varar desto större risk är det att man i första hand är studerande, vilket kan inkräkta på arbetssökandet och minska benägenheten att avbryta studierna.

Det är den samlade bilden av utbildningen som ligger till grund för a-kassans beslut. Alltså inte bara hur många timmar eleverna måste vistas i skolan utan även omfattningen av självstudier, antalet tentor och utbildningens upplägg.

Jeanette Mandl håller med IAF om att rättsläget kring undantagskriterierna är otydligt, vilket komplicerar kassans bedömningar.
- Det är olyckligt att rättspraxis inte är tydlig och enhetlig. Det råder en flytande gräns men vi måste följa en linje tills vi få mer tydlighet i de här frågorna. Hon har gjort alldeles rätt i att överklaga vårt beslut. De här fallen behöver drivas upp till domstolarna, vi behöver prejudikat.

(Lön & Jobb nr 9-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Fejkade jobb – lurade Unionens a-kassa på 335 000

En 53 årig man lurade Unionens a-kassa och Försäkringskassan på över 800 000 kronor. Nu åtalas han för grovt bidragsbrott.
Ola Rennstam Publicerad 28 maj 2026, kl 08:02
Falskt jobb gav pengar från a‑kassan och Försäkringskassan. En 53‑åring man åtalas i Göteborgs tingsrätt för att ha lurat till sig över 800 000 kronor. Själv nekar mannen till anklagelserna. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

Mannen hävdade att han jobbat som personlig assistent på ett företag i Göteborg – men jobbet fanns inte. I själva verket hade han aldrig arbetat där.

Under drygt två år, mellan januari 2021 och april 2023, ska 53‑åringen ha gett Unionens a‑kassa felaktiga uppgifter vid hela 28 tillfällen. Bluffen gav utdelning: 335000 kronor betalades ut pengar han aldrig haft rätt till. Nu står han åtalad i Göteborgs tingsrätt, misstänkt för grovt bidragsbrott.

Nekar till anklagelserna

Samtidigt misstänks mannen för ett ännu större bedrägeri. Han står även åtalad för att ha lurat till sig 478000 kronor i aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

Själv nekar mannen till anklagelserna om att medvetet ha lurat Unionens a‑kassa och Försäkringskassan. I polisförhör uppger han att hans dåvarande fru skött kontakterna med myndigheter och skickat in kassakort utan att han förstått vad han signerade. 

Unionens a-kassa har avböjt att kommentera ärendet.

A-kassa

Unionens a-kassa fortsatt nere – extra utbetalning planerad

Medlemmar hos Unionens a-kassa kan inte logga in för att söka ersättning eller få besked om beslut. Orsaken är en uppdatering av it-systemet.
Lina Björk Publicerad 19 maj 2026, kl 14:14
datahaveri på unionens a-kassa
En uppdatering av datasystemet gör att Unionens a-kassa just nu ligger nere. Foto: Colourbox

Sedan i går har medlemmar i Unionens a-kassa varken kunnat skicka in tidrapporter, söka om ersättning eller kontrollera utbetalningar. Orsaken är en uppdatering av it-systemen som samtliga a-kassor använder. 

Under långhelgen gjordes en planerad uppgradering av ett flertal av a-kassornas it-system. På lördagen och söndagen fungerade systemen som de skulle men under måndag förmiddag så gick det inte att logga in under två timmar. Och i dag har problemet uppstått igen.

– Systemet har haft lite problem vilket kan förekomma i samband med uppgraderingar av den här omfattningen. Vad vi kan se har de personer som sökt ersättning eller rapporterat in tidrapporter blivit registrerade under helgen. Vi jobbar så snabbt vi kan för att lösa problemen, säger Johan Ahlgren kommunikationschef på Sveriges a-kassor


Extra utbetalning av ersättning 

Johan Ahlgren vet inte hur många som kan vara drabbade av it-strulet, men a-kassorna kommer att göra en planerad utbetalning på torsdag och har initierat en extra utbetalning på fredag för de medlemmar som haft bekymmer att logga in. 

