Hoppa till huvudinnehåll
Semester

6 sätt att minska semestervreden

Vem får alltid förlägga ledigheten som den vill på jobbet? Att navigera i semesterscheman kan skapa både irritation och konflikt. Men med tydlighet ökar känslan av rättvisa, menar organisationspsykologen Magnus Stalby.
Lina Björk Publicerad
siffror i en kalender
När semesterschemat ska läggas är det svårt att få alla nöjda. Men det finns saker att tänka på för att öka känslan av rättvisa, säger organisationspsykologen Magnus Stalby. Foto: Colourbox

Nu är det hög tid att lägga in ledighetsansökan inför sommarsemestern. Men det kan gnisslas rejält kring oskrivna regler, orättvisor och favoriseringar. Vem får alltid som den vill? Vem drygar ut sin semester med föräldraledighet och vem förväntas jobba när de andra får sin återhämtning? 

Här är några exempel och några lösningar från organisationspsykologen Magnus Stalby, från företaget Psykologpartners.  

Småbarnsmamman Anna tar föräldraledigt så andra får flytta sin semester.

– Du får ta ut föräldraledighet när du vill så länge du anmäler det till arbetsgivaren minst två månader i förväg. Du kan också förlänga din semester med föräldraledighet, men det kan bli bekymmer om en anställd blir borta flera månader. Verksamheten ska fortfarande bemannas och det ska ske utan att några får en orättvis arbetsbelastning år efter år. Försök att kompromissa – fick du sju veckors sammanhängande sommarsemester kanske du kan tänka dig att flytta på julledigheten för någon annan? Ha ett rotationsschema där någon får sitt önskade schema ett år och får kompromissa nästa. 

Singeln Amit förväntas jobba varje storhelg.

– Vi lever olika liv, men det innebär inte att semestern ska värderas olika. Som arbetsplats ska man akta sig för oskrivna regler som att föräldrar går före i semesterlistan eller att de äldre får välja först. Om det är ett öppet klimat – ta upp frågan och diskutera hur du vill ha det. Är det för känsligt, ta upp det med din chef. Och som chef är det också viktigt att vara tydlig och transparent kring vad som gäller, oavsett familjesituation. 

Fatima måste vara på plats som ordinarie och får jobba hela sommaren med vikarier.

– Även här kan man arbeta med systematiska rotationsscheman. Tar Fatima introduktionen av nyanställda i år, så ska hon slippa nästa år. Vissa arbetsplatser jobbar också med kompensation för att skjuta på sin semester. Synliggör vem som tar extra ansvar. En upplevd orättvisa eller favoriserande kommer att skapa osämja i gruppen som sänker energin och produktiviteten. 

Nyanställda Joakim få sitta själv på kontoret då han inte hunnit tjäna in någon semester.

– Här är det viktigt att ha en ordentlig introduktion. Om Joakim få en mentor eller chef som förbereder honom på vad som förväntas av honom under sommaren kommer han att känna sig omhändertagen. Var tydlig med vilka arbetsuppgifter som ska utföras, så att det känns meningsfullt. Berätta vilka anställda som kommer in senare under sommaren och lämna kontaktuppgifter till någon som kan svara på frågor som kommer upp. Lämnas Joakim utan det här på ett tomt kontor så kommer hans bild av arbetsgivaren sjunka rejält. 

Ellen måste rycka in och attestera fakturor under semestern.   

– Det kan alltid hända saker på ett företag som gör att du måste avbryta semestern om du har en specifik roll. Behöver du attestera fakturor eller rycka in under jour ska du bli kompenserad för det. När det bli aktuellt är det viktigt att sätta upp rutiner för det: läs mejlen under en viss tid, stäng ned direkt när du utfört dina uppgifter och lägg in ett svar i eposten om när du är tillgänglig. Jag tycker också att jouransvar ska roteras mellan de anställda för återhämtningens skull. 

Roger får inte samma semesterveckor som sin fru.  

– Så är livet ibland. På många arbetsplatser får en del av personalstyrkan ta tidig semester, den andra sen. Hur chefer än planerar kommer några bli besvikna. Är du ute i god tid, så våga kommunicera med dina kollegor och fråga om någon vill byta. Men om du får ett ja ska du vara beredd att ge något tillbaka en annan semesterperiod. 

Semester: det här har du rätt till

  • Enligt lag har du rätt till 25 dagar semester. Många har, som tack vare sina kollektivavtal, fler dagar än så.
     
  • Lagen säger att du har rätt att ta ut semesterdagar under sommarmånaderna, det vill säga juni, juli och augusti. 
     
  • Mellan juni-augusti ska du få ta ut minst fyra veckors sammanhängande ledighet. (Obs det finns undantag i avtal.)
     
  • Arbetsgivaren har rätt att, om särskilda omständigheter råder, avbryta din semester.
     
  • Om du avslutar en anställning innan du har hunnit ta ut semester betalas den ut som semesterersättning.
     
  • Om du drabbas av sjukdom under semestern kan du sjukskriva dig och spara semesterdagarna. 
     
  • Semesterdagar får sparas i fem år, sedan är det arbetsgivarens skyldighet att se till att du tar ut dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Snabbkurs i semesterlagen

Tanken med semester är att du ska koppla av jobbet och koppla ur hjärnan. Men innan du drar ur sladden kan det vara klokt att slänga ett öga på dina rättigheter, så du kan slöa i hängmattan i trygg förvissning om att inte bli snuvad på semesterlön.
Johanna Rovira Publicerad 31 juli 2026, kl 06:01
Man badar i havet.
Det varierar mellan europeiska länder hur lång lagstadgad semester man har rätt till. Flest dagar är det på Malta. Foto: Shutterstock

25 dagars semester

Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till 25 dagars semester. Få av Unionens avtal ger extra semesterdagar. 

Extra ledighet kan kosta

Många anställda som har oreglerad arbetstid har fått extra semesterdagar som kompensation. Ställs du inför valet att byta bort din övertidsersättning mot en veckas extra semester så tänk på att det kan bli en olönsam affär om du jobbar över mycket.

 

Högre lön under semestern

Under semestern behåller du din lön plus semestertillägg, det kallas semesterlön. Semestertillägget är något högre om du har kollektivavtal. Hur hög din semesterlön är kan du räkna ut på unionen.se 

 

Obetald semester frivilligt

Arbetsgivaren kan bestämma när du ska ha semester, däremot aldrig tvinga dig att ta obetald semester.

 

Ha koll på ersättningen

Du har rätt att ta semester oavsett hur kort tid du har jobbat. Om du inte tar semester – se till att du får ut semesterersättning när du slutar. Semesterersättningen ingår aldrig i lönen. 

 

Semester med rörlig lön

Har du rörlig lön behöver du också hålla ett vakande öga på din semesterlön. Även den rörliga delen ska ligga till grund för semesterlönen.  

 

Förskottssemester en möjlighet

Även om du är nyanställd har du rätt till semester, men inte alltid semesterlön – enligt lagen måste du tjäna in semestern först (om inte ditt så kallade intjänandeår sammanfaller med semesteråret).   Arbetsgivaren kan dock erbjuda dig förskottsemester som du måste betala tillbaka om du säger upp dig själv inom fem år. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs skulden, likaså om du säger upp dig efter fem år. 

 

Semester för lediga

Du har rätt till semesterledighet även om du är föräldraledig eller sjukskriven.  Om semestern är fullt betald eller inte beror dock på hur länge du varit borta från jobbet. 

 

4 sommmarveckor i sträck

Enligt lagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under juni-augusti. I vissa av Unionens avtal är semesterperioden längre och för säsongsanställda finns avtal som ser annorlunda ut. 

 

Spara till långledigt

Du kan spara allt utöver 20 semesterdagar i fem år – om du inte tagit ut dina sparade dagar efter fem år har arbetsgivaren rätt att antingen tvångsutlägga semestern eller ge dig en klumpsumma motsvarande semesterlönen för de sparade dagarna.

Besked i tid

Om arbetsgivaren på eget bevåg lägger ut din semester måste du underrättas om detta minst två månader i förväg. Men det finns ingen sådan tidsgräns för arbetsgivaren att ge dig beskedet om ditt semesterönskemål beviljats eller inte.

