38 procent tror att de skulle få hjälp av Försäkringskassan om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?
Dan Eliasson, generaldirektör på Försäkringskassan:
– Vi känner och märker att förtroendet för Försäkringskassan ökar. Det är positivt och visar att vi är på rätt väg. Samtidigt vill jag ju att vi ska ha betydligt högre siffror. Det är svårt att nå dit, men det borde vara mer än 38 procent som känner trygghet i att man får det stöd och den hjälp som man vill ha. Så vi har mer att göra.
Varför får ni inte högre siffror?
– Det finns uppenbara begränsningar i lagstiftningen. Vi märker att människor inte tycker om tidsramarna som finns och gör egna bedömningar kring när man har rätt till ersättning och inte tycker att regelverket motsvarar förväntningarna.
Hur jobbar kassan med förtroendearbetet?
– Mitt mål är att till 2017 så ska Försäkrings-kassan tillhöra den myndighetsgrupp som är mest uppskattad i Sverige. Om man förmedlar mer än 200 miljarder kronor till människor på årsbasis och har ansvar över en så viktig del i den offentliga förvaltningen så ska vi ligga i topp.
27 procent tror att de skulle få hjälp av DO om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?
Katarina Rydberg, kommunikations- och utbildningschef på DO:
– Det beror ju på hur frågan ställs och vad man menar med hjälp och stöd. Men som myndighet kan man alltid bli bättre och tydligare och det ingår i vårt ansvar att jobba på det.
Varför har ni inte högre siffror?
– Vi har ju väldigt specifika frågor. Om man upplever att man har blivit diskriminerad så är det en speciell situation och jag vet inte om man i allmänhet har en bild av vad man tror att DO kan hjälpa till med. Vi har till exempel inte möjlighet att driva alla anmälningar. Men vi gör en bedömning av alla anmälningar som kommer in.
Hur jobbar ni med förtroendet för myndigheten?
– Vi gjorde bland annat en undersökning 2013 där vi ser att det finns saker att förbättra men också att man anser att bemötandet är bra och att man har ett förtroende för att vi är professionella och ger den vägledning som efterfrågas.
– Vår största utmaning är att få omvärlden att förstå att vi har ett väldigt brett uppdrag. Vi är en liten myndighet med 90 medarbetare som får 2 000 anmälningar per år. DO har inte juridisk möjlighet att driva alla dem rättsligt. Av de ärenden som DO i realiteten hade möjlighet att utreda 2013, utreddes cirka 25 procent. Vi utbildade 800 personer förra året och har ett stort uppdrag att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering.
17 procenttror att de skulle få hjälp av Arbetsförmedlingen om de skulle behöva det. Vad säger de siffrorna?
Pia Rydqvist, projekt-ledare på Arbetsförmedlingen:
– Tyvärr är vi medvetna om att vi har ett lågt förtroende. Arbetsgivare och arbetstagare upplever att de inte får den hjälp och det stöd de efterfrågar. Vi tycker naturligtvis att det är jättetråkigt och sedan i höstas har vi påbörjat ett arbete där vi genomför ett antal kundresor där vi skaffar oss mer kunskap om arbetssökandes och arbetsgivares behov och drivkrafter.
Vad har ni fått för respons?
– En positiv respons är att många tycker att vi har ett viktigt uppdrag. Man vill att vi ska finnas till hands för att motivera och stödja på vägen till anställning. Det man upplever är dock att vi blivit lite av a-kassans poliser, mer än att vara en servicemyndighet. Och det är den obalansen vi behöver rätta till.
Vad är er största utmaning?
– Att förklara vårt uppdrag. Vårt uppdrag har de senaste åren breddats med nya målgrupper och nya arbetsuppgifter men grunden är fortfarande att vi ska förmedla arbete. Och vi vill uppfattas som en professionell samarbetspartner för både arbetsgivare och arbetssökande och som en myndighet som gör skillnad.
Bläddra i tidningen
Undersökningen publicerades även i tidningen Kollega. Bläddra i den här.
