Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vann tvist om föreningsrätten

Det fackliga engagemanget irriterade arbetsgivaren, Ledarnas a-kassa, som ville säga upp klubbordföranden. Kassan har tidigare medgett kränkning av föreningsrätten. Och nu har även AD gått på Unionens linje.
Lina Björk Publicerad 5 november 2014, kl 14:00
Fredrik Sandberg/TT
Arbetsdomstolens lokaler i Gamla Stan i Stockholm. Fredrik Sandberg/TT

I maj bildade Unionen klubb på Ledarnas a-kassa. Ett beslut som inte enbart sågs med blida ögon från arbetsgivarens håll. Man började bland annat tvista om de förtroendevaldas rätt till facklig tid och hur och var tiden skulle förläggas rent fysiskt.

Klubbens ordförande noterade också en förändring i sättet arbetsgivaren behandlade honom. Han fick endast minimal löneökning vid den årliga lönerevisionen och fick en varning för olovlig frånvaro när han medverkat vid en central förhandling med arbetsgivaren.

Under våren kallade a-kassan till förhandling angående en påstådd arbetsbrist och föreslog att en avtalsturlista skulle träffas där två av tre klubbmedlemmar, inklusive klubbordföranden skulle sägas upp. Unionen avvisade förslaget eftersom man ansåg att den egentliga orsaken var medlemmarnas fackliga uppdrag.

Trots att Unionen sade nej till avtalsturlistan sades klubbordföranden upp och den fackliga verksamheten som bara varit igång ett år lades ned. Uppsägningen ogiltigförklarades samma dag och Unionen stämde Ledarnas a-kassa för både föreningsrättskränkning och turordningsbrott på sammanlagt 250 000 kronor.

Ledarnas a-kassa medgav dock ganska snabbt att man sagt upp Unionenmedlemmen på grund av hans fackliga uppdrag och nu har också Arbetsdomstolen gett Unionen rätt och förklarar uppsägningen av medlemmen ogiltig. Kassan måste betala skadestånd för föreningsrättskränkning, brott mot förtroendemannalagen och otillåten avstängning.

Att förklara en uppsägning ogiltig innebär att medlemmen har rätt att få tillbaka sitt jobb. I las finns dock en bestämmelse, som ibland kallas för utköpsparagrafen, som innebär att arbetsgivaren köper ut den anställde och betalar ett skadestånd som står i relation till hur länge du arbetat. Från 16 månadslöner om du varit anställd i mindre än fem år, upp till 32 månadslöner om din anställningstid uppgår till minst tio år.

Hur man valt att göra i det här fallet är ännu oklart.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."