Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Media påverkar synen på Försäkringskassan negativt

Den negativa mediebilden av Försäkringskassan gör att allmänheten har svårt att förstå myndighetens roll och hur socialförsäkringarnas regelverk fungerar. Den slutsatsen drar en studie som genomförts åt Försäkringskassan.
Ola Rennstam Publicerad 17 mars 2014, kl 14:28
TT
TT

Svenska folkets förtroende för Försäkringskassan är lågt. Liten är även allmänhetens förståelse för hur myndigheten arbetar och att regelverket för de olika socialförsäkringarna bestäms av regering och riksdag. Att medborgarna har denna bristfälliga bild är till stor del mediernas fel, enligt en ny studie som Försäkringskassan själv har beställt.

Forskarna Christina Halling och Björn Johnson vid Malmö Högskola har tittat närmare på hur mediebilden av Försäkringskassan sett ut under åren 2003–2012. Majoriteten av de 1 727 tidningsartiklarna och 174 radioinslagen de gått igenom är inte oväntat negativa, framför allt de som handlade om sjukpenningen.

Mediernas rapportering om kassan och socialförsäkringssystemet har i vart fall inte bidragit till förståelse för regelverket.  Enligt studien är medias rapportering fragmentarisk och saknar till stor del bakgrundsinformation. Mediebilden av Försäkringskassan är att myndighetens verksamhet är bristfällig.

Forskarna menar att bilden som målas upp av journalister ofta gör att det svårt som mediakonsument att avgöra i vilken utsträckning bilden stämmer överens med verkligheten och var ansvaret för regelverket ligger. Många gånger är det inte tydligt att det är regering och riksdag som beslutar om regelverket i det allmänna försäkringssystemet, inte Försäkringskassan.

Hur myndigheten själv arbetar med att sprida förståelse för verksamheten framgår inte i rapporten.

Fakta

Studien består av 1 727 tidningsartiklar från sex tidningar (rikspress och regional-/lokalpress) och 174 radioinslag (Sveriges Radio Dagens Eko 16.45) under åren 2003–2012.

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder. 
Socialförsäkring

Drabbande vabbande - så slipper du hål i plånboken

Att vårda barn gräver hål i plånboken och sänker pensionen. Och inte alltid på ett rättvist sätt. Men det går att vabba mer jämlikt.
Publicerad 17 januari 2024, kl 13:04
till vänster en febertermometer till höger vab-app
Att vara hemma med febriga barn påverkar både lön och pension. Foto: TT/Christine Ohlsson/Claudio Bresciani

Det här innebär vab

Förkortningen står för ”vård av barn” – det vill säga att du avstår från att jobba eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett barn när det är sjukt eller behöver gå till läkare.

Försäkringskassan betalar tillfällig föräldrapenning när du vabbar. Ersättning ges i 120 dagar per år, tills barnet fyllt 12.

Arbetsgivaren har ingen rätt att kräva läkarintyg och betalar heller ingen lön för dessa dagar.
 

Farfar får vabba

Andra vuxna får också vabba för ditt barn.

Det behöver inte ens vara en släkting. Ersättning betalas ut enligt den personens SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
 

Koll på dagarna

På Försäkringskassans webbplats finns Föräldrakalendern, som gör att man kan få koll på hur mycket du eller den andra föräldern har vabbat.
 

Så påverkas lön och pension

Ersättningen är knappt 80 procent av inkomsten. Har du 50 000 i månaden ryker 1 158 kronor av bruttolönen och 393 kronor i förlorad pension per dag. Med 25 000: 272 respektive 181 kronor. Över 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen, så den med högst lön förlorar mest på att vara hemma. 60 procent av alla vabbdagar utbetalas till kvinnor.
 

Vabba rättvist

Om du är gift eller har en registrerad partner går det att kompensera den som tar ut mest vab. Den med högst inkomst kan föra över premiepensionsrätter till partnern. Den får då 94 procent av premiepensionsavsättningen. Ett annat sätt är att den som tjänar mest amorterar mer på eventuella bolån.

Text: Gertrud Dahlberg

Källa: Försäkringskassan, Länsförsäkringar