 

Risk spara för länge

Att spara semesterdagar för länge kan vara vanskligt om det saknas kollektivavtal och du skulle gå ner i arbetstid (då devalveras värdet på semesterdagarna) eller om företaget går i konkurs - sparad semester riskerar att brinna inne i en konkurssituation

Semester

Semester för dina sinnen - meditation, museer och surströmming

För att orka vardagen behöver vi ladda batterierna och landa i kroppen på semestern. Här är några tips för dina fem sinnen.
meditation vid ett träd
Sätt dig ner på en lugn plats i naturen. Ta av skorna, känn gräset mot fötterna, luta ryggen mot ett träd och blunda. Uppmärksamma allt som sker i det lilla, som om det var första gången. Illustration: Anna Skoog

KÄNSEL

Mindfulness - låt sommaren kännas mot huden

Lev mindre i tankarna och mer här och nu genom att uppmärksamma hur det känns i kroppen med en vänlig attityd.

Mindfulness, eller medveten närvaro, är inte bara ett modeord för yogis och psykologiska terapier, utan en meditation för sinnesro med tusentals år på nacken. 

Sätt dig ner på en lugn plats i naturen. Ta av skorna, känn gräset mot fötterna, luta ryggen mot ett träd och blunda. Uppmärksamma allt som sker i det lilla, som om det var första gången i livet. Upplev solens strålar och vindens rörelser mot huden. Följ andetaget i magen när du andas in och ut.

Eller sätt dig på stranden med tårna i sanden och låt vattnet skölja över fötterna. Om du får en tanke på världsläget – se den som ett moln på himlen, som snart seglat förbi.

DOFT

Ingen sommar utan surströmming

Därute doftar det av sommarens alla dofter – nyklippt gräs, lindblom, salt hav, sololja. 

Men den lukt som onekligen förknippas starkast med sommar och semester – och som får snålvattnet att rinna på alla sanna entusiaster – är den omisskännliga doften av en nyöppnad burk surströmming. Helst fjolårets.

Okej, rent objektivt luktar surströmming apa i brottarbralla, men de förnimmelser lukten framkallar är outsägligt behagliga, vetskapen om att man i en inte alltför avlägsen framtid får sätta tänderna i en hård tunnbrödmacka med halvsmält smör, varm mandelpotatis, lök – och mängder av salt, mjäll surströmming.

En svensk delikatess som visserligen kan njutas året runt, men som på grund av kvardröjande lukt intas lämpligast utomhus sommartid.

SYN

Sevärdheter ger nya upplevelser

Förflytta dig till Östersjöns botten och upplev hur det är att röra sig på ett skeppsvrak från 1600-talet med hjälp av ny teknik. Prova att flyga ett Viggenplan genom en simulatorflygning eller upplev hur kriminalvården har fungerat och fängelserna har sett ut sedan 1840-talet.

Möjligheten till nya upplevelser är stora på de många annorlunda museer som finns runtom i landet. Här är ett urval från norr till söder som kan passa alla åldrar. 

* Flygmuseum bland annat i Luleå. 

* Fängelsemuseum i Gävle. 

* Leksaksmuseum i Stockholm. 

* Skeppsvraksmuseet i Stockholm.  

* Veteranbilsmuseum i Visby.

* Tändsticksmuseum i Jönköping. 

* Universeum - Göteborg

* James Bond Museum i Nybro. 

* Brio Lekoseum i Osby. 

HÖRSEL

Jazz på svenska för lugnet

Oavsett ålder har du garanterat hört hans musik. Jan Johansson skrev nämligen signaturmelodin till filmerna om Pippi Långstrump och var en av Sveriges absolut största jazzpianister – om inte rent tekniskt så med en personlig fingertoppskänsla för tajming. 

Han  lirade med många storheter och medverkade på mängder av inspelningar. Men hans kommersiellt största framgång var Jazz på svenska, där han enbart ackompanjerad av Georg Riedels ståbas tolkade vår folkmusikskatt. Skivan kom 1964 och är landets mest sålda jazzplatta. 

