Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Snabbare väg tillbaka med nya regler

Arbetsgivare ska bli snabbare på att rehabilitera sin personal. En ny lag som trädde i kraft i somras ger anställda ett bättre skydd vid sjukdom.

Lina Björk Publicerad

– Det är glädjande att det kommer en reglering som ställer högre krav på arbetsgivaren och ger arbetstagaren en stärkt ställning i en utsatt situation, säger Mirjam Olsson som är arbetsmiljöexpert på Unionen.

Den nya lagen innebär att det läggs till en paragraf som säger att om det kan antas att möjligheten att jobba hos en anställd kommer att vara nedsatt i minst 60 dagar, så ska arbetsgivaren upprätta en rehabiliteringsplan, senast den dag sjukskrivningen har nått dag 30.

– Det innebär inte utökade skyldigheter att rehabilitera, däremot anger man en viss tidpunkt som rehabiliteringen senast ska dra igång. Det finns sedan tidigare skrivningar om att arbetsgivare ”så tidigt som möjligt” ska vidta åtgärder, men genom att ange en viss dag blir regelverket tydligare. Arbetsgången kommer förhoppningsvis komma igång tidigare och den anställde får på så sätt en snabbare väg tillbaka, säger Mirjam Olsson.

Läs mer: Samordnare för rehab en hjälp för sjukskrivna

Rehabiliteringsplanen ska innehålla vilka åtgärder arbetsgivaren har tänkt sig för att arbetstagaren ska återgå till sitt ordinarie eller ett anpassat arbete. Man behöver ett läkarintyg för själva sjukskrivningen, men det är inte ett villkor för att anta att sjukskrivningen sträcker sig längre än dag 60. Råder det oklarheter kan man tillsammans med sin chef komma överens om att det behövs en plan.

– Forskning visar att om du är sjukskriven under en längre tid så finns det högre barriärer att ta sig över. Man kan förlora kontakten med jobbet, man kanske börjar tvivla på sig själv. Ju snabbare du har en plan att ta dig tillbaka desto bättre, säger Mirjam Olsson.

Den nya lagen trädde i kraft 1 juli i år. Ett undantag från regeln är om ditt hälsotillstånd är sådant att det är uppenbart att det inte är möjligt att återgå till arbetet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.