Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Partierna om: Den psykosociala arbetsmiljön

Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.
Publicerad 3 september 2018, kl 15:55
Colourbox.com, Montage: Magdalena Taubert
Colourbox.com, Montage: Magdalena Taubert

Vår fråga:

Den psykosociala arbetsmiljön. Vad vill ni göra för att komma till rätta med stressen på jobbet och det ökande antalet sjukskrivningar?

Läs också: Partierna om: Den svenska partsmodellen

Partierna svarar:


Inför reformer som sänker normalarbetstiden, ökar möjligheten att påverka arbetstid och arbetsvillkor samt ger ökad kontroll över arbetsuppgifter. Bättre möjlighet att påverka stress och sjukskrivningar.


Följ Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter. De rör organisatorisk och social arbetsmiljö och gäller alla arbetsplatser. Utbilda skyddsombuden. Den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap ska kartlägga och föreslå bot på fysisk och psykisk ohälsa i kvinnodominerade yrken.


Avskaffa ”allmän visstid” som leder till osäkerhet och stress. Anställ fler inom det offentliga. Regeringen och parterna ska skapa en effektiv och kvalitetssäkrad företagshälsovård som omfattar alla på arbetsmarknaden. På längre sikt vill vi ha arbetstidsförkortning.


Undersök situationen. Arbetsmiljöverket ska, tillsammans med arbetsgivare och fack, studera läget och föreslå åtgärder som minskar sjukskrivningarna, särskilt bland kvinnor. Det måste gå snab­bare att få hjälp utan remiss vid lättare psykisk ohälsa genom enklare samtalsstöd.


Arbetsmiljöverket ska syna arbetsplatser med hög sjukfrånvaro. Den som har jobb och är i behov bör vara garanterad förebyggande insatser inom en månad. Inför rehabilitering för lättare psykiska diagnoser med specialiserade handläggare på Försäkringskassan.


Alla vårdcentraler ska kunna ge psykiatrisk hjälp. Stress och överbelastning beror ofta på dålig planering från arbetsgivarsidan. Företag måste ges förutsättningar för att organisatoriskt förebygga arbetsmiljöskador, genom utbildning om hur man systematiskt bedriver arbetsmiljöarbete.


Förebyggande arbete och lättare att kombinera familj och arbete. 50 miljoner kronor per år till ett treårigt projekt med arbetsplatsrådgivare som ska vara ett stöd i arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet och i enskilda rehabiliteringsfall. Blir projektet bra bör det utvidgas till hela landet.


Arbetsgivarnas systematiska arbetsmiljöarbete bör följas upp årligen. Vidta åtgärder så att arbetsgivarna tar sitt ansvar att bedriva ett fullgott arbetsmiljöarbete. Utöka forskningen på arbetsmiljöområdet. Arbetsgivare ska ge hjälp i ett tidigt skede.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.