Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Varje år betalar Sveriges a-kassor ut flera miljoner kronor i felaktiga utbetalningar. En del av utbetalningarna beror på att personer slarvar med de uppgifter de lämnar till a-kassorna – andra på medvetet fusk.
Läs mer: Boråsfamilj blåste Unionen och a-kassan på ersättning
Nu ger regeringen a-kassorna 10 miljoner kronor som ska användas för att stärka kontrollarbetet. Mest pengar, 1,2 miljoner kronor, får Unionens a-kassa. Fördelningen beror på antalet ersättningstagare och antalet ersättningsansökningar.
– Det är alltid välkommet med mer pengar. Det är otroligt viktigt att vi arbetar med att minska de felaktiga utbetalningarna. Men man ska också komma ihåg att den andelen är väldigt liten i förhållande till hur mycket vi betalar ut i ersättning totalt, säger Harald Petersson, chef på Unionens a-kassa.
Exakt hur pengarna ska användas är inte klart.
– Vi kommer att arbeta tillsammans med de andra a-kassorna för att hitta saker att förbättra. Vi har mycket gemensamt redan i dag i form av exempelvis IT-system, utbildningar och tolkningar av regelverk. Men varje enskild a-kassa måste också se över kontrollsystemen.
Förra året polisanmälde Unionens a-kassa 243 personer för fusk med ersättningen. Det är en ökning med 18 procent jämfört med året innan. Harald Petersson tror att ökningen till stor del beror på pandemin.
– Den totala volymen har varit betydligt högre jämfört med innan. Pandemin har också gjort att fler plötsligt har stått utan försörjning och det kan leda till felaktiga beteenden.
Hur mycket av de felaktiga utbetalningarna beror på slarv och hur mycket på medvetet fusk?
– Mycket är slarv och okunskap. Många har också anställningsformer som kan vara svåra att redovisa. Men självklart finns också medvetet fusk. Det kan till exempel handla om att man får sjukpenning eller studiemedel samtidigt som man får a-kassa. Vi kontrollerar det genom att samköra med myndigheternas register. Vi ser också fram emot en ny arbetslöshetsförsäkring som bygger på Skatteverkets månadsuppgifter över inkomst. Då blir det enklare att kontrollera om någon arbetar och får a-kassa samtidigt.
Läs mer: Ökat fusk med a-kassa
2016: 84
2017: 145
2018: 150
2019: 207
2020: 243
Unionens a-kassa
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
