Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna ska hålla sig borta från arbetsrätten"

Politikerna bör hålla fingrarna i styr – den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens vid förhandlingsbordet. Det anser Unionens ordförande Martin Linder apropå diskussionerna som blossat upp i samband med regeringsbildningen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen
Stefan Löfven (S) och Martin Linder (Unionen). Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen

Det var i samband med att Stefan Löfven fick uppdrag av talmannen att sondera möjligheten att bilda en ny regering som han öppnade för en förändring av arbetsrätten. Löfven påpekade att det finns goda möjligheter att både tillgodose näringslivets behov av flexibilitet med behovet hos den enskilde löntagaren att känna trygghet.

Läs mer: Hur ska C och S kunna enas om arbetsrätten?

Det här tolkades på sina håll som en invit till Centerpartiet och Liberalerna, två partier som vill se ändrade turordningsregler i lagen om anställningsskydd, las. Centern vill till exempel att företag med upp till 50 anställda ska undantas från dagens regler om först in-sist ut vid neddragningar.

Martin Linder anser att det inte är helt tydligt vad Stefan Löfven avsåg.

– Det kan finnas olika intressen som behöver vägas ihop. Men just när det handlar om olika intressen är det bättre att arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare, hittar en lösning och tecknar kollektivavtal, säger Martin Linder.

– Det finns ett antal politiska partier som lagt förslag om att försämra anställningsskyddet, det är samma uppfattning som arbetsgivarna ger uttryck för. Skulle man gå in och försämra lagstiftningen går man arbetsgivarna till mötes och förändrar balansen på arbetsmarknaden.

Enligt Martin Linder är den svenska arbetsmarknaden redan i dag flexibel.

– Det är viktigt att känna till. Via kollektivavtal, omställningsavtalet, reglerar vi hur lagen tillämpas. Det gör att kompetensen får en mer långtgående betydelse vid neddragningar, samtidigt som förutsättningarna för de anställdas omställning blir bättre.

Det betyder dock inte att allt är perfekt på arbetsmarknaden.

– Nej, vi ser att arbetslivet förändras. Då kan det behövas exempelvis ett nytt omställningsstöd och nya möjligheter till kompetensutveckling. Det är saker som också har varit uppe på förhandlingsbordet med arbetsgivarna.

Varför upprepas då ständigt kravet på en ändring av turordningsreglerna?
– Jag tror att det ibland beror på okunnighet om hur arbetsmarknaden fungerar, och att det ibland beror på ideologiska och politiska uppfattningar. Vi avråder väldigt starkt politikerna från att förändra turordningsreglerna. Då ändrar man samtidigt i förutsättningarna för befintliga och viktiga avtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.