Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Så mycket förlorar du på att vabba

När delar av lönen byts ut till ersättning från Försäkringskassan märks det i plånboken. Men även pensionen påverkas vid vab - speciellt om du är kvinna.
Lina Friberg Publicerad 25 januari 2023, kl 14:45
Sjukt snorigt barn ligger med en näsduk för ansiktet i sin förälders knä.
Vård av sjukt barn, vab, påverkar plånboken både på kort och lång sikt. Och är du kvinna så drabbas du hårdare. Christine Olsson/TT.

Enligt färska siffror från Länsförsäkringar går den förälder som tjänar 50 000 kronor i månaden miste om 1158 kronor av sin bruttolön och 393 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn.
Den förälder som tjänar 25 000 kronor i månaden tappar 272 kronor i lön och 181 kronor i pension per dag vid vård av sjukt barn.

Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, menar att många inte tänker på att vab inte bara påverkar lönen - utan också pensionen.

Trifa Chireh.

  Jag tror kunskapen om hur vab och deltid påverkar pensionen är mycket låg. Man tänker ”här och nu” och inte på lång sikt, säger hon.

Mammorna tar störst ansvar

Statistik från Försäkringskassan visar att det är mammorna som tar det största ansvaret för sjuka barn.

Niklas Löfgren.

  60 procent av alla vabdagar utbetalas till kvinnorna. Därtill tar de tar ut majoriteten av föräldraledigheten, arbetar deltid i större utsträckning, tar ut mer obetald ledighet under barnens uppväxt och vårdar sjuka föräldrar oftare, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Fördelningen mellan föräldrarna visar sig vara densamma år efter år.

  Det beror både på ekonomi och traditioner. Den som tjänar mest är den som vabbar minst, vilket oftast är papporna. Efter 33 000 kronor i lön påverkas till exempel inte ersättningen för vab vilket gör att den som har högst lön förlorar mest på att vara hemma, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.
Hon fortsätter: 
 
 Får familjen fler barn och det pågår under en längre tid får det stora konsekvenser för kvinnans löneutveckling och pension.

Kvinnor med barn sjuka mer

Enligt Försäkringskassan har kvinnorna med barn också högre sjukfrånvaro än män.

  Den blir dubbelt så stor efter att de fött sitt första barn. En orsak kan vara allt dubbelarbete, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Hur ska vi få ett mer jämställt vab-uttag?

 – Vi skulle behöva informera redan i skolorna om hur val kring vab och deltid påverkar löneutveckling och pension. En effekt alla borde bli mer medvetna om, även arbetsgivare. När en anställd går ned i deltid skulle hen gärna få information om hur det påverkar pensionen, säger Trifa Chireh.

 

Såhär mycket förlorar du på att vabba

  • En förälder som tjänar 50 000 i månaden går miste om 1158 kronor i lön och 393 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn
  • En förälder som tjänar 36 000  i månaden går miste om 505 kronor i lön och 260  kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn
  • En förälder som tjänar 25 000 i månaden går miste om 272 kronor i lön och 181 kronor i förlorad pension per dag vid vård av sjukt barn

Vab? Så funkar det

  • Kan sökas för barn mellan 8 månader och 12 år.
  • Föräldrar eller annan närstående kan söka ersättningen.
  • 2022 års vab-nota landade på 8,72 miljarder kronor. 
  •  Det vabbades för 903 000 barn under förra året.
  • Ersättningen för vab är lite mindre än 80 procent av din vanliga inkomst. 
  • Efter 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen för vab.
Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström