Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.