Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Fördomar i rättssystemet kring mammors arbetsvilja
Könsneutralt men ändå ojämställt. En ny rapport visar på stora brister i trygghetssystemen. Att ha familj som kvinna tycks till exempel likställas med minskad arbetsvilja, vid rättsliga prövningar. Den bedömningen görs inte för män med familj.
Reglerna är samma för män och kvinnor som söker a-kassa, blir sjuka eller går i pension. Det är däremot inte utfallen. Varför får kvinnor konsekvent lägre ersättning från a-kassan? Varför argumenterar förvaltningsrätterna annorlunda kring arbetsförmåga för kvinnor än män och hur påverkas jämställdheten av att kvinnor i många fall har så låga inkomster att de endast får garantipension vid 65-års dagen? De frågorna har JA-delegationen tittat närmare på i en ny rapport.
Arbetslivet i Sverige är långt ifrån jämställt. Kvinnor och män arbetar med olika saker, på olika positioner, tjänar olika mycket och delar inte lika på ansvaret för hem och familj. Det får konsekvenser för möjligheten att delta fullt ut i arbetslivet. Men det får också betydelse för hur de behandlas i trygghetssystemen. För att ta pension som exempel, påverkas den av inkomsten, som i sin tur påverkas av hur mycket du arbetar. Kvinnor arbetar mer deltid och får därmed lägre pension.
Något som däremot inte kan förklaras fullt ut av hur män och kvinnor arbetar, är hur man behandlas i rättssalen vid överklaganden om arbetsskador och sjukersättning.
JA-delegationen har studerat 228 domar från förvaltningsrätterna och 81 från kammarrätterna för att se om man argumenterar olika beroende på om tvisten handlar om en man eller kvinna. Därtill har man studerat medicinska utlåtanden och yttranden från Försäkringskassans läkare. Resultatet visar att man i kvinnors fall oftare väger in arbetsbelastning i hemmet, familjesituation, personlig livsstil och motivation i bedömningen.
- Det som var väsentligt för den försäkrades motivation att arbeta var familjen. För kvinnor i allmänhet, och kvinnor med utländsk bakgrund i synnerhet, tycktes förekomsten av en familj tala för avsaknad av arbetsvilja, säger Gabriella Sjögren Lindquist, från Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Skillnaden var också stor när det gällde rätten till ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Forskningen kring psykiska diagnoser som drabbar kvinnor är bristfällig, vilket kan förklara en del av siffrorna. Men även här väger man in andra faktorer för kvinnor än män. I de medicinska underlagen tycks bland annat fritidsaktiviteter och konkurrerande orsaker till sjukdom få stort utrymme, medan dessa frågor inte tas med i männens medicinska underlag.
Slutligen har man tittat på kvinnors och mäns sjukfrånvaro. På 1970-talet var det lägre antal kvinnor som var sjukskrivna än män. Från 1980-talet och framåt har kvinnorna varit i majoritet, och det är främst de psykiska diagnoserna som ökar. Vad det beror på är inte helt klart, men en sak vet man och det är att kvinnor fortfarande tar det största ansvaret för hem och barn, samtidigt som de jobbar, vilket kan ha en negativ effekt på hälsan.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars
Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.
Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag.
– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.
Handtvätt bra mot vinterkräksjuka
Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.
– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.
8 miljoner vab-dagar per år
- Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
- Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
- Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.
Drabbande vabbande - så slipper du hål i plånboken
Att vårda barn gräver hål i plånboken och sänker pensionen. Och inte alltid på ett rättvist sätt. Men det går att vabba mer jämlikt.
Det här innebär vab
Förkortningen står för ”vård av barn” – det vill säga att du avstår från att jobba eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett barn när det är sjukt eller behöver gå till läkare.
Försäkringskassan betalar tillfällig föräldrapenning när du vabbar. Ersättning ges i 120 dagar per år, tills barnet fyllt 12.
Arbetsgivaren har ingen rätt att kräva läkarintyg och betalar heller ingen lön för dessa dagar.
Farfar får vabba
Andra vuxna får också vabba för ditt barn.
Det behöver inte ens vara en släkting. Ersättning betalas ut enligt den personens SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
Koll på dagarna
På Försäkringskassans webbplats finns Föräldrakalendern, som gör att man kan få koll på hur mycket du eller den andra föräldern har vabbat.
Så påverkas lön och pension
Ersättningen är knappt 80 procent av inkomsten. Har du 50 000 i månaden ryker 1 158 kronor av bruttolönen och 393 kronor i förlorad pension per dag. Med 25 000: 272 respektive 181 kronor. Över 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen, så den med högst lön förlorar mest på att vara hemma. 60 procent av alla vabbdagar utbetalas till kvinnor.
Vabba rättvist
Om du är gift eller har en registrerad partner går det att kompensera den som tar ut mest vab. Den med högst inkomst kan föra över premiepensionsrätter till partnern. Den får då 94 procent av premiepensionsavsättningen. Ett annat sätt är att den som tjänar mest amorterar mer på eventuella bolån.
Text: Gertrud Dahlberg
Källa: Försäkringskassan, Länsförsäkringar
