Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Varslades genom förinspelad video: ”Inte värdigt”

Chocken över beskedet blandades med ilska över förfarandet. Under torsdagen varslades 130 tjänstemän på Bergendahls Food – via en förinspelad video som mejlades till de anställda.
– Det är inte värdigt. Folk är riktigt, riktigt förbannade, säger Unionens klubbordförande Stefan Olsson.
Oscar Broström Publicerad 14 januari 2022, kl 12:38
Stefan Olsson (till vänster) och Bergendahls matlager (till höger).
Stefan Olsson, klubbordförande på Bergendahls i Hässleholm, säger att de anställda blev chockade och arga när hundratals varslades. Foto: Stefan Lindblom/TT

Bergendahls Food köptes under förra året av Axfood, och blev den 1 oktober 2021 en del av Axfoods dotterbolag Dagab.

Sedan dess har de anställda på Bergendahls varit inställda på att det kan komma ett varsel. Och under torsdagen kom så beskedet – 130 tjänstemän ska varslas. Det var en tung nyhet i sig, och hur den förmedlades skapade än mer upprördhet.

De anställda var förberedda på att det skulle hållas ett möte under eftermiddagen, men i stället för ett Teamsmöte fick de i stället en förinspelad video skickad via mejl, där vd:n och HR-ansvariga berättar om varslet.

–  Jag blev först förvånad och paff. Jag hade förväntat mig ett möte där vi hade fått chansen att ställa frågor. Jag är väldigt besviken över hur det gick till. Fruktansvärt besviken, för att uttrycka mig milt, säger Stefan Olsson, Unionenklubbens ordförande.

”Folk har jobbat här i generationer”

Det jobbar runt 800 personer på Bergendahls i Hässleholm, varav ungefär 275 stycken är tjänstemän.

Stefan Olsson tycker att de anställda förtjänade mer respekt än en förinspelad video, inte minst för att många har en lång historia med företaget.

– Bergendahls har funnits i Hässleholm i 99 år. Folk har jobbat här i generationer. Det kanske låter som att det är något gammalt bruk, men det är lite så. Föräldrarna har jobbat här, barnen har börjat på lager, utbildar sig och kommer tillbaka till något annat. Och så vidare. Det är två-tre generationer som har jobbat här. Och så får vi det här? Ett varsel via videolänk, förinspelat. Det är inte värdigt.

Förklaringen: Oro för strulande teknik

Dagabs kommunikationschef Marie Svaton berättar för tidningen Norra Skåne att beslutet att informera de anställda via en videofilm gjordes dels på grund av covid, dels för att de var rädda att tekniken inte skulle hålla.

Vi ville inte att ett så här viktigt budskap skulle bli fel på grund av strulande teknik. I den bästa av världar hade vi naturligtvis varit på plats och pratat med de anställda, säger hon.

Stefan Olsson om företagets förklaring:

– Jag ställer mig frågande till den kommentaren. De sa att de spelade in mötet för att alla på Dagab skulle få beskedet samtidigt. Jag kan tycka att det är fel, för det här drabbar ju enbart oss i Hässleholm. De borde ha haft ett Teamsmöte med oss.

Angående själva varslet säger Olsson att det blev större än väntat. På måndag inleds förhandlingar med företaget, så det återstår att se exakt hur många som till sist berörs, men mest troligt blir det ett betydande antal.

– Lägger man ett så här stort varsel är det givetvis väldigt allvarligt. Går varslet igenom med full kraft är det ett väldigt hårt slag mot alla våra anställda medlemmar och även hela orten.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.