Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykisk ohälsa vanligaste orsaken till sjukskrivning

Den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland privatanställda tjänstemän är psykisk ohälsa.
Och många unga stressar så mycket att deras hälsa är i fara.
– Det är alarmerande när unga som befinner sig i början av sitt yrkesliv riskerar att bli sjuka av jobbet. Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.
David Österberg Publicerad

För två veckor sedan kom rapporten ”Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän”. I den har forskare från Karolinska institutet studerat sjukfrånvaron bland samtliga privatanställda tjänstemän under 2012.

Enligt rapporten var 7,6 procent av tjänstemännen sjukskrivna minst 14 dagar under året. Kvinnor var oftare sjukskrivna än män, men antalet sjukdagar var ungefär lika många hos männen som hos kvinnorna. Personer med lägre utbildning var oftare sjukskrivna jämfört med personer med universitetsutbildning.

Studien visar också att psykisk ohälsa var den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Samtidigt visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Unionen att många unga stressar så mycket att de riskerar att skada sin hälsa. Var tredje tjänsteman i åldern 20-35 år upplever att deras arbetsbelastning kan utgöra en hälsorisk.

– Arbetsgivarna måste ta situationen på allvar. Vi har länge vetat att många är stressade, men att så många unga är utsatta är oroväckande, säger Martin Linder, ordförande för Unionen.

Enligt undersökningen från Unionen uppger fler kvinnor än män att de har en arbetsbelastning och ett arbetstempo som riskerar att skada deras hälsa. Otydliga krav från chefer är ett av de största stressmomenten.

– För att minska stressen behöver arbetsgivarna se till att uppgifter fördelas jämnt mellan kollegorna, att det finns uppbackning om någon är frånvarande och att alla på jobbet vet vad som förväntas av dem, säger Martin Linder.

En person som utsätts för långvarig stress kan drabbas av utmattningssyndrom. Symptomen kommer oftast smygande under flera år och är både fysiska och psykiska. Tidiga tecken är bland andra dåligt minne, trötthet som inte försvinner trots god sömn, upprepade infektioner, magont och minskad sexlust.

Själva insjuknandet kan komma plötsligt. En utbränd person kan få svårt att orientera sig, läsa eller följa med i samtal. Personen kan också få fysiska besvär som hjärtklappning och yrsel och bli väldigt ljudkänslig. Många blir också lättirriterade, har svårt att planera och känner sig utmattade.

Förutom det mänskliga lidande som utmattningssyndrom orsakar kostar sjukskrivningarna mycket pengar, både för samhället och arbetsgivaren. 2014 gjorde Arbetsmiljöverket en beräkning för att visa arbetsgivare hur mycket det kostar dem att en anställd går in i väggen. Enligt myndigheten kostar en utbränd medarbetare omkring 400 000 kronor i form av minskad produktion, sjuklön och rekrytering och inskolning av vikarie (se bildspel).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen