Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Sedan 16 år tillbaka jobbar Lars Lindqvist som besiktningsman i Helsingborg. Han trivs bra med arbetsuppgifterna, men det är tungt. I sin roll som tekniker och energiexpert måste han springa i trappor och klättra på tak. Extra tungt är det eftersom han har lungskador efter att ha fått i sig kvartsdamm från byggarbete och oljerök under en FN-tjänst i Kuwait 1991.
Därför har han jobbat halvtid på företaget och varit sjukskriven på halvtid, vilket har fungerat bra. Tills januari i år, då Försäkringskassan beslutade att utförsäkra honom med motiveringen att han kunde utföra administrativa sysslor och skulle börja söka jobb. Dagen efter utförsäkringen anmälde sig Lars Lindqvist till Arbetsförmedlingen och Unionens a-kassa.
Här började en kamp för att få ekonomin att gå ihop som pågår än i dag. Det tog fyra månader innan Lars Lindqvists ärende hanterades av Unionens a-kassa.
– Då fick jag ett brev som talade om att jag bockat i en ruta fel, vilket ändrades. Sedan fick jag ett beslut om att jag skulle få pengar och det betalades ut, men bara en kort period. När jag hörde av mig och frågade var resten var så sa de att jag gjort fel och inte skulle få mer pengar. Unionens a-kassa har förstört mitt liv.
Enligt Unionens a-kassa skulle han bett om tjänstledigt de 50 procent han inte jobbade. Den begäran kom de med flera månader efter att han skickat in sina handlingar. Under tiden kassan handlade hans ärende pratade han sammanlagt med ett tiotal handläggare. Ingen nämnde detta.
– Man kan ju tycka att de kunde ha informerat mig om det. Ingen vanlig människa kan lagarna kring försäkringsrätt. Jag frågade min arbetsgivare om jag kunde söka tjänstledigt retroaktivt, men det gick inte.
I stället fick Lars Lindqvist låna pengar av bekanta. Och söka hjälp till hyran av ”Gula Bandet”, en veteranförening som ger kamratstöd och ekonomisk hjälp till personer som gjort utlandstjänst.
Ärendet kring a-kassan har överklagats och ska tas upp av Förvaltningsrätten, men den processen tar tid. Under tiden söker Lars Lindqvist jobb på halvtid.
– Jag har frågat om att få gå upp i tid, men min chef har ju varit med mig på besiktningar, han ser att jag inte orkar längre dagar. Samtidigt är jag 59 år. Det är inte lätt att få ett nytt jobb med mina förutsättningar, säger han.
Att vara ekonomiskt utsatt tär också än mer på hälsan. Sedan lång tid tillbaka har Lars Lindqvist haft posttraumatisk stress, efter tiden som utstationerad i krig. Han går och pratar med en psykolog, men de senaste månaderna har samtalen enbart handlat om pengar.
– Det är väldigt psykiskt ansträngande att konstant tänka på ekonomin för att få ihop till hyra och räkningar. Framtiden är oviss och ska det fortsätta på det här viset, är livet inte mycket värt att leva. Jag förstår att handläggarna på a-kassan också har det tufft, men om de gråter på jobbet får de ändå ut sin lön. Vi som drabbas av a-kassans haveri, vi gråter utan pengar på kontot. Så här kan det inte fortsätta.
Det här är del två av tre i granskningen av Unionens-kassa. Läs också om hur handläggarna upplevde situationen och ledningens svar på kritiken.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
