Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Snabbare väg tillbaka med nya regler

Arbetsgivare ska bli snabbare på att rehabilitera sin personal. En ny lag som trädde i kraft i somras ger anställda ett bättre skydd vid sjukdom.

Lina Björk Publicerad

– Det är glädjande att det kommer en reglering som ställer högre krav på arbetsgivaren och ger arbetstagaren en stärkt ställning i en utsatt situation, säger Mirjam Olsson som är arbetsmiljöexpert på Unionen.

Den nya lagen innebär att det läggs till en paragraf som säger att om det kan antas att möjligheten att jobba hos en anställd kommer att vara nedsatt i minst 60 dagar, så ska arbetsgivaren upprätta en rehabiliteringsplan, senast den dag sjukskrivningen har nått dag 30.

– Det innebär inte utökade skyldigheter att rehabilitera, däremot anger man en viss tidpunkt som rehabiliteringen senast ska dra igång. Det finns sedan tidigare skrivningar om att arbetsgivare ”så tidigt som möjligt” ska vidta åtgärder, men genom att ange en viss dag blir regelverket tydligare. Arbetsgången kommer förhoppningsvis komma igång tidigare och den anställde får på så sätt en snabbare väg tillbaka, säger Mirjam Olsson.

Läs mer: Samordnare för rehab en hjälp för sjukskrivna

Rehabiliteringsplanen ska innehålla vilka åtgärder arbetsgivaren har tänkt sig för att arbetstagaren ska återgå till sitt ordinarie eller ett anpassat arbete. Man behöver ett läkarintyg för själva sjukskrivningen, men det är inte ett villkor för att anta att sjukskrivningen sträcker sig längre än dag 60. Råder det oklarheter kan man tillsammans med sin chef komma överens om att det behövs en plan.

– Forskning visar att om du är sjukskriven under en längre tid så finns det högre barriärer att ta sig över. Man kan förlora kontakten med jobbet, man kanske börjar tvivla på sig själv. Ju snabbare du har en plan att ta dig tillbaka desto bättre, säger Mirjam Olsson.

Den nya lagen trädde i kraft 1 juli i år. Ett undantag från regeln är om ditt hälsotillstånd är sådant att det är uppenbart att det inte är möjligt att återgå till arbetet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan