Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna ska hålla sig borta från arbetsrätten"

Politikerna bör hålla fingrarna i styr – den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens vid förhandlingsbordet. Det anser Unionens ordförande Martin Linder apropå diskussionerna som blossat upp i samband med regeringsbildningen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen
Stefan Löfven (S) och Martin Linder (Unionen). Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen

Det var i samband med att Stefan Löfven fick uppdrag av talmannen att sondera möjligheten att bilda en ny regering som han öppnade för en förändring av arbetsrätten. Löfven påpekade att det finns goda möjligheter att både tillgodose näringslivets behov av flexibilitet med behovet hos den enskilde löntagaren att känna trygghet.

Läs mer: Hur ska C och S kunna enas om arbetsrätten?

Det här tolkades på sina håll som en invit till Centerpartiet och Liberalerna, två partier som vill se ändrade turordningsregler i lagen om anställningsskydd, las. Centern vill till exempel att företag med upp till 50 anställda ska undantas från dagens regler om först in-sist ut vid neddragningar.

Martin Linder anser att det inte är helt tydligt vad Stefan Löfven avsåg.

– Det kan finnas olika intressen som behöver vägas ihop. Men just när det handlar om olika intressen är det bättre att arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare, hittar en lösning och tecknar kollektivavtal, säger Martin Linder.

– Det finns ett antal politiska partier som lagt förslag om att försämra anställningsskyddet, det är samma uppfattning som arbetsgivarna ger uttryck för. Skulle man gå in och försämra lagstiftningen går man arbetsgivarna till mötes och förändrar balansen på arbetsmarknaden.

Enligt Martin Linder är den svenska arbetsmarknaden redan i dag flexibel.

– Det är viktigt att känna till. Via kollektivavtal, omställningsavtalet, reglerar vi hur lagen tillämpas. Det gör att kompetensen får en mer långtgående betydelse vid neddragningar, samtidigt som förutsättningarna för de anställdas omställning blir bättre.

Det betyder dock inte att allt är perfekt på arbetsmarknaden.

– Nej, vi ser att arbetslivet förändras. Då kan det behövas exempelvis ett nytt omställningsstöd och nya möjligheter till kompetensutveckling. Det är saker som också har varit uppe på förhandlingsbordet med arbetsgivarna.

Varför upprepas då ständigt kravet på en ändring av turordningsreglerna?
– Jag tror att det ibland beror på okunnighet om hur arbetsmarknaden fungerar, och att det ibland beror på ideologiska och politiska uppfattningar. Vi avråder väldigt starkt politikerna från att förändra turordningsreglerna. Då ändrar man samtidigt i förutsättningarna för befintliga och viktiga avtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.