Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Unionens a-kassa: ”Testerna pekade mot ett fungerande system”

Det var en fördel att en stor a-kassa testade det nya systemet först, menar föreståndaren för Unionens a-kassa Harald Petersson. Trots problemen är förtroendet för honom intakt, säger ordföranden för a-kassan till Kollega.
David Österberg Publicerad
Harald Peterson, Krista Andersson
Harald Peterson är kassaföreträdare för Unionens a-kassa och Krista Andersson är ordförande i dess styrelse. De håller med om att utmaningarna varit stora efter bytet av it-system. Foto: Mattias Lindbäck

Våren 2022 började Unionens a-kassa använda det nya ärendesystemet Våra sidor. Systemet var, enligt anställda som Kollega prata med, fullt av fel vilket gjorde handläggningen långsam. Många av de arbetslösa fick när det var som värst vänta tio veckor eller längre på sina första utbetalningar.

Redan under teststadiet såg handläggarna att systemet inte höll vad det lovade. Ändå infördes det. Men Harald Petersson, föreståndare för Unionens a-kassa, håller inte med om att testerna visade på problem.

– Testerna pekade mot ett fungerande system, vilket det också var i stora delar. Men vissa saker tog längre tid och behövde anpassas och trimmas.

Varför testkörde ni inte systemet under längre tid?

– Det går aldrig att testa den här typen av system fullt ut. Systemet innehåller komponenter som samkörs med andra myndigheter. Att testa dem hade varit omöjligt eftersom myndigheter inte kan stå still en dag för att vi ska testa.

Vad ser du som förklaring till de långa handläggningstiderna?

– Det nya systemet var en del. När vi började komma i kapp blev vi och övriga a-kassor utsatta för en cyberattack. Dessutom fick vi ökade volymer på grund av lågkonjunkturen. Orsakerna till de långa väntetiderna var de här tre delarna, tillsammans med en del organisatoriska utmaningar.

Unionens a-kassa är landets näst största. Det gjorde problemen ännu större, enligt handläggarna. Om en liten a-kassa hade infört systemet först hade andra a-kassor kunnat avsätta personal för att hjälpa till med handläggningen, säger de. Men enligt Harald Petersson hade det inte varit möjligt.

– Då hade inte alla funktioner blivit testade. Det hade inte heller blivit ett riktigt prestandatest av stora volymer eftersom en mindre a-kassa inte har alla ärendeslag.

Men gjorde inte er stora ärendemängd att problemen blev större?

– Vi påverkades av att vi under den här perioden också fick ökade volymer. 

Förutom en påfrestande arbetssituation för handläggarna innebar den långa väntetiden att arbetslösa fick gå i månader utan ersättning. De senaste två åren har en stor mängd läsare hört av sig till Kollega och berättat om den ekonomiska stress de känt – och om hur de varit tvungna att låna pengar för att kunna betala räkningar.

– Jag är väldigt ödmjuk inför det. Att tvingas vänta på sin ersättning är definitivt inte bra och vi ska verkligen se till att det inte är så längre.

Kan man lita på att man får sina pengar den dagen man blir arbetslös?

– Ja, det kan man göra. Men försäkringen är komplicerad och kräver omfattande inhämtning av underlag som kan komplicera utredningstiden. Men tryggheten ska finnas i en ersättning inom rimlig tid.

Hur har perioden med långa väntetider påverkat förtroendet för er?

– Förtroendet hos dem som har väntat lång tid på ersättning är givetvis sämre och något som vi måste jobba för att återupprätta. Samtidigt har många av våra medlemmar inte behövt vänta så länge på ersättning. Vi ser inga negativa effekter som till exempel minskad medlemstillströmning, snarare tvärtom, men vi måste givetvis gör allt vad vi kan för att säkerställa en verksamhet med god tillgänglighet och rimliga väntetider.

I dag (oktober 2024) fungerar systemet bättre. Enligt statistiken är medianen för väntetiden fem veckor. Det innebär att hälften av de som väntar får besked snabbare än fem veckor, hälften måste vänta längre än fem veckor. Målet är att komma ner till en median på fyra veckor.

Samtidigt skymtar nya orosmoln: arbetslösheten ökar och nästa år får arbetslöshetsförsäkringen nya regler.

Finns det risk att ni hamnar i samma situation som tidigare?

– Det ska vi absolut inte göra, vi ska hålla oss inom rimliga väntetider. Men det är såklart omöjligt att säga vilka utmaningar vi kommer att möta i framtiden.

Fortsatt förtroende

A-kassans föreståndare utses av en styrelse som i sin tur utses av en föreningsstämma. Ordförande i styrelsen är Krista Andersson. Hon säger att styrelsen har fortsatt förtroende för Harald Petersson.

– Det har vi. Vi har hela tiden fått väldigt bra information och kunnat följa de utmaningar som har funnits för honom, för organisationen och för våra medlemmar. Vi har upplevt att Harald har haft koll på läget och kommit med förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen.

Finns det något som ni hade kunnat göra annorlunda för att situationen inte skulle ha uppstått?

– Jag kan konstatera att vi nu har byggt en ny, förstärkt organisation. Man kan naturligtvis diskutera om vi borde ha gjort det tidigare och hur vi i så fall skulle ha gjort det. Men just där och då, när alla var så överhopade med arbete, var de svårt att fatta drastiska beslut eller fatta beslut om att öka antalet anställda.

