Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
En stor andel av Unionens ärenden handlar om felaktigt semestertillägg, alltså den del utöver din vanliga lön som du enligt lag har rätt till under semestern. Många arbetsgivare tycks ha svårt att hålla rätt på vad som gäller, det finns till och med misstankar om att vissa arbetsgivare medvetet låter bli att betala ut semestertillägget.
Störst risk att få för lite semesterpengar löper medlemmar med rörlig lön
– Löntagare blir varje år svindlade på miljoner för att de inte har koll på sina rättigheter. Jag har både stött på arbetsgivare som betalar för lite av ren okunskap och arbetsgivare som gör det av oförblommerad girighet, säger Thomas Fahrenholz, ombudsman i Uppsala, som varje år upptäcker en handfull fall där semesterpengen varit för låg.
Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, misstänker att undanhållande av semesterersättning kan vara satt i system av vissa arbetsgivare.
– Företag som säljer IT-lönesystem anpassar dessa efter kundens önskemål. Samma system programmeras så att det räknar ut olika ersättningar. Jag skulle vilja påstå att det är avsiktligt och systematiskt om man anpassar systemet så, säger hon.
Störst risk att få för lite semesterslantar löper medlemmar med rörlig lön. Ersättning ska räknas på hela lönen, alltså både den fasta och den rörliga delen. Men ofta får de anställda bara ut en summa som baserats på den fasta lönen, vilket kan göra att de inte anser sig ha råd att ta ut semester.
– Säljare är en av Unionens största yrkesgrupper, väldigt många har rörlig lön och litar fullständigt på att de får rätt semesterlön. Få har full koll på semesterlagen, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.
Strax före jul gjorde Unionens centrala ombudsmän en insats mot ett företag där en medlem med rörlig lön fått för lite semestertillägg. Förbundet misstänkte att det fanns fler på företaget som fått fel ersättning och ringde runt till samtliga medlemmar. Nu har förbundet förlikats med företaget, som driver olika köpcentrum, om en halv miljon för ett 70-tal medlemmars räkning.
– För varje anställd kanske det bara rör sig om 6 000–7 000 kronor, men sammanlagt blir det mycket pengar och företaget har håvat in storkovan på att inte betala ut semestertillägg på de rörliga delarna, säger Gunilla Krieg.
– Men vi har också haft ärenden där anställda fått ut sexsiffriga belopp på ett bräde.
Medlemmarna kan dock rent lagligt bara kräva semestertillägg för de senaste två semesteråren, eftersom preskriptionstiden är kort. Gunilla Krieg anser dock inte att en arbetsgivare som av misstag betalat ut för lite i semesterlön ska bry sig om preskriptionstider.
– Ingångna avtal ska ju hållas. Arbetsgivare som vill göra rätt för sig bör betala ut vad de faktiskt är skyldiga!
Läs också: Nekades få ut provision - tog strid mot arbetsgivaren
Läs också: Har du koll på semestern?
Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.
Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
1 januari (onsdag) Nyårsdagen
6 januari (måndag) Trettondagen
18 april (fredag) Långfredagen
20 april (söndag) Påskdagen
21 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (torsdag) Första maj
29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
6 juni (fredag) Sveriges nationaldag
8 juni (söndag) Pingstdagen
20 juni (fredag) Midsommarafton
21 juni (lördag) Midsommardagen
1 november (lördag) Alla helgons dag
24 december (onsdag) Julafton
25 december (torsdag) Juldagen
26 december (fredag) Annandag jul
31 december (onsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.
Första maj, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.
Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.
Sol och salta bad, glass och stora lass och sköna grillhäng med kompisar. Sommar och semester, som vi har längtat.
Men inte alla. För människor som är eller känner sig ensamma kan vår mest sociala årstid vara riktigt ångestladdad. Ensamheten blir mer påtaglig när man inte kan gå till jobbet som vanligt eller ägna sig åt vardagliga aktiviteter som ofta pausas under sommarmånaderna.
Så är det för Sara. Hon har två barn, bra kollegor och fina vänner, så riktigt ensam är hon inte. Men ändå känner hon sig ensam, allra mest under sommaren.
– För mig blev semestern jobbig efter min skilsmässa. Plötsligt hade jag ingen att planera ledigheten med. Mina vänner lever i kärnfamiljer och är upptagna med olika projekt, sommarhuset eller resande. Jag känner inte alltid att det finns plats för mig och mina barn i deras liv.
Ensamhet ser olika ut. Den som Sara beskriver är en emotionell eller social ensamhet förklarar psykologen Martina Nelson.
– Hon har vänner men kanske inte någon riktig nära att anförtro sig till. Den andra ensamheten är där vi faktiskt känner att man inte har några vänner.
Martina Nelson vill också skilja på den självvalda och ofrivillig ensamheten. De flesta behöver och vill vara för sig själva ett tag för att få energi efter en stressig tid. Men det är när ensamhet blir ofrivillig och långvarig som den kan påverka hälsan negativt, både psykiskt och fysiskt.
– Ofrivillig ensamhet som kan leda till ångest och andra negativa känslor. Och det är ofta våra tankar som ställer till det för oss, säger Martina Nelson.
Många förknippar ensamhet med något skamfullt och ett misslyckande. Det är så lätt att börja tänka ”ingen vill ju vara med mig så det är ingen idé att jag försöker söka kontakt”. Men det är just såna tankar som kan leda till att man isolerar sig ännu mer.
Ett första steg att bryta den onda cirkeln är att ta itu med de negativa tankarna som hindrar dig från att göra saker som kan bryta ensamheten förklarar Martina Nelson. Har du som Sara vänner, fråga om du får hälsa på i stugan. Bjud in på en fika eller föreslå en middag.
Har du få eller inga vänner exponera dig för situationer där du omger dig med andra, även om det känns tufft. Sätt dig på ett café, gå på loppis, anmäl dig till en sommarkurs eller fråga en kollega om han eller hon vill ses på semestern.
Sara säger att hon känner avund när hon hör kollegorna prata om sina sommarplaner. Hur ska hon hantera det?
– Det är helt okej att känna så, det är vanligt att tänka och känna så. Men försök att inte fastna i tankarna.
På jobbet ska det vara självklart att kunna prata om sina sommarplaner men Martina manar till eftertanke.
– Det är som med all inkludering. Man kanske ska vara ödmjuk och medveten om att semestern inte bara är härlig för alla.