Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Historien hade kunnat stanna där. Med en djup suck av tacksamhet över den tur i oturen som innebar att han står upp och är vid liv. Men Fadi har en bakgrund som inte alla på hans arbetsplats känner till.
Han befann sig mitt i kriget mellan Iran och Irak under 1980-talet. En dag när han stiger ur skyddsrummet efter bomblarmet är hans grannes hus jämnat med marken. Han ser kroppsdelar på gatan.
Jag insåg hur nära det hade varit och allt blossade upp igen.
Men han överlever bombningarna. Och nu är han nära att dö i ett annat land, 20 år senare, i en arbetsplatsolycka.
– När jag var hos läkaren frågade han om jag mådde bra och då började tankarna att snurra. Jag insåg hur nära det hade varit och allt blossade upp igen. Jag kunde inte sova och när jag sov hade jag mardrömmar. Det gick inte att leva vidare.
Händelsen på arbetsplatsen utvecklar sig till ett posttraumatiskt stressyndrom. Han sjukskrivs och går i behandling för att komma tillbaka till livet och jobbet. Efter två och ett halvt år är sjukskrivningsdagarna slut, men han får förlängd sjukpenning då man anser att han har en allvarlig sjukdom. Under tiden hinner handläggare avlösa varandra.
Fadi får några brev om året där nya handläggare presenterar sig och berättar att de tagit sig an hans ärende. En del gånger byts de utan att någon hör av sig.
Rehabiliteringen går framåt och när Fadi får ett brev från den nionde handläggaren, i september förra året, tar han det med jämnmod. Handläggaren vill ha ett möte eftersom kassan tittat igenom läkarintyg och journaler och anser att han inte längre är sjuk.
– Hon sa att jag varit sjukskriven länge och att vi måste göra en rehabiliteringsplan. Först skulle jag träna och sedan praktisera på min arbetsplats. Under tiden skulle jag få pengar från Arbetsförmedlingen.
Hur ska jag klara mig på några tusenlappar i månaden?
Fadi ska i stället för sjukpenning få gå på arbetslivsintroduktion. Kassans besked är med så kort varsel att han inte hinner få in en ansökan om förlängd sjukpenning. Eftersom han inte har jobbat de senaste åren har han inte rätt till pengar från a-kassan utan Försäkringskassan rekommenderar honom i stället att söka aktivitetsstöd.
– I tre månader skulle jag få 225 kronor före skatt. Först trodde jag att det var per timme, men när jag insåg att det var per dag blev jag förbannad. Hur ska jag klara mig på några tusenlappar i månaden? Ska jag strunta i att betala räkningar? Att ge mina barn mat? Jag försöker komma tillbaka men de sätter upp hinder för mig.
Samtidigt som ekonomin dräneras försöker Fadi närma sig sin gamla arbetsplats. Han kör dit och ställer bilen utanför lokalen. Och där blir han sittande några timmar innan han bestämmer sig för att åka hem. Några dagar senare gör han om samma procedur. Till slut kliver han ur bilen och går in. Trots att hjärtat bankar och det värker i huvudet.
– Det var tufft. Jag var spänd som en båge men jag visste att jag måste göra något. Jag orkade inte kämpa mot Försäkringskassan. Hade jag inte klivit över tröskeln hade allt gått bakåt igen.
Under tiden ärendet pågår lånar Fadi pengar av vänner och bekanta. En hundralapp här och en femhundring där. Men plötsligt betalar kassan ut sjukpenning trots att han fått beslut om att den dragits in. Även AFA Försäkring, som är en kompletterande försäkring vid arbetsskada, betalar ut ett belopp. Samma månad återkräver Försäkringskassan alla pengar.
– Först trodde jag att de hade omvärderat sitt beslut, men det visade sig bara att de inte hade någon aning om vad de höll på med. Allt jag hade lånat fick gå till att återbetala det som de felaktigt betalat ut.
Fadi är medlem i Unionen och får rättshjälp via LO-TCO Rättsskydd. Beslutet att dra in hans sjukpenning ersätts av ett beslut om förlängd sjukpenning vid arbetsskada, men endast på halv nivå.
Mattias af Malmborg, som är Fadis ombud, tycker att Försäkringskassan drog fel slutsats.
– Man ansåg att en tredjedel var arbetsskada, resten berodde på de upplevelser han haft som ung. Arbetsskadan och hans krigsupplevelser är konkurrerande orsaker, vilket inte stämmer. Krigsupplevelserna har gjort hans arbetsskada värre än den hade behövt vara, men det ska inte innebära lägre ersättning, eftersom man är försäkrad i befintligt skick.
Det här är ett exempel på dålig myndighetsutövning.
Från och med 1 mars har Fadi börjat jobba heltid. Han har jobbat 50 procent sedan januari, ett måste för att få livet att gå ihop. För några veckor sedan fick han besked om arbetsskadesjukpenningen för hösten. Det bedöms fortfarande vara halvt samband mellan arbetsolyckan och nedsättningen av Fadis arbetsförmåga, men han får ändå hel sjukpenning.
– Det här är ett bra exempel på dålig myndighetsutövning. Först drar man in hans ersättning utan att ge honom utrymme att ansöka om annan ersättning. Sedan kallar man hans bakgrund för konkurrerande skadeorsak och nekar honom full sjukpenning. Efter flera sorgebedrövelser är i alla fall ärendet i hamn ekonomiskt vilket är skönt, säger Mattias af Malmborg.
Så hur ser Fati Eisa på Försäkringskassan i dag?
– Jag har inget förtroende för Försäkringskassan och dess personal. Jag önskar att människor har en möjlighet att ta hand om sig själva så att de inte hamnar i Försäkringskassans händer. Men alla har inte någon. Hade jag inte haft juridisk hjälp hade alla mina rättigheter hamnat i papperskorgen, säger Fadi Eisa.
Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.
Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag.
– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.
Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.
– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.
Förkortningen står för ”vård av barn” – det vill säga att du avstår från att jobba eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett barn när det är sjukt eller behöver gå till läkare.
Försäkringskassan betalar tillfällig föräldrapenning när du vabbar. Ersättning ges i 120 dagar per år, tills barnet fyllt 12.
Arbetsgivaren har ingen rätt att kräva läkarintyg och betalar heller ingen lön för dessa dagar.
Andra vuxna får också vabba för ditt barn.
Det behöver inte ens vara en släkting. Ersättning betalas ut enligt den personens SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
På Försäkringskassans webbplats finns Föräldrakalendern, som gör att man kan få koll på hur mycket du eller den andra föräldern har vabbat.
Ersättningen är knappt 80 procent av inkomsten. Har du 50 000 i månaden ryker 1 158 kronor av bruttolönen och 393 kronor i förlorad pension per dag. Med 25 000: 272 respektive 181 kronor. Över 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen, så den med högst lön förlorar mest på att vara hemma. 60 procent av alla vabbdagar utbetalas till kvinnor.
Om du är gift eller har en registrerad partner går det att kompensera den som tar ut mest vab. Den med högst inkomst kan föra över premiepensionsrätter till partnern. Den får då 94 procent av premiepensionsavsättningen. Ett annat sätt är att den som tjänar mest amorterar mer på eventuella bolån.
Text: Gertrud Dahlberg
Källa: Försäkringskassan, Länsförsäkringar