Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
År 2050 väntas 24-31 procent av befolkningen i Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige, Danmark, Island, Estland och Norge vara över 65 år. Låga födelsetal, högre medellivslängd och stora pensionsavgångar är tre viktiga förklaringar till utvecklingen. Från de baltiska länderna har avflyttningen av ung välutbildad arbetskraft dessutom varit stor.
Vi måste ge folk den bästa möjliga utbildningen så att de kan växla mellan olika branscher i takt med att de blir äldre
När befolkningen blir äldre ökar trycket på pensionssystemet och efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster som sjukvård och äldreomsorg. För att välfärden ska kunna finansieras i framtiden måste fler arbeta längre. Det är de flesta forskare, ekonomer och politiker eniga om.
– Arbetar inte fler kommer pensionssystemen att kollapsa. Men forskning visar att människor blir äldre och håller sig friska längre. De kan därför arbeta längre, och många vill också fortsätta att jobba efter att de nått pensionsåldern, säger Paul Becker, gästforskare på det tyska Max Planck-institutet, som i fredags presenterade en rapport om den åldrande befolkningen runt Östersjön.
Det klassiska argumentet för att inte senarelägga pensioneringen är att anställda med fysiskt tunga arbeten, som byggarbetare och vårdpersonal, inte klarar att arbeta längre än vad de gör i dag. Men hälsan och medellivslängden förbättras för alla yrkesgrupper, enligt Paul Becker.
– Samtidigt måste vi säkerställa att det finns möjlighet att sluta arbeta för dem som inte orkar fortsätta, säger han.
För att fler ska stanna på arbetsmarknaden längre betonar forskarna vikten av att människor får vidareutbildning och yrkesutbildning under hela arbetslivet.
– Vi måste ge folk den bästa möjliga utbildningen så att de kan växla mellan olika branscher i takt med att de blir äldre. På äldre dagar kan till exempel fysiskt arbete ersättas med mer planeringsarbete, säger forskaren Andreas Edel, också från Max Planck-institutet.
Han tillägger att det är angeläget att inte vänta med att planera för den senare delen av arbetslivet tills man redan har fyllt 60 eller 65 år.
– Behovet av vidareutbilding bör tas upp redan i gymnasiet och på universitetet. Karriärplanering borde också erbjudas vid ländernas arbetsförmedlingar och finnas tillgänglig hela livet. Där ska det gå att få hjälp med att reda ut vad man skulle kunna arbeta med när man blir äldre och om det behövs någon vidareutbildning, säger Andreas Edel.
Äldre människor arbetar långsammare, men gör färre dyra misstag
Frågan är om det är nödvändigt att fler arbetar längre när artificiell intelligens och robotar väntas ta över många arbetsuppgifter i framtiden.
– I samband med industrialiseringen försvann många jobb, men människor fick nya arbetsuppgifter. Jag tror att det blir på samma sätt nu. Det livslånga lärandet innebär att vi förbereder oss och anpassar oss till den nya teknologin och att arbeta inom nya branscher, säger Andreas Edel.
En utmaning när det gäller att öka andelen äldre på arbetsmarknaden är att minska företagens fördomar om att äldre medarbetare är mindre produktiva och har större sjukfrånvaro än annan personal.
– En studie visar att äldre människor arbetar långsammare. Men de gör färre dyra misstag tack vare sin arbetslivserfarenhet. Åldersblandade arbetsplatser har även andra fördelar. Personalen går inte i pension samtidigt och kunskapsöverföring mellan generationerna underlättas, säger Andreas Edel.
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
