Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Så mycket förlorar du på att vabba

När delar av lönen byts ut till ersättning från Försäkringskassan märks det i plånboken. Men även pensionen påverkas vid vab - speciellt om du är kvinna.
Lina Friberg Publicerad 25 januari 2023, kl 14:45
Sjukt snorigt barn ligger med en näsduk för ansiktet i sin förälders knä.
Vård av sjukt barn, vab, påverkar plånboken både på kort och lång sikt. Och är du kvinna så drabbas du hårdare. Christine Olsson/TT.

Enligt färska siffror från Länsförsäkringar går den förälder som tjänar 50 000 kronor i månaden miste om 1158 kronor av sin bruttolön och 393 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn.
Den förälder som tjänar 25 000 kronor i månaden tappar 272 kronor i lön och 181 kronor i pension per dag vid vård av sjukt barn.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, menar att många inte tänker på att vab inte bara påverkar lönen - utan också pensionen.

Trifa Chireh.

  Jag tror kunskapen om hur vab och deltid påverkar pensionen är mycket låg. Man tänker ”här och nu” och inte på lång sikt, säger hon.

Mammorna tar störst ansvar

Statistik från Försäkringskassan visar att det är mammorna som tar det största ansvaret för sjuka barn.

Niklas Löfgren.

  60 procent av alla vabdagar utbetalas till kvinnorna. Därtill tar de tar ut majoriteten av föräldraledigheten, arbetar deltid i större utsträckning, tar ut mer obetald ledighet under barnens uppväxt och vårdar sjuka föräldrar oftare, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Fördelningen mellan föräldrarna visar sig vara densamma år efter år.

  Det beror både på ekonomi och traditioner. Den som tjänar mest är den som vabbar minst, vilket oftast är papporna. Efter 33 000 kronor i lön påverkas till exempel inte ersättningen för vab vilket gör att den som har högst lön förlorar mest på att vara hemma, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.
Hon fortsätter: 
 
 Får familjen fler barn och det pågår under en längre tid får det stora konsekvenser för kvinnans löneutveckling och pension.

Kvinnor med barn sjuka mer

Enligt Försäkringskassan har kvinnorna med barn också högre sjukfrånvaro än män.

  Den blir dubbelt så stor efter att de fött sitt första barn. En orsak kan vara allt dubbelarbete, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Hur ska vi få ett mer jämställt vab-uttag?

 – Vi skulle behöva informera redan i skolorna om hur val kring vab och deltid påverkar löneutveckling och pension. En effekt alla borde bli mer medvetna om, även arbetsgivare. När en anställd går ned i deltid skulle hen gärna få information om hur det påverkar pensionen, säger Trifa Chireh.

 

Såhär mycket förlorar du på att vabba

  • En förälder som tjänar 50 000 i månaden går miste om 1158 kronor i lön och 393 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn
  • En förälder som tjänar 36 000  i månaden går miste om 505 kronor i lön och 260  kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn
  • En förälder som tjänar 25 000 i månaden går miste om 272 kronor i lön och 181 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn

Vab? Så funkar det

  • Kan sökas för barn mellan 8 månader och 12 år.
  • Föräldrar eller annan närstående kan söka ersättningen.
  • 2022 års vab-nota landade på 8,72 miljarder kronor. 
  •  Det vabbades för 903 000 barn under förra året.
  • Ersättningen för vab är lite mindre än 80 procent av din vanliga inkomst. 
  • Efter 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen för vab.
Jämställdhet

Vanligare att kvinnor tömmer diskmaskinen

Kvinnor gör betydligt mer osynligt arbete än män på jobbet. Det leder till sjukskrivningar och sämre trivsel. Listor, samtal och tydliga rutiner kan lösa problemet.
David Österberg Publicerad 12 januari 2023, kl 06:00
Person tömmer diskmaskin.
Vem tar hand på disken på arbetsplatsen? I de flesta fall är det kvinnor, enligt Ida Östensson, författare till boken "Allt vi inte ser". Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det finns många arbetsuppgifter som behöver utföras men inte ingår i någons arbetsbeskrivning. Det kan till exempel handla om att ta anteckningar vid möten, introducera nya kollegor, köpa fika, tömma diskmaskinen eller vattna blommor. Majoriteten av den här typen av osynligt arbete utförs av kvinnor, enligt boken ”Allt vi inte ser”.

– Den danska professorn Lise Vesterlund kallar det icke-meriterande arbete. Hennes forskning visar att kvinnor lägger upp till 200 fler timmar per år på sådant arbete jämfört med män. Det är dessutom 50 procents större risk att en kvinna blir tillfrågad att utföra icke-meriterande arbete och 50 procents större chans att hon tackar ja, säger Ida Östensson, en av bokens två författare och ordförande i organisationen Make equal.

Leder till sjukskrivningar

Att kvinnor lägger mer av sin arbetstid på osynligt arbete än män får stora konsekvenser.

– Det leder till ojämlika löner och karriärmöjligheter. Det ökar också risken för kvinnor att drabbas av utmattning och sjukskrivningar, säger Ida Östensson.

Trots att det finns stora vinster för företag att jobba med frågan verkar de flesta inte ta den på allvar. Enligt en Sifo-undersökning som Make equal beställt är det bara 17 procent av arbetsgivarna som arbetar med att fördela det osynliga arbetet jämnt.

– Det handlar om att kartlägga vilken typ av osynligt arbete som finns på en arbetsplats och hur det ska fördelas så att det blir rättvist. Det går att ha rutiner för vem som tar hand om köket eller vem som för anteckningar. Om de uppgifterna ska ligga på en viss person ska de vara meriterande och ingå i arbetsbeskrivningen, säger Ida Östensson.

Värre med slimmade organisationer

Peter Tai Christensen är jämställdhetsexpert på Unionen. Han delar bilden att kvinnor gör mer osynligt arbete än män. En anledning är att vi riskerar att reproducera könsmönster om vi inte aktivt arbetar med att bryta dem.

– Osynligt arbete är en jämställdhetsutmaning, men samtidigt är frågan förhållandevis okontroversiell, jämfört med exempelvis metoo. Det handlar om att börja diskutera vilka uppgifter som behöver göras och hur de uppgifterna ska fördelas på ett jämställt sätt. Om man tar itu med frågan utan att skuldbelägga tror jag att man kan lösa problemet utan konflikter. Det är också viktigt att man som chef är medveten om vem man ber om att göra olika uppgifter.

Går utvecklingen åt rätt håll?

– Jag tror att problemet på ett sätt har förvärrats i takt med att företagen har slimmats. Tidigare fanns det ofta anställda som bland annat hade till uppgift att fixa fika, köpa avtackningspresenter eller vattna blommorna. Men jag tror också att det finns goda förutsättningar att hitta lösningar om vi bara börjar prata om problemet och komma överens om konkreta lösningar.

Så kan ni jobba med osynligt arbete

Vill ni minska risken för att vissa personer alltid får göra det osynliga arbetet? Gör en lista på sysslor som behöver utföras och fundera på vem som gör dem och om fördelningen borde vara annorlunda.

Här är några exempel från sajten osynligtarbete.se:

  • Fixar insamlingar till födelsedagar.
  • Ser till så att alla kommer in i gruppen.
  • Hjälper kollegor med strulande teknik.
  • Rengör toaletten efter andras besök.
  • Vattnar blommor.
  • Fyller på papper i kopieringsmaskinen.
  • Plockar i diskmaskinen.
  • Tar anteckningar.
  • Introducerar nya medarbetare.
  • Ställer i ordning mötesrum inför möten.