Hoppa till huvudinnehåll
Stress

7 myter om stress och hur du slår sönder dem

Ställ inte så höga krav på dig själv. Lär dig att säga nej. Som psykolog har Sandra Lindström mött alla typer av myter kring stress. Hon bemöter dem med forskning. ”Kärlek har aldrig plockat ur en diskmaskin eller vikt en hög med tvätt”
Lina Björk Publicerad
En hand som skrynklar ihop ett papper och psykologen Sandra Lindström
Foto: Colourbox

När Sandra Lindström jobbade kliniskt som psykolog träffade hon hundratals utmattade människor som alla bar på en gemensam skam: Varför kan inte jag hantera livet som alla andra?

Att bemöta påståenden om stress med fakta, forskning och statistik har därför blivit något av hennes kall. Framför allt ur ett jämställdhetsperspektiv, eftersom utmattning på jobbet och i hemmet ofta hänger samman.

Här kommenterar hon sju svårutrotade myter från både arbetsliv och hemmavid.

 

1. Du måste lära dig att säga nej. 

– Nej, det måste du inte. Det är svårt att säga nej när någon ber dig göra något. Om du är en person som tar ansvar så kommer du att bli tillfrågad oftare och säga ja oftare. Om det är uppgifter på en arbetsplats som är prioriterade så ska det fördelas på alla, annars kommer det att vara samma personer som alltid tar stafettpinnen. Fripassagerarna kommer i sin tur att skapa irritation och osämja.

– Sedan kan det såklart finnas skäl till att vissa personer inte kan göra alla arbetsuppgifter, men då ska det kommuniceras tydligt.

 

2. Du måste sänka kraven.

– Nej, ha precis så höga krav du vill, men förstå att om du prioriterar upp något får du prioritera ned något annat. Ur ett jämställdhetsperspektiv pratar vi ofta om att kvinnor måste sänka kraven för att inte bli utbrända, men samtidigt vässa armbågarna för att ta sig fram i arbetslivet. Det blir ett dubbelt skuldbeläggande. 

 

3. Du är extra skör och känslig.

– Det är du inte. Jag möter ofta folk som tror att skörhet är en egenskap hos vissa, men inte hos andra. Skörhet skapas av dåliga arbetsförhållanden och långvarig stress och press.

– Det är viktigt att tänka på att vi har en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnodominerad sektor har sämre arbetsmiljö. Sätter man en man i samma sektor löper han samma risk att må dåligt.

 

4. Stress är farligt.

– Nej, det är inte farligt att känna stress, det gör vi varje dag. Och det är fysiskt omöjligt att sluta känna sig stressad.

– Det som däremot är farligt är om man prioriterar bort tid för återhämtning. Det går inte att bunkra återhämtning eller skjuta på det till senare. När jag möter människor som säger: ”Vila kan jag göra i graven” så säger jag att då kommer du att hamna där tidigare än du tänkt. 

 

5. Någon annan kommer att göra arbetsuppgiften. 

– Ja, någon kommer att göra det, men risken är att det är samma person som alltid gör sysslor som är osynliga och icke-meriterande.

– Gör det synligt vem som tar anteckningar, fixar med fika eller samlar in pengar till födelsedagspresenter. Finns det uppgifter som ska göras, få upp dem på bordet och prata om vem som gör vad.

 

6. Kärleken löser allt.

  Nej, det gör den inte. Kärlek har aldrig hämtat eller lämnat barn på förskolan. Kärlek har aldrig plockat ur en diskmaskin eller vikt en hög med tvätt. Den är grunden för att leva med varandra, men den fördelar inte sysslor i hemmet.

 

7. Kvinnor vill bestämma i hemmet.

  Nej, det är inte sant. Här har man blandat ihop att bestämma och ta ansvar. Kvinnor tar ofta ett större ansvar för pliktsysslor i hemmet. Sysslorna i sig är inte ett problem, men man måste ställa sig frågan: Har vi lika mycket tid att umgås med vänner eller gå och träna?

– Traditionellt manliga sysslor som att byta däck på bilen har ofta en tydlig start och ett tydligt slut, medan traditionellt kvinnliga sysslor är mer flytande och gränslösa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Så tar du makten över din tid – slipp stress och tidsbrist

Hjälp, jag hinner inte! Jo, visst gör du det. Tiden rinner inte bara bort. Det handlar i stället om hur du värderar och tänker kring din tid. Och undviker vissa fällor.
Publicerad 22 september 2025, kl 06:01
Känner du dig ständigt stressad och tidsjagad? Psykologen Jonas Hjalmar Blom visar hur du kan ta kontroll över din tid och minska tidsbristen.
Det är lätt att lura sig på tiden. Forskning visar till exempel att ju fler timmar vi arbetar, desto mindre effektiva blir vi per timme. FOTO: GETTY IMAGES

Ständigt stressad och kalenderpressad? Du är inte ensam i så fall. Allt fler av oss brottas med en känsla av tidsbrist. Trots att vi i Sverige egentligen har mer fri tid än någonsin tidigare. Men det finns en lösning på den förbryllande paradoxen.

– Det går att ta makten över din tid genom att öka förståelsen för hur du tänker kring den. Jag vill inspirera människor att reflektera och välja hur de handskas med tiden. För mig är det den mest värdefulla resurs vi har, säger Jonas Hjalmar Blom, psykolog, föreläsare och författare, som skrivit boken ”Du hinner! Ta makten över din tid”.

”Tid är inte pengar – pengar är tid”

Med hjälp av forskning i psykologi, neurovetenskap, ekonomi och antropologi djupdyker han i hur vi uppfattar, använder och värderar vår tid.

Framför allt sticker Jonas Hjalmar Blom hål på den seglivade myten att tid är pengar. Frasen myntades redan 1748, av vetenskapsmannen och filosofen Benjamin Franklin (som för övrigt pryder den amerikanska 100-dollarssedeln), och har sedan dess präglat vår tidsuppfattning. Lite kortfattat betyder talesättet att vi inte ska slösa tiden utan använda den till att tjäna pengar.

Ett synsätt som Jonas Hjalmar Blom går på tvärs emot.

Foto: Martin Stenmark

– Tid är inte pengar. Pengar är tid. Genom att arbeta säljer du ju din tid till en arbetsgivare. Pengar är sedan det du får för att kunna göra roliga och värdefulla saker på fritiden. Det utesluter förstås inte att arbetet kan vara något meningsfullt i livet, säger han.

Mindre jobb – mer välbefinnande

Pengar triggar ofta ett begär efter ännu mer pengar. Fokus på tid leder däremot till ett emotionellt värde där vi prioriterar andra saker än status och pengar. Var vi väljer att lägga fokus styr sedan våra tankar, beteenden och känslor kring tid, enligt Jonas Hjalmar Blom.

– Enligt studier skulle de flesta människor nå högre välbefinnande genom att arbeta mindre. Att ha fritid har en avgörande betydelse för att vi ska må bra, konstaterar han.

Men de flesta av oss måste, vare sig vi vill eller inte, ändå ägna en stor del av våra liv till att jobba.

"Vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist"

Finns det då något knep för att uppleva att vi har mer tid när mejlboxen svämmar över och att-göra-listan blir allt längre?

– Ja – att välja bort, subtrahera i stället för att addera. Men det är lättare sagt än gjort. Ju större tidsbrist vi upplever, desto mer vill vi lägga till och effektivisera i stället för att prioritera. När vi är stressade gör vi ofta mer i stället för att göra bättre, förklarar han.

Multitasking och ”många bollar i luften”

Att ha koll på tidsfällor är också en nyckel till att ta makten över tiden och undvika stress. Multitasking och ”att ha många bollar i luften” leder inte bara till mindre effektivitet utan inte sällan också till stress och sjukdom.

Det är också en förrädisk fallgrop att tro att en lång arbetstid hänger samman med prestation, förklarar han.

– Forskning visar att ju fler timmar en person arbetar, desto mindre effektiv blir den per timme. Själv kan jag bara arbeta fokuserat i tre timmar, sedan behöver jag en rejäl paus, gärna med något fysiskt, berättar Jonas Hjalmar Blom.

En annan stor tidsfälla är tidsoptimism. Det innebär att vi underskattar hur lång tid saker och ting ska ta, i stort som smått. En förklaring är att om vi planerar för att allt ska gå så smidigt som möjligt så väljer vi ofta den snabbaste vägen.

Tidsoptimism – en osynlig stressfälla

Att vara tidsoptimist är nämligen mindre energikrävande än att vara realist och kalkylera med hinder och ett myller av olika möjligheter. Mot alla odds tror vi att vi ska få mer tid i framtiden. En framtid som troligen inte infinner sig.

– Men tidsoptimism leder till onödig stress och besvikelse när det visar sig att verkligheten inte möter våra förväntningar. Det påverkar vår förmåga att planera effektivt och hantera våra uppgifter. Och det kan sedan resultera i personliga och professionella misslyckanden.

