Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Så mycket förlorar du på att vabba

När delar av lönen byts ut till ersättning från Försäkringskassan märks det i plånboken. Men även pensionen påverkas vid vab - speciellt om du är kvinna.
Lina Friberg Publicerad 25 januari 2023, kl 14:45
Sjukt snorigt barn ligger med en näsduk för ansiktet i sin förälders knä.
Vård av sjukt barn, vab, påverkar plånboken både på kort och lång sikt. Och är du kvinna så drabbas du hårdare. Christine Olsson/TT.

Enligt färska siffror från Länsförsäkringar går den förälder som tjänar 50 000 kronor i månaden miste om 1158 kronor av sin bruttolön och 393 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn.
Den förälder som tjänar 25 000 kronor i månaden tappar 272 kronor i lön och 181 kronor i pension per dag vid vård av sjukt barn.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, menar att många inte tänker på att vab inte bara påverkar lönen - utan också pensionen.

Trifa Chireh.

  Jag tror kunskapen om hur vab och deltid påverkar pensionen är mycket låg. Man tänker ”här och nu” och inte på lång sikt, säger hon.

Mammorna tar störst ansvar

Statistik från Försäkringskassan visar att det är mammorna som tar det största ansvaret för sjuka barn.

Niklas Löfgren.

  60 procent av alla vabdagar utbetalas till kvinnorna. Därtill tar de tar ut majoriteten av föräldraledigheten, arbetar deltid i större utsträckning, tar ut mer obetald ledighet under barnens uppväxt och vårdar sjuka föräldrar oftare, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Fördelningen mellan föräldrarna visar sig vara densamma år efter år.

  Det beror både på ekonomi och traditioner. Den som tjänar mest är den som vabbar minst, vilket oftast är papporna. Efter 33 000 kronor i lön påverkas till exempel inte ersättningen för vab vilket gör att den som har högst lön förlorar mest på att vara hemma, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.
Hon fortsätter: 
 
 Får familjen fler barn och det pågår under en längre tid får det stora konsekvenser för kvinnans löneutveckling och pension.

Kvinnor med barn sjuka mer

Enligt Försäkringskassan har kvinnorna med barn också högre sjukfrånvaro än män.

  Den blir dubbelt så stor efter att de fött sitt första barn. En orsak kan vara allt dubbelarbete, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Hur ska vi få ett mer jämställt vab-uttag?

 – Vi skulle behöva informera redan i skolorna om hur val kring vab och deltid påverkar löneutveckling och pension. En effekt alla borde bli mer medvetna om, även arbetsgivare. När en anställd går ned i deltid skulle hen gärna få information om hur det påverkar pensionen, säger Trifa Chireh.

 

Såhär mycket förlorar du på att vabba

  • En förälder som tjänar 50 000 i månaden går miste om 1158 kronor i lön och 393 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn
  • En förälder som tjänar 36 000  i månaden går miste om 505 kronor i lön och 260  kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn
  • En förälder som tjänar 25 000 i månaden går miste om 272 kronor i lön och 181 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn

Vab? Så funkar det

  • Kan sökas för barn mellan 8 månader och 12 år.
  • Föräldrar eller annan närstående kan söka ersättningen.
  • 2022 års vab-nota landade på 8,72 miljarder kronor. 
  •  Det vabbades för 903 000 barn under förra året.
  • Ersättningen för vab är lite mindre än 80 procent av din vanliga inkomst. 
  • Efter 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen för vab.
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.