Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Höjd pensionsålder – men avtalen släpar efter

Snart har du rätt att jobba tills du är 69 år. Men det är långt ifrån säkert att det stärker din tjänstepension. Inte heller är det givet att du kommer att få någon sjukpension efter fyllda 65.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Colourbox

Eftersom vi blir allt äldre måste vi också jobba längre om framtidens pensioner ska räcka. Ungefär så är det bakomliggande resonemanget kring höjd pensionsålder.

I överenskommelsen ligger även att de allmänna trygghetssystemen ska följa efter, bland annat ska åldersgränser för sjukersättning och a-kassa höjas. Och sedan tidigare finns ingen åldersgräns för den allmänna pensionen – man tjänar in pengar till den så länge man jobbar.

Däremot finns inga beslut om förändringar när det gäller tjänstepensionen och sjukpensionen. De är nämligen – till skillnad från den allmänna pensionen och sjukförsäkringen – frukter av avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Ett problem är att Svenskt Näringsliv har hävdat att en höjd pensionsålder skulle minska företagens vilja att anställa äldre.

– För att få till en ändring krävs nya förhandlingar. Och i det här fallet har vår motpart, Svenskt Näringsliv, sagt nej till förändringen. I stället vill de att arbetsgivarna själva ska kunna styra vilka som ska få jobba kvar. Den inställningen gör det naturligtvis svårare, säger Dan Wallberg, pensionsexpert på tjänstemännens förhandlingsorganisation PTK.

Han anser att det är nödvändigt att även avtalen ändras om man ska kunna förmå folk att jobba längre upp i åldrarna.

– Annars händer ingenting. Då har man bara rätt att jobba, men får inga förmåner av det.

För den enskilde handlar det om stora pengar. Den avtalade sjukpensionen innebär ett komplement till sjukpenningen och träder in efter 90 dagars sjukskrivning. Den ger till exempel 10 extra procent av lönen på inkomster upp till 364 000 kronor per år, och 65 procent av lönedelar mellan 364 000 och 1 250 000 kronor.

Men det är inte enbart en fråga om ökade kostnader för arbetsgivarna eller bristande förhandlingsvilja som sätter käppar i hjulen. Det finns även en hel del tekniska problem att lösa. För de privatanställda tjänstemännen finns i dag två tjänstepensionssystem sida vid sida:

För dem födda efter 1978 gäller ITP1. Här sätter arbetsgivaren av en viss procent av din lön till pensionen fram tills du fyller 65 år. I det fallet vore det enklaste att arbetsgivaren bara fortsatte betala in.

Men för dem födda före 1979 gäller ett annat, betydligt mer komplicerat system, där tjänstemannen är garanterad en viss procent av sin slutlön i pension. Den pensionsinbetalningen är slutförd när du fyller 65. I det fallet blir problemet alltså betydligt knepigare att lösa, menar Dan Wallberg.

– Dessutom har man sagt att alla pensionsrelaterade åldersgränser ska knytas till en så kallad riktålder. Syftet är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas så att välfärden och en rimlig pensionsnivå kan upprätthållas. Det innebär också att alla övriga trygghetssystem måste anpassas därefter. Men hur skriver man avtal som hänger med sådana förändringar?

OMFÖRHANDLING KRÄVS

➧ Pensionsavtalet är tecknat av förhandlingsorganisationen PTK, där Unionen ingår. Men det finns även delar av vissa Unionenavtal som kommer att behöva omförhandlas på grund av den förändrade pensionsåldern. Hur det ser ut skiljer mellan olika avtalsområden, men ett exempel är att arbetsgivare i vissa avtal har rätt att visstidsanställa utan särskilda skäl om tjänstemannen fyllt 65 eller 67.

Andra exempel är sjuklöneregler som innebär att arbetsgivarna slipper betala in sjuklön till den som uppnått en viss ålder, att uppsägningstiden blir kortare, att man inte omfattas av löneavtalet och alltså inte kan räkna med lönehöjning samt att den längre uppsägningstid som gäller för den som fyllt 55 och jobbat i minst tio år försvinner.

ÅLDRARNA FÖR ALLMÄN PENSION

  • I dag har du rätt att vara kvar på jobbet till 67 års ålder. Kommer du överens med din arbetsgivare kan du jobba längre än så.
  • År 2020 höjs åldern från 67 till 68 år.
  • År 2023 höjs åldern till 69 år.
  • Även åldern för när du har rätt att plocka ut din allmänna pension höjs från dagens 61 år. År 2020 höjs den till 62 år, 2023 höjs den till 63 år, 2026 till 64 år.
  • Pensionsinbetalningar sker så länge som du arbetar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.