Politik

Om några dagar går vi till val. På många håll diskuteras politik livligare än någonsin. Kanske även på jobbet. Men är det okej? Och hur gör vi det bäst?

Minst utbildning ska inte längre ge förtur till komvux. I stället ska störst behov prioriteras. Det föreslår en ny utredning. Målet är bland annat att öka möjligheten att byta yrke.

Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

Mobbare bör få böter eller fängelse. Det menar Organisation mot mobbning.

I tisdags lade arbetsmarknadens parter fram ett förslag om förändrad strejkrätt. Förslaget, som sannolikt även blir regeringens, får dock kritik från vissa håll.

Att arbetsgivare gjort smärre missar genom att exempelvis betala för låg lön under kortare perioder ska inte längre tvinga arbetskraftsinvandrare att lämna landet. Bra, tycker Unionen om förslaget som regeringens utredare lagt fram.

I kölvattnet av #MeToo vittnar kvinnor över hela arbetsmarknaden om en arbetsmiljö med sexism, kränkningar och övergrepp. Så här vill Unionen gå vidare.

Fler reserverade månader för vardera förälder och möjlighet att lämna över en del av sin rätt till föräldrapenning till morfar. Det föreslår utredningen för den nya föräldraförsäkringen som lämnades över till socialminister Annika Strandhäll under måndagen.

Om fem år kommer vi ha rätt att jobba till 69 om det blocköverskridande förslaget blir verklighet. Från politiskt håll hyser man inga farhågor att Svenskt Näringslivs nej kommer att äventyra förändringen.

Kvinnornas berättelser om trakasserier och övergrepp kommer inte att försvinna ut i tysthet. Martin Linder, Unionens ordförande, tror att #MeToo kommer att leda till en bestående förändring.

Som Kollega tidigare berättat kan den som blir arbetslös efter att ha haft fackliga uppdrag förlora ekonomiskt på det, då det kan göra att man inte får full a-kassa. Under fredagen meddelades dock att regeringen har lagt fram ett lagförslag för att ändra på det, från den 1 juli 2018.