Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Fler polisanmäls för fusk

Försäkringskassan polisanmälde 1469 personer förra året, en ökning med över 20 procent. Cirka 317 miljoner kronor upptäcktes i felaktiga utbetalningar.
Ola Rennstam Publicerad
Christine Olsson / TT
Försäkringskassans kontor på Klara Västra Kyrkogata i Stockholm. Christine Olsson / TT

Under 2013 betalade Försäkringskassan ut 212 miljarder kronor i olika ersättningar. Ibland går dock pengarna till personer som inte har rätt till dem.

Enligt kassan finns det tre huvudorsaker till att felaktiga utbetalningar görs: en handläggare kan ha gjort fel och privatpersoner kan ha gjort ett oavsiktligt fel när de lämnade uppgifter. Sedan finns det en mindre grupp som fuskar avsiktligt och det är dem Försäkringskassan nu skärper jakten på.

Under förra året upptäcktes cirka 317 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar, en ökning med 33 miljoner jämfört med 2012. Under de tre senaste åren har Försäkringskassan krävt tillbaka sammanlagt 880 miljoner kronor.

Försäkringskassan polisanmälde 1 469 personer under 2013, det är 250 fler än året dessförinnan.
17 procent av de polisanmälningar som återrapporterades till kassan ledde till att någon lagfördes för bidragsbrottet. Den andelen var betydligt högre året före.

Myndighetens målsättning är att både fusket och de felaktiga utbetalningarna ska bli färre, och att de helst ska stoppas i ett tidigt skede. Med teknikens hjälp hoppas man minska risken för att handläggare och privatpersoner gör oavsiktliga fel, och satsa på så kallade smarta kontroller. I stället för att kontrollera ett slumpmässigt urval av en grupp som får ett visst bidrag kommer kassan inrikta sig på högriskpersoner. Detta genom att göra analyser av data för att se vilka mönster som kan kopplas samman med personer med hög risk att fuska.

Fusk med ersättning 2013


Polisanmälningar: 1 469 (1 219 anmälningar år 2012)
Föräldrapenning: 218
Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension): 193
Barnbidrag: 193

Av 1 044 kontrollutredningar som gjordes om assistansersättning ledde 101 till polisanmälan.

Källa: Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Fler får ersättning för att vårda närstående

Antalet personer som får närståendepenning är rekordhögt. Men antalet borde vara ännu högre, enligt Försäkringskassan. Många känner inte till att de har rätt till pengar.
David Österberg Publicerad 17 februari 2025, kl 06:04
Hjälpande händer
Den som stöttar en närstående som är svårt sjuk kan få ersättning från Försäkringskassan. Colourbox

Om man tar hand om en närstående som är svårt sjuk kan man få ersättning från Försäkringskassan. För att få pengar krävs bland annat att man inte har kunnat jobba och att ens närstående är så sjuk att det finns risk att hon eller han inte överlever. Risken ska finnas inom den närmaste tiden. 

Förra året fick 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta noteringen någonsin, enligt siffror från Försäkringskassan. Majoriteten av mottagarna, 72 procent, är kvinnor.

– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.

Fler kan ha rätt till ersättning

Totalt betalade Försäkringskassan ut 210 miljoner kronor i ersättning. I snitt fick varje mottagare ersättning för 11 dagar. Många känner dock inte till att närståendepenning finns, enligt Försäkringskassan.

– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

 

Vad är närståendepenning?

  • Den som avstår arbete för att stötta en närstående med ett livshotande tillstånd kan ha rätt till närståendepenning. 
  • Som närstående räknas någon man har en nära relation till, exempelvis släkting eller vän.
  • Livshotande tillstånd innebär att det finns risk att personen död inom den närmaste tiden.
  • Att stötta innebär exempelvis att vara närvarande eller hjälpa till med ärenden.
  • Den som får närståendepenning har rätt att vara ledig från sitt jobb.

    Källa: Försäkringskassan

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder.