Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Unionens a-kassa: ”Testerna pekade mot ett fungerande system”

Det var en fördel att en stor a-kassa testade det nya systemet först, menar föreståndaren för Unionens a-kassa Harald Petersson. Trots problemen är förtroendet för honom intakt, säger ordföranden för a-kassan till Kollega.
David Österberg Publicerad
Harald Peterson, Krista Andersson
Harald Peterson är kassaföreträdare för Unionens a-kassa och Krista Andersson är ordförande i dess styrelse. De håller med om att utmaningarna varit stora efter bytet av it-system. Foto: Mattias Lindbäck

Våren 2022 började Unionens a-kassa använda det nya ärendesystemet Våra sidor. Systemet var, enligt anställda som Kollega prata med, fullt av fel vilket gjorde handläggningen långsam. Många av de arbetslösa fick när det var som värst vänta tio veckor eller längre på sina första utbetalningar.

Redan under teststadiet såg handläggarna att systemet inte höll vad det lovade. Ändå infördes det. Men Harald Petersson, föreståndare för Unionens a-kassa, håller inte med om att testerna visade på problem.

– Testerna pekade mot ett fungerande system, vilket det också var i stora delar. Men vissa saker tog längre tid och behövde anpassas och trimmas.

Varför testkörde ni inte systemet under längre tid?

– Det går aldrig att testa den här typen av system fullt ut. Systemet innehåller komponenter som samkörs med andra myndigheter. Att testa dem hade varit omöjligt eftersom myndigheter inte kan stå still en dag för att vi ska testa.

Vad ser du som förklaring till de långa handläggningstiderna?

– Det nya systemet var en del. När vi började komma i kapp blev vi och övriga a-kassor utsatta för en cyberattack. Dessutom fick vi ökade volymer på grund av lågkonjunkturen. Orsakerna till de långa väntetiderna var de här tre delarna, tillsammans med en del organisatoriska utmaningar.

Unionens a-kassa är landets näst största. Det gjorde problemen ännu större, enligt handläggarna. Om en liten a-kassa hade infört systemet först hade andra a-kassor kunnat avsätta personal för att hjälpa till med handläggningen, säger de. Men enligt Harald Petersson hade det inte varit möjligt.

– Då hade inte alla funktioner blivit testade. Det hade inte heller blivit ett riktigt prestandatest av stora volymer eftersom en mindre a-kassa inte har alla ärendeslag.

Men gjorde inte er stora ärendemängd att problemen blev större?

– Vi påverkades av att vi under den här perioden också fick ökade volymer. 

Förutom en påfrestande arbetssituation för handläggarna innebar den långa väntetiden att arbetslösa fick gå i månader utan ersättning. De senaste två åren har en stor mängd läsare hört av sig till Kollega och berättat om den ekonomiska stress de känt – och om hur de varit tvungna att låna pengar för att kunna betala räkningar.

– Jag är väldigt ödmjuk inför det. Att tvingas vänta på sin ersättning är definitivt inte bra och vi ska verkligen se till att det inte är så längre.

Kan man lita på att man får sina pengar den dagen man blir arbetslös?

– Ja, det kan man göra. Men försäkringen är komplicerad och kräver omfattande inhämtning av underlag som kan komplicera utredningstiden. Men tryggheten ska finnas i en ersättning inom rimlig tid.

Hur har perioden med långa väntetider påverkat förtroendet för er?

– Förtroendet hos dem som har väntat lång tid på ersättning är givetvis sämre och något som vi måste jobba för att återupprätta. Samtidigt har många av våra medlemmar inte behövt vänta så länge på ersättning. Vi ser inga negativa effekter som till exempel minskad medlemstillströmning, snarare tvärtom, men vi måste givetvis gör allt vad vi kan för att säkerställa en verksamhet med god tillgänglighet och rimliga väntetider.

I dag (oktober 2024) fungerar systemet bättre. Enligt statistiken är medianen för väntetiden fem veckor. Det innebär att hälften av de som väntar får besked snabbare än fem veckor, hälften måste vänta längre än fem veckor. Målet är att komma ner till en median på fyra veckor.

Samtidigt skymtar nya orosmoln: arbetslösheten ökar och nästa år får arbetslöshetsförsäkringen nya regler.

Finns det risk att ni hamnar i samma situation som tidigare?

– Det ska vi absolut inte göra, vi ska hålla oss inom rimliga väntetider. Men det är såklart omöjligt att säga vilka utmaningar vi kommer att möta i framtiden.

Fortsatt förtroende

A-kassans föreståndare utses av en styrelse som i sin tur utses av en föreningsstämma. Ordförande i styrelsen är Krista Andersson. Hon säger att styrelsen har fortsatt förtroende för Harald Petersson.

– Det har vi. Vi har hela tiden fått väldigt bra information och kunnat följa de utmaningar som har funnits för honom, för organisationen och för våra medlemmar. Vi har upplevt att Harald har haft koll på läget och kommit med förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen.

Finns det något som ni hade kunnat göra annorlunda för att situationen inte skulle ha uppstått?

– Jag kan konstatera att vi nu har byggt en ny, förstärkt organisation. Man kan naturligtvis diskutera om vi borde ha gjort det tidigare och hur vi i så fall skulle ha gjort det. Men just där och då, när alla var så överhopade med arbete, var de svårt att fatta drastiska beslut eller fatta beslut om att öka antalet anställda.

Hur tror du att de långa handläggningstiderna har påverkat förtroendet för Unionens a-kassa?

– Jag tror absolut att förtroendet påverkades negativt. Därför jobbar vi nu för att minimera riskerna för att samma situation ska uppstå igen.

Nu ökar arbetslösheten och nästa år kommer en ny arbetslöshetsförsäkringslag. Har ni en organisation som klarar av det?

– Ja, den bedömningen gör vi. Men det är inte riktigt klarlagt hur den nya försäkringen blir att hantera. A-kassorna arbetar med att utveckla ärendesystemet allt eftersom det kommer mer uppgifter om den nya lagen.

 

Det här är del tre av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och om hur handläggarna på a-kassan upplevde situationen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Rekordmånga polisanmäls för fusk med a-kassan

Myglet med a-kassan slår nya rekord. Förra året polisanmälde Unionens a-kassa 426 bidragsbrott – en ökning med 46 procent jämfört med 2024. Vi reder ut vad det ökade fusket beror på.
Ola Rennstam Publicerad 23 februari 2026, kl 06:01
Stapeldiagram. A-kassefusket ökar: 426 polisanmälningar under 2025
Unionens a-kassa polisanmälde 426 misstänkta bidragsbrott under 2025 – en kraftig ökning jämfört med de senaste tio åren. Totalt fick 58 425 personer ersättning från kassan i fjol. Källa: Unionens A-kassa

Den allra flesta som går på a-kassa har rätt till sin ersättning. Sen finns det ett fåtal individer som medvetet försöker lura sig till pengarna. Det kan till exempel handla om personer som påstår att de är arbetslösa trots att de jobbar, är föräldralediga eller studerar.

När Unionens a-kassa upptäcker fusk gör de en polisanmälan om bidragsbrott. Statistik som Kollega fått ta del av visar att antalet polisanmälningar har ökat kraftigt de senaste åren: från 292 stycken under 2024 till 426 under 2025. En ökning med 46 procent.

Antalet polisanmälningar ska ses mot bakgrund av det totala antalet ersättningstagare, som var 58 425 under 2025. Så andelen är fortsatt låg, men vår bedömning är att fusket har ökat något, säger Harald Petersson, kassaföreståndare.

 

Därför ökar antalet polisanmälningar för a-kassefusk

Enligt a-kassan beror ökningen på flera faktorer. Dels har man fått effektivare metoder att upptäcka fuskare och dels har antalet ärenden ökat till följd av den stigande arbetslösheten. Att kontrollerna blivit effektivare kan bero på att a-kassan numera får lov att samköra sitt register med olika myndigheter.

– Vi har tillsatt extra resurser för att motverka fusk och bedrägerier. Men en anledning till att vi hittar fler som missbrukar arbetslöshetsförsäkringen är att kontakten mellan myndigheter har möjliggjorts, förklarar Harald Petersson.

Exempelvis kontrollerar Arbetsförmedlingen olika IP-adresser för att kunna identifiera personer som får ersättning men befinner sig utomlands, utan att ha meddelat det. Även den nybildade Utbetalningsmyndigheten kan komma med underrättelser till kassan.

Fler uteslöts från a-kassan under 2025

Under 2025 uteslöt Unionens a-kassa 344 medlemmar på grund av fusk. Under 2024 uteslöts 242 medlemmar. 

Antal medlemmar som uteslutits ur Unionens a-kassa under 2024 och 2025.

Men vad händer då med alla dessa polisanmälningar? Unionens a-kassa saknar statistik över det och får, enligt Harald Petersson, ingen automatisk återkoppling från polisen.

– Det kan ta lång tid innan ärendena landar i domstol. Men vi noterar ett större intresse från polisen, det här är en väldigt aktuell fråga i samhällsdebatten och prioriteras mer.