Försäljningen tog fart på nytt när tv-serien Hem till byn (som gick 1971–2006) använde låten Berg-Kirstis polska som ledmotiv.

De lugna, vemodiga melodierna i moll tilltalar alla med bara en gnutta romantisk folkhemsnostalgi i generna, musiken lägger sig som balsam runt varje orolig själ.

SMAK

Gör din egen syrliga kimchi 

I både Nord- och Sydkorea är kimchi en nationalrätt. Den vackra, syrliga och milt heta sidorätten med fermenterade grönsaker kan ackompanjera och förgylla precis all mat. Kimchi har också kallats världens nyttigaste rätt.

Den är dock svindyr att köpa. Men lätt, lite meditativt pysslig och rolig att göra själv.

Blanda skivad kinakål och gul lök med lite hackad morot, vitlök, ingefära och lite socker med salt utan jod – 0,025 gram gånger vikten. Tillsätt lite chiliflakes (eller kimchikrydda).

Med vacuumförpackare – förslut och låt ligga hyfsat svalt och mörkt i tre, fyra veckor. Massera påsen emellanåt. Lägg sedan i kylen. Håller i många månader.

Med glasburkar – fyll i väl rengjord burk med snäpplock. Låt stå på fat i fem dagar, därefter lika länge i kylen. I båda fallen utvecklas smaken vid lagring. 

Semester

Katrin kopplar av med odling: "Ger resultat och återkoppling"

Katrin Sepp har arbetat med svåra trauman där resultaten kan vara otydliga. På odlingslotten är det annorlunda - där växer framstegen ur marken.
Johanna Rovira Publicerad 24 juni 2026, kl 06:03
Katrin Sepp i Härlanda utanför Göteborg förbereder odlingssäsongen på sin lott. Hennes föräldrar, som är lantbrukare, kallar Katrin för krukbonde. Foto: Emelie Asplund

Var odlar du?

– Jag har två odlingslotter på sammanlagt trehundra kvadratmeter cirka femtio meter från min lägenhet. Det är storskaligt för att vara mitt i Göteborg, men mina föräldrar, som är lantbrukare, kallar mig krukbonde. Jag odlar även på altanen och hjälper till i bostadsrättsföreningens gemensamma trädgård.

Vad odlar du?

I år gläds jag åt en ny hallonhäck samt rosa vinbär och så har jag storsatsat  på blomsterodling. Vart man än tittar ska man kunna se något blommande mellan grönsaker och bärbuskar.

Vad odlar du inte?

– Man lär sig av sina misstag vilka växter som trivs. Jag har gett upp tomater eftersom tomat lätt smittas av potatisbladmögel. På en odlingslott är det i princip omöjligt att hålla avstånd från potatisodling. Numera har jag bara en tomatplanta i en kruka på altanen.

Hur började ditt odlingsintresse?

– Jag är uppvuxen på en bondgård och van att arbeta med jord och växter. När jag drog ogräs som ung gav jag mig själv ett allvarsamt löfte att aldrig mer ha med odling att göra. När jag flyttade hit för 20 år sedan skaffade vi en igenvuxen odlingslott – en lerpöl med bra solläge och fantastiska hallonbuskar. Från början använde jag och min partner kolonilotten mest som ett sätt att komma ut – vi satt där och läste och tittade på andra som grävde. Men när grannlotten blev ledig greppade vi spadarna.

Har du haft någon nytta av odlingen i ditt yrkesliv.

– När man jobbar med traumabehandlingar ser man tyvärr inte alltid tydliga resultat. Men odlingen ger både resultat och återkoppling. Som chef är man heller inte alltid så operativ – en utmaning  är att hålla fingrarna i styr och inte ta över arbetsuppgifter. Genom odlingen kan jag vara operativ samtidigt som jag släpper allt annat och bara fokuserar på att gräva.

Ni har haft odlingsutmaningar på jobbet också?

– Ja, det började med att en kollega hade köpt för många frön djungelgurka. Då arrangerade vi en tävling om vem som kunde odla den största frukten. Jag vann med en gurka på 8,5 gram. Den smakade så där och jag kommer nog inte odla den igen.