Ett av vuxenutbildningens uppdrag är att erbjuda individer en ny chans. Det har utredaren Roger Mörtvik tagit fasta på.
– Vi vill ha ett komvux som blir en del i det livslånga lärandet på ett bättre sätt, sa Roger Mörtvik i samband med att han presenterade utredningen under måndagen.
Ett av förslagen går ut på att urvalsreglerna till komvux ändras. Det ska inte automatiskt vara den med minst utbildning som har förtur. I stället är det personer med störst behov av utbildningen.
– Ofta är det samma sak, men vi vill att man ska ta hänsyn till fler faktorer än längden på utbildningen, sa Roger Mörtvik.
Ett exempel, som Roger Mörtvik, för fram kan vara en nyanländ som har en universitetsutbildning i litteraturvetenskap från hemlandet. Trots att hen saknar möjligheter att få jobb med hjälp av sin utbildning, gör den att hen nekas möjlighet att läsa till undersköterska.
Förändringen är också avsedd att förenkla för personer att yrkesväxla:
”Komvux kan också ge personer som har en längre utbildning bakom sig en chans till en helt ny bana, om deras första val av någon anledning inte fungerat. På det sättet utgör komvux inte bara en andra, utan en annan chans”, heter det i utredningen.
Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, konstaterar att förändringen har stort stöd från utbildningsanordnarna.
– I och med att kompetensförsörjningen är så oerhört viktig behövs nya urvalsregler.
Utredningen föreslår ytterligare ett antal förändringar. Bland annat att gymnasieskolans sex studieförberedande program slås ihop till tre bredare studieområden inom komvux, och att en del lärarutbildningar bör erbjuda profilering mot komvux.
