Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
38 procent tror att de skulle få hjälp av Försäkringskassan om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?
Dan Eliasson, generaldirektör på Försäkringskassan:
– Vi känner och märker att förtroendet för Försäkringskassan ökar. Det är positivt och visar att vi är på rätt väg. Samtidigt vill jag ju att vi ska ha betydligt högre siffror. Det är svårt att nå dit, men det borde vara mer än 38 procent som känner trygghet i att man får det stöd och den hjälp som man vill ha. Så vi har mer att göra.
Varför får ni inte högre siffror?
– Det finns uppenbara begränsningar i lagstiftningen. Vi märker att människor inte tycker om tidsramarna som finns och gör egna bedömningar kring när man har rätt till ersättning och inte tycker att regelverket motsvarar förväntningarna.
Hur jobbar kassan med förtroendearbetet?
– Mitt mål är att till 2017 så ska Försäkrings-kassan tillhöra den myndighetsgrupp som är mest uppskattad i Sverige. Om man förmedlar mer än 200 miljarder kronor till människor på årsbasis och har ansvar över en så viktig del i den offentliga förvaltningen så ska vi ligga i topp.
27 procent tror att de skulle få hjälp av DO om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?
Katarina Rydberg, kommunikations- och utbildningschef på DO:
– Det beror ju på hur frågan ställs och vad man menar med hjälp och stöd. Men som myndighet kan man alltid bli bättre och tydligare och det ingår i vårt ansvar att jobba på det.
Varför har ni inte högre siffror?
– Vi har ju väldigt specifika frågor. Om man upplever att man har blivit diskriminerad så är det en speciell situation och jag vet inte om man i allmänhet har en bild av vad man tror att DO kan hjälpa till med. Vi har till exempel inte möjlighet att driva alla anmälningar. Men vi gör en bedömning av alla anmälningar som kommer in.
Hur jobbar ni med förtroendet för myndigheten?
– Vi gjorde bland annat en undersökning 2013 där vi ser att det finns saker att förbättra men också att man anser att bemötandet är bra och att man har ett förtroende för att vi är professionella och ger den vägledning som efterfrågas.
– Vår största utmaning är att få omvärlden att förstå att vi har ett väldigt brett uppdrag. Vi är en liten myndighet med 90 medarbetare som får 2 000 anmälningar per år. DO har inte juridisk möjlighet att driva alla dem rättsligt. Av de ärenden som DO i realiteten hade möjlighet att utreda 2013, utreddes cirka 25 procent. Vi utbildade 800 personer förra året och har ett stort uppdrag att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering.
17 procenttror att de skulle få hjälp av Arbetsförmedlingen om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?
Pia Rydqvist, projekt-ledare på Arbetsförmedlingen:
– Tyvärr är vi medvetna om att vi har ett lågt förtroende. Arbetsgivare och arbetstagare upplever att de inte får den hjälp och det stöd de efterfrågar. Vi tycker naturligtvis att det är jättetråkigt och sedan i höstas har vi påbörjat ett arbete där vi genomför ett antal kundresor där vi skaffar oss mer kunskap om arbetssökandes och arbetsgivares behov och drivkrafter.
Vad har ni fått för respons?
– En positiv respons är att många tycker att vi har ett viktigt uppdrag. Man vill att vi ska finnas till hands för att motivera och stödja på vägen till anställning. Det man upplever är dock att vi blivit lite av a-kassans poliser, mer än att vara en servicemyndighet. Och det är den obalansen vi behöver rätta till.
Vad är er största utmaning?
– Att förklara vårt uppdrag. Vårt uppdrag har de senaste åren breddats med nya målgrupper och nya arbetsuppgifter men grunden är fortfarande att vi ska förmedla arbete. Och vi vill uppfattas som en professionell samarbetspartner för både arbetsgivare och arbetssökande och som en myndighet som gör skillnad.
Undersökningen publicerades även i tidningen Kollega. Bläddra i den här.
Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.
Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag.
– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.
Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.
– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.
Förkortningen står för ”vård av barn” – det vill säga att du avstår från att jobba eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett barn när det är sjukt eller behöver gå till läkare.
Försäkringskassan betalar tillfällig föräldrapenning när du vabbar. Ersättning ges i 120 dagar per år, tills barnet fyllt 12.
Arbetsgivaren har ingen rätt att kräva läkarintyg och betalar heller ingen lön för dessa dagar.
Andra vuxna får också vabba för ditt barn.
Det behöver inte ens vara en släkting. Ersättning betalas ut enligt den personens SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
På Försäkringskassans webbplats finns Föräldrakalendern, som gör att man kan få koll på hur mycket du eller den andra föräldern har vabbat.
Ersättningen är knappt 80 procent av inkomsten. Har du 50 000 i månaden ryker 1 158 kronor av bruttolönen och 393 kronor i förlorad pension per dag. Med 25 000: 272 respektive 181 kronor. Över 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen, så den med högst lön förlorar mest på att vara hemma. 60 procent av alla vabbdagar utbetalas till kvinnor.
Om du är gift eller har en registrerad partner går det att kompensera den som tar ut mest vab. Den med högst inkomst kan föra över premiepensionsrätter till partnern. Den får då 94 procent av premiepensionsavsättningen. Ett annat sätt är att den som tjänar mest amorterar mer på eventuella bolån.
Text: Gertrud Dahlberg
Källa: Försäkringskassan, Länsförsäkringar
Rätten att vara ledig med ditt barn är lagstadgad. Alla har rätt att vara föräldralediga, oavsett anställningsform och hur länge du arbetat på din arbetsplats. Hur länge du kan vara föräldraledig och hur föräldrapenningen fungerar kan du läsa om nedan.
Som arbetstagare är du nästintill inte förpliktigad till någonting när det kommer till att vara föräldraledig. Lagen står för det mesta på din sida, gentemot arbetsgivaren, om det skulle uppstå frågetecken eller konflikt.
– Arbetsgivaren kan i princip inte neka föräldraledighet, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.
Det enda du som förälder – eller blivande förälder – behöver göra är egentligen att meddela din arbetsgivare i någorlunda god tid att du ämnar vara ledig.
Enligt lagen ska din ansökan och din planering av föräldraledighet ske i samråd med din arbetsgivare. Det innebär i praktiken att ni ska ha en dialog om när den ska börja och ungefär när den lär sluta.
Arbetsgivaren har dock väldigt lite att säga till om. Enligt lagen får inte en flytt av föräldraledigheten innebära något besvär för dig som anställd.
– Om det inte blir någon olägenhet för arbetstagaren kan man flytta föräldraledigheten, men om du har ett barn att ta hand om innebär det ju ofta en olägenhet om föräldraledigheten skulle flyttas. Så det är ett väldigt litet utrymme för arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid.
I föräldraledighetslagen står det att du ska ansöka om föräldraledighet senast två månader innan du tänker påbörja den, och om så inte kan ske ska du be om ledighet så snart som möjligt (enligt lagen). Det sistnämnda betyder i praktiken att arbetsgivaren inte kan neka dig föräldraledighet om du och din partner av något skäl som inte kunde förutses behöver byta vem som är hemma med barnet. Ett annat skäl till att man inte anmält föräldraledigheten innan kan vara att barnet föds för tidigt.
Mammaledighet är en särskild form av föräldraledighet, som gäller sju veckor innan och sju veckor efter förlossningen. I paragrafen om mammaledighet framgår att vid ledighet för att amma barnet behöver en arbetstagare inte i förväg anmäla föräldraledigheten.
Om din arbetsgivare nekar dig föräldraledighet står rätten, i de flesta fall, på din sida. De allra flesta vill såklart undvika konflikt, men om ni inte kan komma överens är ett första steg att kontakta ditt fackförbund för stöd och rådgivning.
Din arbetsgivare kan bryta mot lagen om den försöker neka dig föräldraledighet, vilket kan innebära den blir skadeståndsskyldig. Som arbetstagare krävs det dock att du medvetet och med illvilja anmält föräldraledigheten för sent, för att störa arbetsgivarens verksamhet, för att du ska anses bryta mot anställningsavtalet och i förlängningen riskera din anställning.