Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Så mycket förlorar du på att vabba

När delar av lönen byts ut till ersättning från Försäkringskassan märks det i plånboken. Men även pensionen påverkas vid vab - speciellt om du är kvinna.
Lina Friberg Publicerad 25 januari 2023, kl 14:45
Sjukt snorigt barn ligger med en näsduk för ansiktet i sin förälders knä.
Vård av sjukt barn, vab, påverkar plånboken både på kort och lång sikt. Och är du kvinna så drabbas du hårdare. Christine Olsson/TT.

Enligt färska siffror från Länsförsäkringar går den förälder som tjänar 50 000 kronor i månaden miste om 1158 kronor av sin bruttolön och 393 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn.
Den förälder som tjänar 25 000 kronor i månaden tappar 272 kronor i lön och 181 kronor i pension per dag vid vård av sjukt barn.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, menar att många inte tänker på att vab inte bara påverkar lönen - utan också pensionen.

Trifa Chireh.

  Jag tror kunskapen om hur vab och deltid påverkar pensionen är mycket låg. Man tänker ”här och nu” och inte på lång sikt, säger hon.

Mammorna tar störst ansvar

Statistik från Försäkringskassan visar att det är mammorna som tar det största ansvaret för sjuka barn.

Niklas Löfgren.

  60 procent av alla vabdagar utbetalas till kvinnorna. Därtill tar de tar ut majoriteten av föräldraledigheten, arbetar deltid i större utsträckning, tar ut mer obetald ledighet under barnens uppväxt och vårdar sjuka föräldrar oftare, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Fördelningen mellan föräldrarna visar sig vara densamma år efter år.

  Det beror både på ekonomi och traditioner. Den som tjänar mest är den som vabbar minst, vilket oftast är papporna. Efter 33 000 kronor i lön påverkas till exempel inte ersättningen för vab vilket gör att den som har högst lön förlorar mest på att vara hemma, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.
Hon fortsätter: 
 
 Får familjen fler barn och det pågår under en längre tid får det stora konsekvenser för kvinnans löneutveckling och pension.

Kvinnor med barn sjuka mer

Enligt Försäkringskassan har kvinnorna med barn också högre sjukfrånvaro än män.

  Den blir dubbelt så stor efter att de fött sitt första barn. En orsak kan vara allt dubbelarbete, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Hur ska vi få ett mer jämställt vab-uttag?

 – Vi skulle behöva informera redan i skolorna om hur val kring vab och deltid påverkar löneutveckling och pension. En effekt alla borde bli mer medvetna om, även arbetsgivare. När en anställd går ned i deltid skulle hen gärna få information om hur det påverkar pensionen, säger Trifa Chireh.

 

Såhär mycket förlorar du på att vabba

  • En förälder som tjänar 50 000 i månaden går miste om 1158 kronor i lön och 393 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn
  • En förälder som tjänar 36 000  i månaden går miste om 505 kronor i lön och 260  kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn
  • En förälder som tjänar 25 000 i månaden går miste om 272 kronor i lön och 181 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn

Vab? Så funkar det

  • Kan sökas för barn mellan 8 månader och 12 år.
  • Föräldrar eller annan närstående kan söka ersättningen.
  • 2022 års vab-nota landade på 8,72 miljarder kronor. 
  •  Det vabbades för 903 000 barn under förra året.
  • Ersättningen för vab är lite mindre än 80 procent av din vanliga inkomst. 
  • Efter 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen för vab.
Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.