En metod för att få bukt med tidsoptimism är att skapa tre scenarier: ett optimistisk, ett realistiskt och ett pessimistiskt.

– Välj sedan den gyllene medelvägen och ta den realistiska, uppmanar Jonas Hjalmar Blom.

Tänk på döden – och lev mer i nuet

Han tipsar även om tre övergripande och enkla tekniker för att få saker gjorda utan att känna stress: schemalägga, sätta deadliner och bortprioritera (se ruta).

Det kan låta tungt och deppigt, men han menar att det kan vara hjälpsamt att tänka på döden för att få perspektiv på hur vi använder vår tid.

– Döden och vetskapen att vi alla ska dö är den yttersta formen av tidsbrist. Känslan av att något kan försvinna kan hjälpa oss att välja vilket liv vi vill leva och därmed också ta makten över den tid vi har, säger Jonas Hjalmar Blom. 

Text: GERTRUD DAHLBERG

3 SÄTT ATT SLIPPA TIDSBRIST

1. Schemalägg. Anteckna vilken uppgift du ska utföra och gör en så kallad beredskapsplanering där du tänker över vad du gör om planeringen rubbas.

2. Deadline. Bestäm när uppgiften ska vara slutförd. Bryt ned stora mål i hanterbara delmål med separata deadliner.

3. Välj bort. Prioritera det som är viktigt. Undvik att fylla kalendern med alltför många saker.

7 TIDSTIPS FÖR STRESSADE CHEFER

1. Strikta gränser mellan arbete och fritid. Även du behöver återhämtning. Föregå med gott exempel – som chef är du en förebild.

2. Sluta multitaska. Det gör dig inte mer produktiv, bara mer stressad.

3. Delegera. Du måste inte göra allt själv.

4. Undvik tidsoptimism. Det mesta tar längre tid än förväntat. Att ha en realistisk tidsuppfattning gör att du undviker stress och felsteg.

5. Ta bort distraktioner. Stäng av mobilen och stäng dörren.

6. Känn dig själv. Vi har alla olika så kallad kronotyp, som styr vår inre klocka och avgör när vi är på topp. Anpassa dina uppgifter utifrån om du är en morgon- eller kvällsmänniska.

7. Tänk på döden. Livet är ändligt men förhoppningsvis långt. Att påminna dig om att tiden är utmätt kan leda till mer medvetna val, i stort som smått. Kanske ska du gå ned i arbetstid. Rentav utbilda dig till något annat. Eller bara vara mer tacksam över det du har just nu.

Stress

Forskning: Det här är veckans sämsta dag

Alla hatar ju måndagar. Eller? Forskare i England har frågat 49 000 personer vilken veckodag och tid på dagen de mår som sämst. Och svaret är oväntat.
David Österberg Publicerad 15 september 2025, kl 06:00
Man som gråter
Vilken är veckans bästa dag? Och vilken är den sämsta? Ny forskning ger oväntat svar. Colourbox

Forskare vid University College London lät under två år 49 000 personer svara på frågor om välbefinnande. Deltagarna fick ranka hur lyckliga de kände sig, hur nöjda de var med sina liv, hur deprimerade och ångestfyllda de var och hur ensamma de kände sig. Forskarna undersökte sedan om det fanns samband mellan välbefinnande och tid på dygnet, veckodag och årstid.

 Bäst mådde deltagarna på morgonen och sämst vid midnatt. 

– Resultaten kan få viktiga praktiska konsekvenser. Stödtjänster för psykisk hälsa kan överväga att anpassa resurser för att matcha varierande behov under dygnet – till exempel genom att prioritera tillgänglighet sent på kvällen, säger Feifei Bu som lett studien, i en kommentar.

Måndagar och fredagar är bra dagar

Hur vi mår beror också på vilken veckodag det är, enligt studien. Lyckligast är vi, kanske lite oväntat, på måndagar. På andra plats kommer fredagar, följt av tisdagar, lördagar, söndagar och onsdagar. Veckans allra sämsta dag är torsdag.

Studien hittade också samband mellan lycka och årstider. Vintern är den årstid då vi mår sämst – och bäst mår vi på sommaren.

Att vi mår olika beroende på tid på dygnet kan ha biologiska förklaringar. Nivåerna av kortisol är till exempel högst direkt efter uppvaknandet och lägst sent på kvällen.

Att lyckan varierar mellan veckodagarna tror forskarna beror på yttre faktorer som jobb och andra aktiviteter. Mitt i veckan har vi till exempel ofta mycket att göra och helgen känns samtidigt långt borta.