Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Tecknad bild som symboliserar sämre betyg i medarbetarundersökning och brist på feedback.
När personalen sänker chefens betyg men vägrar berätta varför uppstår osäkerhet. Så råder mentorn chefer att bryta tystnaden. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Resultatet av vår årliga medarbetarundersökning stressar mig. Jag chefar över 15 personer och medarbetarnas omdöme om mitt ledarskap har gradvis försämrats de senaste åren. Problemet är att ingen vill berätta på vilket sätt det brister – när jag tagit upp frågan i grupp har det blivit tyst, och under individuella samtal har många viftat bort det.

På tidigare jobb har mitt ledarskap hyllats, men nu känner jag mig osäker i min roll. Företagsledningen känns ointresserad av undersökningen, samtidigt är det lite skönt att de hittills inte ifrågasatt de sviktande betyget.

Hur ska jag lyfta frågan med personalen, var kan jag hitta stöd i mitt ledarskap och bör jag vara proaktiv och ta upp det med min chef?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det måste kännas frustrerande när medarbetarundersökningen visar sämre resultat utan att någon ger konkreta exempel på vad du kan förbättra.

Att du vill förstå och komma till rätta med de sjunkande siffrorna är både ett modigt och positivt steg för att vända situationen. Jag rekommenderar att du fortsätter att skapa dialog med teamet. Försök få dem att förstå att detta är viktigt, både för ert jobb, era prestationer och för välmåendet i teamet.

I stället för att diskutera faktiska siffror, prova att jobba med gruppens dynamik och kommunikation. Det gör att du får en bättre uppfattning om hur pass trygga medarbetarna faktiskt är med dig och med varandra, och vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att de inte säger vad de tycker.

Finns det en rädsla för att kritisera dig som chef eller en oro för att öppen feedback ska leda till negativa konsekvenser?

Var tydlig med att du är öppen för konkreta synpunkter och uppskattar all hjälp du kan få för att kunna förbättra ditt ledarskap.

Parallellt med att du jobbar med gruppen skulle jag föra in specifika frågor i de individuella samtalen och fortsätta med följdfrågor om du får alltför svävande svar. Understryk att du vill kunna ge så bra förutsättningar som möjligt och att ärliga svar är avgörande för att ni tillsammans ska kunna vända trenden.

Fråga om vad som fungerar bra i ditt ledarskap, vad du kan göra mer eller mindre av, om det finns något som försvårar arbetet eller som du kan förändra.

Kom ihåg att du inte behöver lösa situationen själv. Ta hjälp av andra chefer i organisationen och var öppen mot din chef om att du inte är nöjd med svaren i undersökningen, men att du vill utvecklas och förstå vad det lägre resultatet står för.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion, författare och inspirationsföreläsare.
ÅLDER: 46.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.