Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionens a-kassa ska hitta fler fuskare
Unionens a-kassa får 1,2 miljoner kronor för att motverka fusk och felaktiga utbetalningar. Förra året polisanmälde a-kassan 243 personer – en ökning med nästan 20 procent jämfört med året före.
Varje år betalar Sveriges a-kassor ut flera miljoner kronor i felaktiga utbetalningar. En del av utbetalningarna beror på att personer slarvar med de uppgifter de lämnar till a-kassorna – andra på medvetet fusk.
Läs mer: Boråsfamilj blåste Unionen och a-kassan på ersättning
Nu ger regeringen a-kassorna 10 miljoner kronor som ska användas för att stärka kontrollarbetet. Mest pengar, 1,2 miljoner kronor, får Unionens a-kassa. Fördelningen beror på antalet ersättningstagare och antalet ersättningsansökningar.
– Det är alltid välkommet med mer pengar. Det är otroligt viktigt att vi arbetar med att minska de felaktiga utbetalningarna. Men man ska också komma ihåg att den andelen är väldigt liten i förhållande till hur mycket vi betalar ut i ersättning totalt, säger Harald Petersson, chef på Unionens a-kassa.
Exakt hur pengarna ska användas är inte klart.
– Vi kommer att arbeta tillsammans med de andra a-kassorna för att hitta saker att förbättra. Vi har mycket gemensamt redan i dag i form av exempelvis IT-system, utbildningar och tolkningar av regelverk. Men varje enskild a-kassa måste också se över kontrollsystemen.
Förra året polisanmälde Unionens a-kassa 243 personer för fusk med ersättningen. Det är en ökning med 18 procent jämfört med året innan. Harald Petersson tror att ökningen till stor del beror på pandemin.
– Den totala volymen har varit betydligt högre jämfört med innan. Pandemin har också gjort att fler plötsligt har stått utan försörjning och det kan leda till felaktiga beteenden.
Hur mycket av de felaktiga utbetalningarna beror på slarv och hur mycket på medvetet fusk?
– Mycket är slarv och okunskap. Många har också anställningsformer som kan vara svåra att redovisa. Men självklart finns också medvetet fusk. Det kan till exempel handla om att man får sjukpenning eller studiemedel samtidigt som man får a-kassa. Vi kontrollerar det genom att samköra med myndigheternas register. Vi ser också fram emot en ny arbetslöshetsförsäkring som bygger på Skatteverkets månadsuppgifter över inkomst. Då blir det enklare att kontrollera om någon arbetar och får a-kassa samtidigt.
Läs mer: Ökat fusk med a-kassa
Fler polisanmälningar om fusk
2016: 84
2017: 145
2018: 150
2019: 207
2020: 243
Unionens a-kassa
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer
Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer
Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Långa telefonköer
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.
Justitieombudsmannen
- Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
- Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
- JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
- I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.
