Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Livslångt lärande ska få fler att jobba längre

Befolkningen i Europa åldras snabbast i världen. Det sätter press på pensionssystemet, vården, ekonomin och arbetsmarknaden. För att välfärden inte ska äventyras måste fler arbeta längre. Med vidareutbildning under hela arbetslivet kan pensioneringen skjutas upp, visar en ny studie.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Anders Wiklund/TT
För att fler ska stanna längre på arbetsmarknaden krävs vidareutbildning och yrkesutbildning under hela arbetslivet. Anders Wiklund/TT

År 2050 väntas 24-31 procent av befolkningen i Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige, Danmark, Island, Estland och Norge vara över 65 år. Låga födelsetal, högre medellivslängd och stora pensionsavgångar är tre viktiga förklaringar till utvecklingen. Från de baltiska länderna har avflyttningen av ung välutbildad arbetskraft dessutom varit stor.

Vi måste ge folk den bästa möjliga utbildningen så att de kan växla mellan olika branscher i takt med att de blir äldre

När befolkningen blir äldre ökar trycket på pensionssystemet och efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster som sjukvård och äldreomsorg. För att välfärden ska kunna finansieras i framtiden måste fler arbeta längre. Det är de flesta forskare, ekonomer och politiker eniga om.

– Arbetar inte fler kommer pensionssystemen att kollapsa. Men forskning visar att människor blir äldre och håller sig friska längre. De kan därför arbeta längre, och många vill också fortsätta att jobba efter att de nått pensionsåldern, säger Paul Becker, gästforskare på det tyska Max Planck-institutet, som i fredags presenterade en rapport om den åldrande befolkningen runt Östersjön. 

Det klassiska argumentet för att inte senarelägga pensioneringen är att anställda med fysiskt tunga arbeten, som byggarbetare och vårdpersonal, inte klarar att arbeta längre än vad de gör i dag. Men hälsan och medellivslängden förbättras för alla yrkesgrupper, enligt Paul Becker.

– Samtidigt måste vi säkerställa att det finns möjlighet att sluta arbeta för dem som inte orkar fortsätta, säger han.

För att fler ska stanna på arbetsmarknaden längre betonar forskarna vikten av att människor får vidareutbildning och yrkesutbildning under hela arbetslivet.

– Vi måste ge folk den bästa möjliga utbildningen så att de kan växla mellan olika branscher i takt med att de blir äldre. På äldre dagar kan till exempel fysiskt arbete ersättas med mer planeringsarbete, säger forskaren Andreas Edel, också från Max Planck-institutet.

Han tillägger att det är angeläget att inte vänta med att planera för den senare delen av arbetslivet tills man redan har fyllt 60 eller 65 år.

– Behovet av vidareutbilding bör tas upp redan i gymnasiet och på universitetet. Karriärplanering borde också erbjudas vid ländernas arbetsförmedlingar och finnas tillgänglig hela livet. Där ska det gå att få hjälp med att reda ut vad man skulle kunna arbeta med när man blir äldre och om det behövs någon vidareutbildning, säger Andreas Edel.

Äldre människor arbetar långsammare, men gör färre dyra misstag

Frågan är om det är nödvändigt att fler arbetar längre när artificiell intelligens och robotar väntas ta över många arbetsuppgifter i framtiden.

– I samband med industrialiseringen försvann många jobb, men människor fick nya arbetsuppgifter. Jag tror att det blir på samma sätt nu. Det livslånga lärandet innebär att vi förbereder oss och anpassar oss till den nya teknologin och att arbeta inom nya branscher, säger Andreas Edel.

En utmaning när det gäller att öka andelen äldre på arbetsmarknaden är att minska företagens fördomar om att äldre medarbetare är mindre produktiva och har större sjukfrånvaro än annan personal.

– En studie visar att äldre människor arbetar långsammare. Men de gör färre dyra misstag tack vare sin arbetslivserfarenhet. Åldersblandade arbetsplatser har även andra fördelar. Personalen går inte i pension samtidigt och kunskapsöverföring mellan generationerna underlättas, säger Andreas Edel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN