Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Radikalt förslag: "Mobbning borde vara straffbart"
Mobbare bör få böter eller fängelse. Det menar Organisation mot mobbning.
Den som mobbar någon begår sällan något brott, enligt nuvarande lagstiftning. En del handlingar – exempelvis förtal eller förolämpning – kan visserligen vara straffbara, men har oftast lågt straffvärde.
Andra handlingar, som att ignorera eller frysa ut någon, är inte brottsliga. Men flera politiker och organisationer anser att mobbning bör kriminaliseras. En av dem är Organisation mot mobbning, OMM. Organisationen jämför med brottet grov fridskränkning där en person kan dömas för att vid upprepade tillfällen ha kränkt en annan persons integritet.
Fördelarna med att kriminalisera mobbning är flera, enligt OMM. En är att en utomstående instans har bättre förutsättningar att utreda vad som verkligen har hänt.
– Vi tycker inte att arbetsgivare ska göra det. De kan ha svårt att ta problemet på allvar: ”Den personen är ju så trevlig, han kan väl inte vara mobbare.” Men en mobbare är ofta mån om att hålla sig väl med rätt personer. Dessutom är chefer ofta mobbare och ingen är intresserad av att beivra sig själv, säger Mats Jonsson, ordförande för OMM.
Han tycker inte heller att mobbning är en fråga för fackklubbar.
– Fackliga representanter är bakbundna, för de är ju anställda på samma arbetsplats. Och chefer och fackrepresentanter är ofta bundis med varandra, säger han.
OMM anser också att en kriminalisering skulle lyfta frågan om mobbning och att problemet skulle få den tyngd det förtjänar.
Många får svårt att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden
– Mobbning bäddas in i frågor om arbetsmiljö. Men om verkmästaren slår en rörtång i huvudet på någon är det inte ett arbetsmiljöproblem, inte en fråga för facket, utan en fråga för polisen. I dagens system är ingen gärningsman. Det är som att brottet bara finns: alla är offer, ingenting är den enskildes fel.
Mobbning är brottsligt i flera länder i Europa, så OMM ser inga svårigheter att ändra lagstiftningen även i Sverige.
Vad ska straffet vara för den som döms för att ha mobbat någon?
– Det är upp till jurister att utforma en straffrättslig skala som är förenlig med gärningen. Det behöver ju inte handla om fängelse, men alla som deltagit i mobbningen ska straffas och bli medvetna om hur man ska bete sig.
Mats Jonsson säger att mobbning ofta får långtgående konsekvenser för den som utsatts. Förutom psykisk ohälsa blir de ekonomiska följderna många gånger svåra. Mobbning leder ofta till att den mobbade lämnar arbetsplatsen och även om personen får ekonomisk ersättning täcker denna sällan inkomstbortfallet på sikt.
– Många får svårt att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden. Trots att den mobbade inte har gjort något fel kan andra arbetsgivare få för sig att det är något konstigt med personen. I dag är det ingen som bryr sig om att en arbetsgivare ser till så att en före detta anställd får förlita sig på Försäkringskassan för sin försörjning.
I dagsläget finns inget förslag från politiskt håll om att kriminalisera mobbning. Vid Centerpartiets partistämma 2013 bestämde sig dock partiet för att arbeta för att utreda en lagändring. Även miljöpartisten Mats Pertoft har motionerat om att kriminalisera mobbning.
Har du blivit mobbad på jobbet?
Har du erfarenhet av mobbning på arbetsplatsen? Hör av dig till oss på redaktionen eller dela med dig av dina upplevelser under #tvåiveckan.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
