Övrigt

Henrik Berggrens biografi över Olof Palme är ett mästerverk. Att boken inte blev nominerad till Augustpriset är en fullständig gåta!

Året är 1944. Ali Banana är 14 år och har rymt hemifrån för att ta värvning i ett brittiskt specialförband, med uppdraget att ta sig bakom japanernas frontlinje i Burma.

När tjänsten utlystes för tredje gången tog Diana Janse chansen och sökte jobbet som ambassadör, med placering på Sidakontoret i Kabul, Afghanistan.

Det är onekligen något särskilt med de gatstenar man själv en gång nött. För mig som infödd stockholmare är Jan Bergmans bok ren och skär nostalgi, i dess mest ursprungliga betydelse. Detta är längtan hem, åter till ursprunget.

Det är tidigt 60-tal. Gert är 13 år och bor med sin mamma, pappa och syster i en liten by i Värmland. Just det här året ska det hända många omtumlande saker.

Äntligen, tänkte jag, kan jag förpassa min smörfläckiga, sockerkladdiga och sönderbläddrade Sju sorters kakor, till de sälla returpappersmarkerna.

Fy fan! Legend (originalets titel I am Legend) får all annan vampyrlitteratur att framstå som rena Bullerbysagorna.

Jag har fått min första e-bok! Nu finns det säkert en och annan tekniskt begåvad person som vill hävda att På Spåret inte alls är en e-bok, och de har säkert rätt. I själva verket är det inte ens en bok, utan ett spel.

Det bästa med Släktet är att vampyrerna i den för en gångs skull får vara blodtörstiga bestar istället för velputtar med samvetskval.

Tv-serien True blood förtjänar visserligen sin popularitet, men den blir aldrig riktigt läskig. Böckerna serien grundar sig på har samma problem - det är som om författaren Charlaine Harris inte vågar ta sina vampyrer på allvar.