Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Politikerna ska hålla sig borta från arbetsrätten"

Politikerna bör hålla fingrarna i styr – den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens vid förhandlingsbordet. Det anser Unionens ordförande Martin Linder apropå diskussionerna som blossat upp i samband med regeringsbildningen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen
Stefan Löfven (S) och Martin Linder (Unionen). Wikimedia commons och Thron Ullberg/Unionen

Det var i samband med att Stefan Löfven fick uppdrag av talmannen att sondera möjligheten att bilda en ny regering som han öppnade för en förändring av arbetsrätten. Löfven påpekade att det finns goda möjligheter att både tillgodose näringslivets behov av flexibilitet med behovet hos den enskilde löntagaren att känna trygghet.

Läs mer: Hur ska C och S kunna enas om arbetsrätten?

Det här tolkades på sina håll som en invit till Centerpartiet och Liberalerna, två partier som vill se ändrade turordningsregler i lagen om anställningsskydd, las. Centern vill till exempel att företag med upp till 50 anställda ska undantas från dagens regler om först in-sist ut vid neddragningar.

Martin Linder anser att det inte är helt tydligt vad Stefan Löfven avsåg.

– Det kan finnas olika intressen som behöver vägas ihop. Men just när det handlar om olika intressen är det bättre att arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare, hittar en lösning och tecknar kollektivavtal, säger Martin Linder.

– Det finns ett antal politiska partier som lagt förslag om att försämra anställningsskyddet, det är samma uppfattning som arbetsgivarna ger uttryck för. Skulle man gå in och försämra lagstiftningen går man arbetsgivarna till mötes och förändrar balansen på arbetsmarknaden.

Enligt Martin Linder är den svenska arbetsmarknaden redan i dag flexibel.

– Det är viktigt att känna till. Via kollektivavtal, omställningsavtalet, reglerar vi hur lagen tillämpas. Det gör att kompetensen får en mer långtgående betydelse vid neddragningar, samtidigt som förutsättningarna för de anställdas omställning blir bättre.

Det betyder dock inte att allt är perfekt på arbetsmarknaden.

– Nej, vi ser att arbetslivet förändras. Då kan det behövas exempelvis ett nytt omställningsstöd och nya möjligheter till kompetensutveckling. Det är saker som också har varit uppe på förhandlingsbordet med arbetsgivarna.

Varför upprepas då ständigt kravet på en ändring av turordningsreglerna?
– Jag tror att det ibland beror på okunnighet om hur arbetsmarknaden fungerar, och att det ibland beror på ideologiska och politiska uppfattningar. Vi avråder väldigt starkt politikerna från att förändra turordningsreglerna. Då ändrar man samtidigt i förutsättningarna för befintliga och viktiga avtal.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.