Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

"Hur ska jag klara mig?"

Allt går väldigt fort. Den tre meter långa och 45 kilo tunga balken som Fadi Eisa monterar upp lossnar och faller mot hans ansikte. Den trycker in hans kindben och river upp ett sår. Det är ren tur att han inte faller sex meter ned i golvet.
Lina Björk Publicerad
Anders G Warne
Det var en lång väg tillbaka, men i dag jobbar Fadi Eisa heltid igen, på samma företag där han för sex år sedan höll på att dö av en fallande balk. Anders G Warne

Historien hade kunnat stanna där. Med en djup suck av tacksamhet över den tur i oturen som innebar att han står upp och är vid liv. Men Fadi har en bakgrund som inte alla på hans arbetsplats känner till.

Han befann sig mitt i kriget mellan Iran och Irak under 1980-talet. En dag när han stiger ur skyddsrummet efter bomblarmet är hans grannes hus jämnat med marken. Han ser kroppsdelar på gatan.

Jag insåg hur nära det hade varit och allt blossade upp igen.

Men han överlever bombningarna. Och nu är han nära att dö i ett annat land, 20 år senare, i en arbetsplatsolycka.

– När jag var hos läkaren frågade han om jag mådde bra och då började tankarna att snurra. Jag insåg hur nära det hade varit och allt blossade upp igen. Jag kunde inte sova och när jag sov hade jag mardrömmar. Det gick inte att leva vidare.

Händelsen på arbetsplatsen utvecklar sig till ett posttraumatiskt stressyndrom. Han sjukskrivs och går i behandling för att komma tillbaka till livet och jobbet. Efter två och ett halvt år är sjukskrivningsdagarna slut, men han får förlängd sjukpenning då man anser att han har en allvarlig sjukdom. Under tiden hinner handläggare avlösa varandra.

Fadi får några brev om året där nya handläggare presenterar sig och berättar att de tagit sig an hans ärende. En del gånger byts de utan att någon hör av sig.

Rehabiliteringen går framåt och när Fadi får ett brev från den nionde handläggaren, i september förra året, tar han det med jämnmod. Handläggaren vill ha ett möte eftersom kassan tittat igenom läkarintyg och journaler och anser att han inte längre är sjuk.

– Hon sa att jag varit sjukskriven länge och att vi måste göra en rehabiliteringsplan. Först skulle jag träna och sedan praktisera på min arbetsplats. Under tiden skulle jag få pengar från Arbetsförmedlingen.

Hur ska jag klara mig på några tusenlappar i månaden?

Fadi ska i stället för sjukpenning få gå på arbetslivsintroduktion. Kassans besked är med så kort varsel att han inte hinner få in en ansökan om förlängd sjukpenning. Eftersom han inte har jobbat de senaste åren har han inte rätt till pengar från a-kassan utan Försäkringskassan rekommenderar honom i stället att söka aktivitetsstöd.

– I tre månader skulle jag få 225 kronor före skatt.  Först trodde jag att det var per timme, men när jag insåg att det var per dag blev jag förbannad. Hur ska jag klara mig på några tusenlappar i månaden? Ska jag strunta i att betala räkningar? Att ge mina barn mat? Jag försöker komma tillbaka men de sätter upp hinder för mig.

Samtidigt som ekonomin dräneras försöker Fadi närma sig sin gamla arbetsplats. Han kör dit och ställer bilen utanför lokalen. Och där blir han sittande några timmar innan han bestämmer sig för att åka hem. Några dagar senare gör han om samma procedur. Till slut kliver han ur bilen och går in. Trots att hjärtat bankar och det värker i huvudet.

– Det var tufft. Jag var spänd som en båge men jag visste att jag måste göra något. Jag orkade inte kämpa mot Försäkringskassan. Hade jag inte klivit över tröskeln hade allt gått bakåt igen.

Under tiden ärendet pågår lånar Fadi pengar av vänner och bekanta. En hundralapp här och en femhundring där. Men plötsligt betalar kassan ut sjukpenning trots att han fått beslut om att den dragits in. Även AFA Försäkring, som är en kompletterande försäkring vid arbetsskada, betalar ut ett belopp. Samma månad återkräver Försäkringskassan alla pengar.

– Först trodde jag att de hade omvärderat sitt beslut, men det visade sig bara att de inte hade någon aning om vad de höll på med. Allt jag hade lånat fick gå till att återbetala det som de felaktigt betalat ut.

Fadi är medlem i Unionen och får rättshjälp via LO-TCO Rättsskydd. Beslutet att dra in hans sjukpenning ersätts av ett beslut om förlängd sjukpenning vid arbetsskada, men endast på halv nivå.

Mattias af Malmborg, som är Fadis ombud, tycker att Försäkringskassan drog fel slutsats.

– Man ansåg att en tredjedel var arbetsskada, resten berodde på de upplevelser han haft som ung. Arbetsskadan och hans krigsupplevelser är konkurrerande orsaker, vilket inte stämmer. Krigsupplevelserna har gjort hans arbetsskada värre än den hade behövt vara, men det ska inte innebära lägre ersättning, eftersom man är försäkrad i befintligt skick.

Det här är ett exempel på dålig myndighetsutövning.

Från och med 1 mars har Fadi börjat jobba heltid. Han har jobbat 50 procent sedan januari, ett måste för att få livet att gå ihop. För några veckor sedan fick han besked om arbetsskadesjukpenningen för hösten. Det bedöms fortfarande vara halvt samband mellan arbetsolyckan och nedsättningen av Fadis arbetsförmåga, men han får ändå hel sjukpenning.

– Det här är ett bra exempel på dålig myndighetsutövning. Först drar man in hans ersättning utan att ge honom utrymme att ansöka om annan ersättning. Sedan kallar man hans bakgrund för konkurrerande skadeorsak och nekar honom full sjukpenning. Efter flera sorgebedrövelser är i alla fall ärendet i hamn ekonomiskt vilket är skönt, säger Mattias af Malmborg.

Så hur ser Fati Eisa på Försäkringskassan i dag?
– Jag har inget förtroende för Försäkringskassan och dess personal.  Jag önskar att människor har en möjlighet att ta hand om sig själva så att de inte hamnar i Försäkringskassans händer. Men alla har inte någon. Hade jag inte haft juridisk hjälp hade alla mina rättigheter hamnat i papperskorgen, säger Fadi Eisa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder. 
Socialförsäkring

Drabbande vabbande - så slipper du hål i plånboken

Att vårda barn gräver hål i plånboken och sänker pensionen. Och inte alltid på ett rättvist sätt. Men det går att vabba mer jämlikt.
Publicerad 17 januari 2024, kl 13:04
till vänster en febertermometer till höger vab-app
Att vara hemma med febriga barn påverkar både lön och pension. Foto: TT/Christine Ohlsson/Claudio Bresciani

Det här innebär vab

Förkortningen står för ”vård av barn” – det vill säga att du avstår från att jobba eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett barn när det är sjukt eller behöver gå till läkare.

Försäkringskassan betalar tillfällig föräldrapenning när du vabbar. Ersättning ges i 120 dagar per år, tills barnet fyllt 12.

Arbetsgivaren har ingen rätt att kräva läkarintyg och betalar heller ingen lön för dessa dagar.
 

Farfar får vabba

Andra vuxna får också vabba för ditt barn.

Det behöver inte ens vara en släkting. Ersättning betalas ut enligt den personens SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
 

Koll på dagarna

På Försäkringskassans webbplats finns Föräldrakalendern, som gör att man kan få koll på hur mycket du eller den andra föräldern har vabbat.
 

Så påverkas lön och pension

Ersättningen är knappt 80 procent av inkomsten. Har du 50 000 i månaden ryker 1 158 kronor av bruttolönen och 393 kronor i förlorad pension per dag. Med 25 000: 272 respektive 181 kronor. Över 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen, så den med högst lön förlorar mest på att vara hemma. 60 procent av alla vabbdagar utbetalas till kvinnor.
 

Vabba rättvist

Om du är gift eller har en registrerad partner går det att kompensera den som tar ut mest vab. Den med högst inkomst kan föra över premiepensionsrätter till partnern. Den får då 94 procent av premiepensionsavsättningen. Ett annat sätt är att den som tjänar mest amorterar mer på eventuella bolån.

Text: Gertrud Dahlberg

Källa: Försäkringskassan, Länsförsäkringar

Socialförsäkring

Får min chef neka mig föräldraledighet?

Kan din chef eller arbetsgivare neka dig att vara föräldraledig? Svaret är i stort sett nej, men det finns vissa regler du bör förhålla dig.
Oscar Broström Publicerad 4 maj 2022, kl 06:56
Pappa bär barn på sina axlar utomhus.
Kan chefen neka föräldraledighet? I stort sett inte, men det finns saker att hålla koll på. Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Rätten att vara ledig med ditt barn är lagstadgad. Alla har rätt att vara föräldralediga, oavsett anställningsform och hur länge du arbetat på din arbetsplats. Hur länge du kan vara föräldraledig och hur föräldrapenningen fungerar kan du läsa om nedan.

Som arbetstagare är du nästintill inte förpliktigad till någonting när det kommer till att vara föräldraledig. Lagen står för det mesta på din sida, gentemot arbetsgivaren, om det skulle uppstå frågetecken eller konflikt.

 Arbetsgivaren kan i princip inte neka föräldraledighet, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Det enda du som förälder – eller blivande förälder – behöver göra är egentligen att meddela din arbetsgivare i någorlunda god tid att du ämnar vara ledig.

Samråd med chefen

Enligt lagen ska din ansökan och din planering av föräldraledighet ske i samråd med din arbetsgivare. Det innebär i praktiken att ni ska ha en dialog om när den ska börja och ungefär när den lär sluta.

Arbetsgivaren har dock väldigt lite att säga till om. Enligt lagen får inte en flytt av föräldraledigheten innebära något besvär för dig som anställd.

– Om det inte blir någon olägenhet för arbetstagaren kan man flytta föräldraledigheten, men om du har ett barn att ta hand om innebär det ju ofta en olägenhet om föräldraledigheten skulle flyttas. Så det är ett väldigt litet utrymme för arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid.

Två månader innan

I föräldraledighetslagen står det att du ska ansöka om föräldraledighet senast två månader innan du tänker påbörja den, och om så inte kan ske ska du be om ledighet så snart som möjligt (enligt lagen). Det sistnämnda betyder i praktiken att arbetsgivaren inte kan neka dig föräldraledighet om du och din partner av något skäl som inte kunde förutses behöver byta vem som är hemma med barnet. Ett annat skäl till att man inte anmält föräldraledigheten innan kan vara att barnet föds för tidigt.

Mammaledighet

Mammaledighet är en särskild form av föräldraledighet, som gäller sju veckor innan och sju veckor efter förlossningen. I paragrafen om mammaledighet framgår att vid ledighet för att amma barnet behöver en arbetstagare inte i förväg anmäla föräldraledigheten.

Om ni är oense

Om din arbetsgivare nekar dig föräldraledighet står rätten, i de flesta fall, på din sida. De allra flesta vill såklart undvika konflikt, men om ni inte kan komma överens är ett första steg att kontakta ditt fackförbund för stöd och rådgivning. 

Din arbetsgivare kan bryta mot lagen om den försöker neka dig föräldraledighet, vilket kan innebära den blir skadeståndsskyldig. Som arbetstagare krävs det dock att du medvetet och med illvilja anmält föräldraledigheten för sent, för att störa arbetsgivarens verksamhet, för att du ska anses bryta mot anställningsavtalet och i förlängningen riskera din anställning.