Hur tror du att de långa handläggningstiderna har påverkat förtroendet för Unionens a-kassa?

– Jag tror absolut att förtroendet påverkades negativt. Därför jobbar vi nu för att minimera riskerna för att samma situation ska uppstå igen.

Nu ökar arbetslösheten och nästa år kommer en ny arbetslöshetsförsäkringslag. Har ni en organisation som klarar av det?

– Ja, den bedömningen gör vi. Men det är inte riktigt klarlagt hur den nya försäkringen blir att hantera. A-kassorna arbetar med att utveckla ärendesystemet allt eftersom det kommer mer uppgifter om den nya lagen.

 

Det här är del tre av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och om hur handläggarna på a-kassan upplevde situationen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

A-kassa och eget företag: Linda kan tvingas lägga ner

Ett företag vid sidan av en anställning kan ge både inkomster och nya jobb. Men när Linda Ohlsson i Bollnäs blev arbetslös godkändes hennes webbdesignbyrå inte som extraarbete. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning.
Lina Björk Publicerad 23 september 2026, kl 06:00
Person sitter vid en bärbar dator och två externa skärmar, bredvid en närbild av betalningsuppgifter på en faktura.
Linda Ohlssons webbdesignbyrå godkändes inte som extraarbete när hon sökte a-kassa. Nu kan hon behöva avveckla verksamheten för att få ersättning. Foto: Privat/ Martina Holmberg / TT

– Allt är så bakvänt. Det måste ju vara bättre att jobba lite grann med de uppdrag jag får, och söka jobb resten av tiden. Men då säger a-kassan nej, säger Linda Ohlsson.  

För tre månader sedan hade Linda Ohlsson en anställning men drev också en webbdesignbyrå vid sidan av. När hon sades upp från sitt jobb ansökte hon om a-kassa och fyllde i att företaget hon startat var ett extraarbete. Byrån gav inte mycket till inkomst och timmarna hon jobbade i företaget var få, men det var hennes dröm och hon hade kämpat för att få i gång bolaget. 

Jag gjorde inte mycket jobb i företaget 
utan tog i överkant för att inte fuska

Efter tre månaders väntetid kom första bakslaget. Unionens a-kassa godkände inte hennes företag som extraarbete, eftersom hon uppgav att hon arbetat mer än tio timmar i veckan. 

 – Då hade jag levt på besparingar och lånat pengar av mina föräldrar för att få det att gå runt under tiden de handlade mitt ärende. Eftersom jag fick avslag hade jag inte rätt till några pengar retroaktivt, så det blev tufft. 

Regeln: tak på tio timmar per vecka

Vid en första kontakt med a-kassan kände handläggaren inte till termen extraarbete. När hon sedan kopplades vidare till en annan handläggare fick hon reda på hur hon skulle fylla i sin ansökan. Men ingen informerade henne om taket på tio timmar per vecka. 

– Jag gjorde inte mycket jobb i företaget utan tog i överkant för att inte fuska. 

 A-kassa och företag – här är undantagsregeln

Du kan i vissa fall fortsätta driva ditt företag om det redan var en sidoverksamhet innan du blev arbetslös.

För att det ska gälla behöver bland annat följande vara uppfyllt:

  • Din huvudsakliga sysselsättning måste ha varit minst 50 procent av en heltidsanställning.
  • Företaget som sidoverksamhet får i genomsnitt inte ha gett mer än 10 000 kronor i månaden.
  • Du måste fortsätta driva företaget i samma omfattning som tidigare. Du får alltså inte lägga mer tid på verksamheten eller öka inkomsterna från den under arbetslösheten.

Linda Ohlsson har gjort en överprövning av beslutet hos Unionens a-kassa. 

För närvarande deltar hon i ett program via Arbetsförmedlingen och har då möjlighet att få så kallat aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället. Men efter ett möte med Arbetsförmedlingen blev hon informerad om att företaget måste avslutas helt om hon vill ha det. 

– All uppoffring jag gjort, svett, tårar och pengar för att slippa avveckla min dröm, så är det en regel som styr min framtid. Jag kan ju bli min egen lyckas smed och bli självförsörjande. Anställning är inte enda vägen till arbete, småföretagare drar ju in miljoner i skatteintäkter, säger Linda Ohlsson. 

Enskild firma gjorde att Alexander fick nej från a-kassan

Alexander Forselius hamnade i samma situation som Linda Ohlsson för ett halvår sedan. När han blev uppsagd från sitt jobb som programmerare, sökte också han ersättning från Unionens a-kassa. Problemet var att han även producerade musik, som då och då streamades från Spotify. 

Det var inga stora summor, när han låg på någon av musiksajtens listor innebar det någon tusenlapp i månaden.

Min hobbyverksamhet 
har varit vägen till nya jobb

– Att jag skapade en enskild firma för min musik fick katastrofala följder för ekonomin. Jag blev plötsligt portad från trygghetssystemet för att jag hade en sidoverksamhet, säger han. 

Resultatet blev att Alexander Forselius varit tvungen att ta bort sin katalog för att ha rätt till a-kassa. En katalog som tidigare fungerat som ett cv för nya jobb. 

– Det måste gå att bedriva verksamhet i mindre skala. Min hobbyverksamhet har varit vägen till nya jobb. Men a-kassans inställning är stelbent.
 

Unionens a-kassa svarar i en separat artikel på kritiken och förklarar hur reglerna för extraarbete tillämpas.