Det är inte första gången Unionens a-kassa drabbas av it-strul. När det gamla systemet ÄGA skulle uppdateras till Våra Sidor 2022, var det så många buggar i systemet att medlemmar fick vänta månader på sin ersättning och handläggare på a-kassan sjukskrevs för utmattning. 

Alexander Forselius kan inte nå a-kassan
Foto: Nicke Messo

En av dem som drabbats av de tekniska problemen är it-konsulten och musikern Alexander Forselius, som väntar på besked om utbetalning. 

– I väntan på besked har jag lagt ut grejer att sälja på Blocket för att ha en chans att betala hyran. Ett datahaveri känns ju som grädde på moset mitt i allt elände, säger han. 

 

A-kassa

Unionen kräver höjd a-kassa

A-kassan har försämrats kraftigt sedan 90-talet. Det skapar otrygghet, sämre matchning på arbetsmarknaden och svagare ekonomi, enligt en rapport från Unionen.
David Österberg Publicerad 11 maj 2026, kl 06:01
Fasadbild på Unionens a-kassa och en plånbok med sedlar
A-kassan har försämrats under lång tid. Det skapar otrygghet för arbetslösa och påverkar konjunkturen negativt. Unionen kräver nu att taket i a-kassan höjs. Foto: Ola Rennstam/Izabelle Nordfjell/TT.

En tjänsteman med medianlön får ungefär hälften av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det är en rejäl sänkning jämfört med början av 90-talet, då a-kassan gav 80 procent av den tidigare lönen. Det visar Unionens konjunkturrapport.

Så snabbt minskar din a-kassa

Unionen har räknat på hur mycket en privatanställd tjänsteman med 46 900 kronor i månadslön (=medianlönen för privatanställda tjänstemän) får i ersättning vid arbetslöshet om man också har en inkomstförsäkring via sitt fackförbund. 

  • Dag 1-100: 37 500 kr per månad (varav 27 200 kr innan skatt från a-kassan)
  • Dag 101-150: 32 800 kr
  • Dag 151-200: 23 800 kr (0 kr från inkomstförsäkringen)
  • Dag 201-300: 22 100 kr 

Anledningen till minskningen är främst att taket i a-kassan inte har höjts i samma takt som lönerna. Dessutom innebär de nya a-kassereglerna att ersättningen trappas ner snabbare än tidigare.

– Politiken har under lång tid inte vårdat a-kassan. Det har lett till att den har urholkats så pass mycket att den har förlorat mycket av sitt värde som försäkring och som automatisk stabilisator för ekonomin, säger Tobias Lundquist, Unionens tillförordnade chefsekonom, i en kommentar. 

Försämrad a-kassa kan bromsa återhämtningen

Att a-kassan försämrats får flera negativa konsekvenser, enligt Unionen. En är att tryggheten för arbetslösa blir lägre. Det leder i sin tur till minskad konsumtion vilket riskerar att fördröja återhämtningen i ekonomin.

– Risken är stor att hushåll sparar i stället för att konsumera vilket ytterligare kommer fördröja nuvarande återhämtning och fördjupa framtida konjunkturnedgångar, säger Tobias Lundquist.

Dessutom leder en försvagad a-kassa till sämre matchning på arbetsmarknaden, enligt Unionen. Arbetslösa pressas att ta vilket jobb som helst, i stället för att vänta på ett som matchar deras kompetens. Även det riskerar att påverka konjunkturen negativt.

– En försämring av matchningen kan leda till att produktiviteten minskar i ett samhälle vilket skulle försvåra för det läge som Sverige redan befinner sig i konjunkturmässigt, säger Tobias Lundquist.

Unionen föreslår därför att taket i a-kassan höjs, att taket indexeras mot löneutvecklingen och att den brantare nedtrappningen slopas.

Hur mycket får man i a-kassa

  • A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i hundra dagar.
  • Efter 100 dagar sänks inkomsttaket till 27 500 kronor. Vill du ha ett högre ekonomiskt skydd krävs en egen inkomstförsäkring. 
  • För att kunna få 80 procent av inkomsten upp till taket i a-kassan måste du ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader och fortfarande vara medlem när du söker pengar. Har du varit medlem kortare än så kan du få en betydligt mindre ersättning.