Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Höjd pensionsålder – men avtalen släpar efter
Snart har du rätt att jobba tills du är 69 år. Men det är långt ifrån säkert att det stärker din tjänstepension. Inte heller är det givet att du kommer att få någon sjukpension efter fyllda 65.
Eftersom vi blir allt äldre måste vi också jobba längre om framtidens pensioner ska räcka. Ungefär så är det bakomliggande resonemanget kring höjd pensionsålder.
I överenskommelsen ligger även att de allmänna trygghetssystemen ska följa efter, bland annat ska åldersgränser för sjukersättning och a-kassa höjas. Och sedan tidigare finns ingen åldersgräns för den allmänna pensionen – man tjänar in pengar till den så länge man jobbar.
Däremot finns inga beslut om förändringar när det gäller tjänstepensionen och sjukpensionen. De är nämligen – till skillnad från den allmänna pensionen och sjukförsäkringen – frukter av avtal mellan arbetsmarknadens parter.
Ett problem är att Svenskt Näringsliv har hävdat att en höjd pensionsålder skulle minska företagens vilja att anställa äldre.
– För att få till en ändring krävs nya förhandlingar. Och i det här fallet har vår motpart, Svenskt Näringsliv, sagt nej till förändringen. I stället vill de att arbetsgivarna själva ska kunna styra vilka som ska få jobba kvar. Den inställningen gör det naturligtvis svårare, säger Dan Wallberg, pensionsexpert på tjänstemännens förhandlingsorganisation PTK.
Han anser att det är nödvändigt att även avtalen ändras om man ska kunna förmå folk att jobba längre upp i åldrarna.
– Annars händer ingenting. Då har man bara rätt att jobba, men får inga förmåner av det.
För den enskilde handlar det om stora pengar. Den avtalade sjukpensionen innebär ett komplement till sjukpenningen och träder in efter 90 dagars sjukskrivning. Den ger till exempel 10 extra procent av lönen på inkomster upp till 364 000 kronor per år, och 65 procent av lönedelar mellan 364 000 och 1 250 000 kronor.
Men det är inte enbart en fråga om ökade kostnader för arbetsgivarna eller bristande förhandlingsvilja som sätter käppar i hjulen. Det finns även en hel del tekniska problem att lösa. För de privatanställda tjänstemännen finns i dag två tjänstepensionssystem sida vid sida:
➧ För dem födda efter 1978 gäller ITP1. Här sätter arbetsgivaren av en viss procent av din lön till pensionen fram tills du fyller 65 år. I det fallet vore det enklaste att arbetsgivaren bara fortsatte betala in.
➧ Men för dem födda före 1979 gäller ett annat, betydligt mer komplicerat system, där tjänstemannen är garanterad en viss procent av sin slutlön i pension. Den pensionsinbetalningen är slutförd när du fyller 65. I det fallet blir problemet alltså betydligt knepigare att lösa, menar Dan Wallberg.
– Dessutom har man sagt att alla pensionsrelaterade åldersgränser ska knytas till en så kallad riktålder. Syftet är att pensionsåldrarna automatiskt ska anpassas så att välfärden och en rimlig pensionsnivå kan upprätthållas. Det innebär också att alla övriga trygghetssystem måste anpassas därefter. Men hur skriver man avtal som hänger med sådana förändringar?
OMFÖRHANDLING KRÄVS
➧ Pensionsavtalet är tecknat av förhandlingsorganisationen PTK, där Unionen ingår. Men det finns även delar av vissa Unionenavtal som kommer att behöva omförhandlas på grund av den förändrade pensionsåldern. Hur det ser ut skiljer mellan olika avtalsområden, men ett exempel är att arbetsgivare i vissa avtal har rätt att visstidsanställa utan särskilda skäl om tjänstemannen fyllt 65 eller 67.
Andra exempel är sjuklöneregler som innebär att arbetsgivarna slipper betala in sjuklön till den som uppnått en viss ålder, att uppsägningstiden blir kortare, att man inte omfattas av löneavtalet och alltså inte kan räkna med lönehöjning samt att den längre uppsägningstid som gäller för den som fyllt 55 och jobbat i minst tio år försvinner.
ÅLDRARNA FÖR ALLMÄN PENSION
- I dag har du rätt att vara kvar på jobbet till 67 års ålder. Kommer du överens med din arbetsgivare kan du jobba längre än så.
- År 2020 höjs åldern från 67 till 68 år.
- År 2023 höjs åldern till 69 år.
- Även åldern för när du har rätt att plocka ut din allmänna pension höjs från dagens 61 år. År 2020 höjs den till 62 år, 2023 höjs den till 63 år, 2026 till 64 år.
- Pensionsinbetalningar sker så länge som du arbetar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
