Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Media påverkar synen på Försäkringskassan negativt

Den negativa mediebilden av Försäkringskassan gör att allmänheten har svårt att förstå myndighetens roll och hur socialförsäkringarnas regelverk fungerar. Den slutsatsen drar en studie som genomförts åt Försäkringskassan.
Ola Rennstam Publicerad
TT
TT

Svenska folkets förtroende för Försäkringskassan är lågt. Liten är även allmänhetens förståelse för hur myndigheten arbetar och att regelverket för de olika socialförsäkringarna bestäms av regering och riksdag. Att medborgarna har denna bristfälliga bild är till stor del mediernas fel, enligt en ny studie som Försäkringskassan själv har beställt.

Forskarna Christina Halling och Björn Johnson vid Malmö Högskola har tittat närmare på hur mediebilden av Försäkringskassan sett ut under åren 2003–2012. Majoriteten av de 1 727 tidningsartiklarna och 174 radioinslagen de gått igenom är inte oväntat negativa, framför allt de som handlade om sjukpenningen.

Mediernas rapportering om kassan och socialförsäkringssystemet har i vart fall inte bidragit till förståelse för regelverket.  Enligt studien är medias rapportering fragmentarisk och saknar till stor del bakgrundsinformation. Mediebilden av Försäkringskassan är att myndighetens verksamhet är bristfällig.

Forskarna menar att bilden som målas upp av journalister ofta gör att det svårt som mediakonsument att avgöra i vilken utsträckning bilden stämmer överens med verkligheten och var ansvaret för regelverket ligger. Många gånger är det inte tydligt att det är regering och riksdag som beslutar om regelverket i det allmänna försäkringssystemet, inte Försäkringskassan.

Hur myndigheten själv arbetar med att sprida förståelse för verksamheten framgår inte i rapporten.

Fakta

Studien består av 1 727 tidningsartiklar från sex tidningar (rikspress och regional-/lokalpress) och 174 radioinslag (Sveriges Radio Dagens Eko 16.45) under åren 2003–2012.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Kraftig minskning av vab förra året

Antalet vab-dagar minskade med 10 procent förra året. En förklaring kan vara att fler snuviga barn får gå till förskolan.
David Österberg Publicerad 19 februari 2026, kl 09:15
Pappa som vabbar
Svenskarna vabbade mindre förra året. Det kan bero på att vi vobbar mer - eller låter sjuka barn gå till förskolan eller skolan. Christine Olsson/TT

Den som är hemma från jobbet för att ta hand om ett sjukt barn kan få ersättning från Försäkringskassan, så kallad vab (vård av barn). Förra året betalade Försäkringskassan ut 6,5 miljoner vab-dagar. Det är en minskning på ungefär 10 procent jämfört med året innan. 

Försäkringskassan tror att det kan finnas tre förklaringar till minskningen. En är att det finns färre små barn i Sverige.

– Barnafödandet i Sverige minskar och därmed också antalet barn i de åldrar det vabbas mest. Så det är naturligt att det totala antalet vab-dagar sjunker över tid, säger Patrik Zetterberg, analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Lämna sjuka barn på förskolan

En annan förklaring kan vara att föräldrar lämnar sina barn på förskolan, trots att de inte är helt friska.

– En anledning till att vabbandet var högt direkt efter pandemin kan vara att vi var mer restriktiva med att ta smittade barn till förskolan. Det skulle kunna vara så att det beteendet nu klingar av, säger Patrik Zetterberg.

Försäkringskassan tror också att ökade möjligheter till hemarbete efter pandemin leder till att fler vobbar, alltså jobbar hemifrån samtidigt som de tar hand om det sjuka barnet.

Lättare att vobba för tjänstemän

Möjligheten att vobba skiljer sig stort mellan yrkesgrupper. Enligt en analys från pensionsbolaget Säkra vabbar chefer inom IT, HR och samhällsservice minst. Mest vab blir det för medarbetare i yrken som kräver fysisk närvaro. 

Dessutom är vab-dagarna ojämnt fördelade mellan kvinnor och män. Förra året tog kvinnor ut 63 procent av alla vab-dagar. Det påverkar såväl inkomst som karriärmöjligheter och framtida pension, enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra.

Pensionsekonom Trifa Chireh

– Den här utvecklingen riskerar att både snedvrida bilden av vem som faktiskt tar ansvar för barnen och öka klyftorna mellan tjänstemannayrken och praktiska yrken. Vab är nödvändigt, men inte gratis. Om samma person alltid vabbar blir effekten stor över tid, särskilt för den som redan tjänar mindre.

Fyra råd till familjer där en förälder vabbar mer

  1. Dela på vabben. Bestäm på förhand att ni ska vabba varannan gång, eller se om det finns andra i er närhet som kan hjälpa till.
  2. Prata pengar med din partner. Försök pensionsspara mer under perioder då livet kräver mycket vab.
  3. Överför premiepensionen. Om ekonomin inte tillåter ett månadssparande kan du överföra den mindre delen av den allmänna pensionen (2,5 procent) till din make eller maka via Pensionsmyndigheten.
  4. Amortera strategiskt. Den som tjänar mest i hushållet kan amortera mer på bostadslånen om bostaden ägs gemensamt, vilket stärker ekonomin för den som vabbar oftast.

    Källa: Säkra