Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Fler polisanmäls för fusk

Försäkringskassan polisanmälde 1469 personer förra året, en ökning med över 20 procent. Cirka 317 miljoner kronor upptäcktes i felaktiga utbetalningar.
Ola Rennstam Publicerad
Christine Olsson / TT
Försäkringskassans kontor på Klara Västra Kyrkogata i Stockholm. Christine Olsson / TT

Under 2013 betalade Försäkringskassan ut 212 miljarder kronor i olika ersättningar. Ibland går dock pengarna till personer som inte har rätt till dem.

Enligt kassan finns det tre huvudorsaker till att felaktiga utbetalningar görs: en handläggare kan ha gjort fel och privatpersoner kan ha gjort ett oavsiktligt fel när de lämnade uppgifter. Sedan finns det en mindre grupp som fuskar avsiktligt och det är dem Försäkringskassan nu skärper jakten på.

Under förra året upptäcktes cirka 317 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar, en ökning med 33 miljoner jämfört med 2012. Under de tre senaste åren har Försäkringskassan krävt tillbaka sammanlagt 880 miljoner kronor.

Försäkringskassan polisanmälde 1 469 personer under 2013, det är 250 fler än året dessförinnan.
17 procent av de polisanmälningar som återrapporterades till kassan ledde till att någon lagfördes för bidragsbrottet. Den andelen var betydligt högre året före.

Myndighetens målsättning är att både fusket och de felaktiga utbetalningarna ska bli färre, och att de helst ska stoppas i ett tidigt skede. Med teknikens hjälp hoppas man minska risken för att handläggare och privatpersoner gör oavsiktliga fel, och satsa på så kallade smarta kontroller. I stället för att kontrollera ett slumpmässigt urval av en grupp som får ett visst bidrag kommer kassan inrikta sig på högriskpersoner. Detta genom att göra analyser av data för att se vilka mönster som kan kopplas samman med personer med hög risk att fuska.

Fusk med ersättning 2013


Polisanmälningar: 1 469 (1 219 anmälningar år 2012)
Föräldrapenning: 218
Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension): 193
Barnbidrag: 193

Av 1 044 kontrollutredningar som gjordes om assistansersättning ledde 101 till polisanmälan.

Källa: Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan