Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Okej att prata politik på jobbet?

Om några dagar går vi till val. På många håll diskuteras politik livligare än någonsin. Kanske även på jobbet. Men är det okej? Och hur gör vi det bäst?
Petra Rendik Publicerad
Colourbox (montage Magdalena Taubert)
Var tredje person tycker att politik är ett mycket dåligt eller ett ganska dåligt samtalsämne på jobbet. Det visar Manpowers undersökning ”Work life” från i våras som bygger på svar från 1 700 personer. Colourbox (montage Magdalena Taubert)

Att prata politik och samhällsfrågor kan vara både roligt och viktigt men det kan också leda till konflikter när vi tycker olika. Partipolitik är helt enkelt ett känsligt ämne. Att avslöja vilket parti du ämnar rösta på nu på söndag är något som långt ifrån alla är bekväma med.

Särskilt på jobbet.

Var tredje person tycker att politik är ett mycket dåligt eller ett ganska dåligt samtalsämne på jobbet. Det visar Manpowers undersökning ”Work life” från i våras som bygger på svar från 1 700 personer. Chefer och yngre medarbetare är dock mer benägna att prata politik på sin arbetsplats.

Varför är det så känsligt att prata politik på fikarasterna då? Det är inte sällan vi pratar om allt annat med våra kollegor.

Det finns flera orsaker menar psykologen Johan Grant, på Organisationspsykologerna.

– Våra politiska uppfattningar är nära förknippade med vår identitet, alltså hur vi uppfattar oss själva, våra ideal och våra värderingar. Det är också en social markör som berättar vilken ”typ” man är, gott hjärta, rationell, smart och så vidare. Det är därför naturligt att det finns starka känslor förknippade med våra politiska uppfattningar.

Kulturen på många svenska arbetsplatser är också ofta problematisk, det råder ett konsensusideal som säger att det är bäst om alla är sams hela tiden. Vilket inte öppnar upp för diskussioner om politik. Argumentation och ett visst mått av ”gräl” är tabu på jobbet fast det egentligen kan vara utvecklande och lärande tycker Johan Grant.

Vett och etikettexperter brukar gärna råda till att låta bli laddade ämne som politik, pengar och religion på jobbet just för att stämningen kan bli otrevlig.

Men Johan Grant är av en annan åsikt.

– Jag tycker definitivt att det är önskvärt att vi kan prata politik med varandra på våra arbetsplatser. Det är en viktig grund för demokratin. Vi kan må bra av att tala om politik, men om vi kan göra det på ett sätt som gör att vi förstår varandra och oss själva bättre.

Hur gör man det?

Johans tips är att sätta upp spelregler för hur man diskuterar politik på jobbet. När det ändå är valtider, passa på att syna samtalsklimatet på jobbet generellt.

Sist men inte minst handlar det om en sådan enkel sak som hyfs.

– Vi uttrycker oss hyfsat mot varandra. I stället för att kalla en kollega rasist så kan du säga ” jag tycker inte om din uppfattningar om invandring”, säger Johan Grant.

 

Hej, upplever du att det pratas mer politik på jobbet nu när det är valår?

Känner du dig bekväm med att prata politik med kollegorna eller låter du helst bli?


Björn Nilsson, teknisk projektledare, H&M. Stockholm

Det pratas otroligt mycket politik på mitt jobb. Det började redan i våras för att nu med några dagar kvar eskalera. Jag pratar själv aldrig politiska åskådningar med mina kollegor. Det gör jag med mina vänner i stället och det bara för att jag inte vill framstå som en politruk.


Pia Stjärnvind, chef marknad & publik, Riksteatern. Stockholm.
Diskussionerna är naturligtvis livliga i korridorerna men jag upplever att det finns en politisk medvetenhet generellt på mitt jobb, oavsett om det är valtider eller inte.

Vi har ett bra diskussionsklimat och en respektfull ton mot varandra, så jag känner mig helt trygg att prata politik. Med de extrema högervindar som blåser i samhället idag behöver vi våga stå upp för medmänsklighet, rättvisa och demokrati i alla sammanhang vi kan, även de gånger det känns obekvämt.


Robin Persson, handläggare, Leg Communication, Skellefteå
Jag har märkt av en ökning av politiska diskussioner på min arbetsplats, främst under raster och i köket såklart. Jag väljer att förhålla mig så neutral som möjligt och pratar helst inte partipolitik. Men det är alltid roligt och intressant att lyssna på mina kollegors åsikter. 

Tips för att prata politik på jobbet

  • Sätt upp spelregler för hur man diskuterar politik. Syna samtalsklimatet på jobbet. Hur beter vi oss mot varandra?
  • Uppskatta att höra andras åsikter och försök lära dig andra perspektiv än dina egna. Klarar du inte det så acceptera att det finns de som tycker annorlunda än du och inse att det är bra och nödvändigt, även om du inte gillar åsikterna.
  • Säg vad du tycker men uttryck er på ett hyfsat sätt mot varandra, det är trots allt en arbetsplats. I stället för att slänga ut anklagelser vitt och brett, säg att du har en annan uppfattning.
  • Respektera om någon inte vill delta i diskussionerna. Respektera också att du aldrig kan tvinga på någon en åsikt.
  • Uppstår det ofta tjafs när ni har olika åsikter, oavsett ämne, så kan ni ha djupare problem på arbetsplatsen. Då behöver chefen ta itu med det.

Johan Grant

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.