Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Media påverkar synen på Försäkringskassan negativt

Den negativa mediebilden av Försäkringskassan gör att allmänheten har svårt att förstå myndighetens roll och hur socialförsäkringarnas regelverk fungerar. Den slutsatsen drar en studie som genomförts åt Försäkringskassan.
Ola Rennstam Publicerad
TT
TT

Svenska folkets förtroende för Försäkringskassan är lågt. Liten är även allmänhetens förståelse för hur myndigheten arbetar och att regelverket för de olika socialförsäkringarna bestäms av regering och riksdag. Att medborgarna har denna bristfälliga bild är till stor del mediernas fel, enligt en ny studie som Försäkringskassan själv har beställt.

Forskarna Christina Halling och Björn Johnson vid Malmö Högskola har tittat närmare på hur mediebilden av Försäkringskassan sett ut under åren 2003–2012. Majoriteten av de 1 727 tidningsartiklarna och 174 radioinslagen de gått igenom är inte oväntat negativa, framför allt de som handlade om sjukpenningen.

Mediernas rapportering om kassan och socialförsäkringssystemet har i vart fall inte bidragit till förståelse för regelverket.  Enligt studien är medias rapportering fragmentarisk och saknar till stor del bakgrundsinformation. Mediebilden av Försäkringskassan är att myndighetens verksamhet är bristfällig.

Forskarna menar att bilden som målas upp av journalister ofta gör att det svårt som mediakonsument att avgöra i vilken utsträckning bilden stämmer överens med verkligheten och var ansvaret för regelverket ligger. Många gånger är det inte tydligt att det är regering och riksdag som beslutar om regelverket i det allmänna försäkringssystemet, inte Försäkringskassan.

Hur myndigheten själv arbetar med att sprida förståelse för verksamheten framgår inte i rapporten.

Fakta

Studien består av 1 727 tidningsartiklar från sex tidningar (rikspress och regional-/lokalpress) och 174 radioinslag (Sveriges Radio Dagens Eko 16.45) under åren 2003–2012.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan