Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Som anställd har du möjlighet att spara en viss del av din semester. Det kan du dock göra först när du tjänat in fler än 20 betalda semesterdagar, då du har rätt att spara de överskjutande betalda dagarna till senare. Enligt lagen har du rätt till 25 semesterdagar per år. Det innebär att du kan spara högst fem dagar per år.
Om företaget du jobbar på har kollektivavtal kan andra regler gälla. Kanske har du mer semester än de lagstadgade 25 dagarna? Då kan du och din arbetsgivare komma överens om att spara även de dagarna.
Du behöver inte ta ut dina sparade semesterdagar i ett sjok utan kan fördela dem som du vill. Vill du ta ut fler än fyra dagar sammanhängande ska de tas ut i samband med huvudsemester, om du och arbetsgivaren inte kommer överens om annat. Däremot måste du ha använt årets semesterdagar innan du kan börja knapra på de sparade.
Skulle du ha sparat semesterdagar i flera år är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut de sparade dagarna senast det femte året. Du kan inte kräva att ledighet omvandlas till pengar, på samma sätt som din arbetsgivare inte ensidigt får bestämma att betala ut semesterersättning i stället för ledighet. Däremot kan ni tillsammans bestämma hur du ska göra med din sparade semester. Men då krävs att ni kommer överens, annars måste semesterdagarna förläggas som ledighet senast år fem.
Om du vill spara semesterdagar så måste du tala om det för din arbetsgivare och berätta hur många dagar du har tänkt spara, lämpligen i samband med din sammanhängande långsemester. När du sedan ska ta ut dem måste du meddela din arbetsgivare senast två månader i förväg, om de inte hänger ihop med huvudsemestern.
Om semestern är för gammal så brinner den inne vid en konkurs. Det är bara semesterlön för det löpande intjänandeåret och året innan som omfattas av den statliga lönegarantin, men för att få ut pengarna får man inte ha slagit i taket, vilket 2020 motsvarade 189 200 kronor.
Att begränsa antalet semesterdagar som går att spara har dock en poäng. Att få tillräckligt med vila och återhämtning är en viktig del i arbetet. En minimistandard för vila anses vara fyra veckors semester per år, och då kan det vara bra att inte spara allt för många dagar.
Semesterlagen reglerar villkoren för semester i svenska företag och gäller alla företag, oavsett bransch och storlek. På företag som är anslutna till kollektivavtal kan man på vissa punkter avvika från lagen, men den ligger alltid till grund för bestämmelserna.
Lagen finns till för att ge anställda en lagstadgad rätt till vila. Den reglerar tre förmåner, nämligen den anställdes rätt till:
Nu är det hög tid att lägga in ledighetsansökan inför sommarsemestern. Men det kan gnisslas rejält kring oskrivna regler, orättvisor och favoriseringar. Vem får alltid som den vill? Vem drygar ut sin semester med föräldraledighet och vem förväntas jobba när de andra får sin återhämtning?
Här är några exempel och några lösningar från organisationspsykologen Magnus Stalby, från företaget Psykologpartners.
Småbarnsmamman Anna tar föräldraledigt så andra får flytta sin semester.
– Du får ta ut föräldraledighet när du vill så länge du anmäler det till arbetsgivaren minst två månader i förväg. Du kan också förlänga din semester med föräldraledighet, men det kan bli bekymmer om en anställd blir borta flera månader. Verksamheten ska fortfarande bemannas och det ska ske utan att några får en orättvis arbetsbelastning år efter år. Försök att kompromissa – fick du sju veckors sammanhängande sommarsemester kanske du kan tänka dig att flytta på julledigheten för någon annan? Ha ett rotationsschema där någon får sitt önskade schema ett år och får kompromissa nästa.
Singeln Amit förväntas jobba varje storhelg.
– Vi lever olika liv, men det innebär inte att semestern ska värderas olika. Som arbetsplats ska man akta sig för oskrivna regler som att föräldrar går före i semesterlistan eller att de äldre får välja först. Om det är ett öppet klimat – ta upp frågan och diskutera hur du vill ha det. Är det för känsligt, ta upp det med din chef. Och som chef är det också viktigt att vara tydlig och transparent kring vad som gäller, oavsett familjesituation.
Fatima måste vara på plats som ordinarie och får jobba hela sommaren med vikarier.
– Även här kan man arbeta med systematiska rotationsscheman. Tar Fatima introduktionen av nyanställda i år, så ska hon slippa nästa år. Vissa arbetsplatser jobbar också med kompensation för att skjuta på sin semester. Synliggör vem som tar extra ansvar. En upplevd orättvisa eller favoriserande kommer att skapa osämja i gruppen som sänker energin och produktiviteten.
Nyanställda Joakim få sitta själv på kontoret då han inte hunnit tjäna in någon semester.
– Här är det viktigt att ha en ordentlig introduktion. Om Joakim få en mentor eller chef som förbereder honom på vad som förväntas av honom under sommaren kommer han att känna sig omhändertagen. Var tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska utföras, så att det känns meningsfullt. Berätta vilka anställda som kommer in senare under sommaren och lämna kontaktuppgifter till någon som kan svara på frågor som kommer upp. Lämnas Joakim utan det här på ett tomt kontor så kommer hans bild av arbetsgivaren sjunka rejält.
Ellen måste rycka in och attestera fakturor under semestern.
– Det kan alltid hända saker på ett företag som gör att du måste avbryta semestern om du har en specifik roll. Behöver du attestera fakturor eller rycka in under jour ska du bli kompenserad för det. När det bli aktuellt är det viktigt att sätta upp rutiner för det: läs mejlen under en viss tid, stäng ned direkt när du utfört dina uppgifter och lägg in ett svar i eposten om när du är tillgänglig. Jag tycker också att jouransvar ska roteras mellan de anställda för återhämtningens skull.
Roger får inte samma semesterveckor som sin fru.
– Så är livet ibland. På många arbetsplatser får en del av personalstyrkan ta tidig semester, den andra sen. Hur chefer än planerar kommer några bli besvikna. Är du ute i god tid, så våga kommunicera med dina kollegor och fråga om någon vill byta. Men om du får ett ja ska du vara beredd att ge något tillbaka en annan semesterperiod.
Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.
Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
1 januari (onsdag) Nyårsdagen
6 januari (måndag) Trettondagen
18 april (fredag) Långfredagen
20 april (söndag) Påskdagen
21 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (torsdag) Första maj
29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
6 juni (fredag) Sveriges nationaldag
8 juni (söndag) Pingstdagen
20 juni (fredag) Midsommarafton
21 juni (lördag) Midsommardagen
1 november (lördag) Alla helgons dag
24 december (onsdag) Julafton
25 december (torsdag) Juldagen
26 december (fredag) Annandag jul
31 december (onsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.
Första maj, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.
Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.
Sol och salta bad, glass och stora lass och sköna grillhäng med kompisar. Sommar och semester, som vi har längtat.
Men inte alla. För människor som är eller känner sig ensamma kan vår mest sociala årstid vara riktigt ångestladdad. Ensamheten blir mer påtaglig när man inte kan gå till jobbet som vanligt eller ägna sig åt vardagliga aktiviteter som ofta pausas under sommarmånaderna.
Så är det för Sara. Hon har två barn, bra kollegor och fina vänner, så riktigt ensam är hon inte. Men ändå känner hon sig ensam, allra mest under sommaren.
– För mig blev semestern jobbig efter min skilsmässa. Plötsligt hade jag ingen att planera ledigheten med. Mina vänner lever i kärnfamiljer och är upptagna med olika projekt, sommarhuset eller resande. Jag känner inte alltid att det finns plats för mig och mina barn i deras liv.
Ensamhet ser olika ut. Den som Sara beskriver är en emotionell eller social ensamhet förklarar psykologen Martina Nelson.
– Hon har vänner men kanske inte någon riktig nära att anförtro sig till. Den andra ensamheten är där vi faktiskt känner att man inte har några vänner.
Martina Nelson vill också skilja på den självvalda och ofrivillig ensamheten. De flesta behöver och vill vara för sig själva ett tag för att få energi efter en stressig tid. Men det är när ensamhet blir ofrivillig och långvarig som den kan påverka hälsan negativt, både psykiskt och fysiskt.
– Ofrivillig ensamhet som kan leda till ångest och andra negativa känslor. Och det är ofta våra tankar som ställer till det för oss, säger Martina Nelson.
Många förknippar ensamhet med något skamfullt och ett misslyckande. Det är så lätt att börja tänka ”ingen vill ju vara med mig så det är ingen idé att jag försöker söka kontakt”. Men det är just såna tankar som kan leda till att man isolerar sig ännu mer.
Ett första steg att bryta den onda cirkeln är att ta itu med de negativa tankarna som hindrar dig från att göra saker som kan bryta ensamheten förklarar Martina Nelson. Har du som Sara vänner, fråga om du får hälsa på i stugan. Bjud in på en fika eller föreslå en middag.
Har du få eller inga vänner exponera dig för situationer där du omger dig med andra, även om det känns tufft. Sätt dig på ett café, gå på loppis, anmäl dig till en sommarkurs eller fråga en kollega om han eller hon vill ses på semestern.
Sara säger att hon känner avund när hon hör kollegorna prata om sina sommarplaner. Hur ska hon hantera det?
– Det är helt okej att känna så, det är vanligt att tänka och känna så. Men försök att inte fastna i tankarna.
På jobbet ska det vara självklart att kunna prata om sina sommarplaner men Martina manar till eftertanke.
– Det är som med all inkludering. Man kanske ska vara ödmjuk och medveten om att semestern inte bara är härlig för alla.