Hoppa till huvudinnehåll
Övrigt

Varför Malmö?

Hösten är regnig, mörk och jävlig. Allra jävligast är det i Malmö just nu.
Niklas Hallstedt Publicerad
Niklas Hallstedt

I Malmö härjar en mörkerman som tycks inställd på att knäppa invandrare. Ett slags copycat till Lasermannen som plågade Stockholm för tjugo år sedan, den här gången dock utan laser.

Varför? Och varför Malmö?

Bortsett från det självklara då, att det rör sig om en psykiskt störd malmöit som fått tokspel.

En möjlig förklaring ger hiphopparen Jason "Timbuktu" Diakité i Aftonbladet. I Malmö har han aldrig behövt oroa sig på grund av sin hudfärg, skriver han. Men nu har klasskillnaderna blivit gigantiska: "Rasism har alltid vuxit sig stark i tider av ekonomisk osäkerhet och på platser med stor ojämlikhet".

Det låter hyggligt trovärdigt. Att detta utspelar sig i Malmö känns helt logiskt. Till skillnad från Timbuktu minns jag staden som ett tillhåll för inskränkta människor med små hjärtan. Aldrig har jag fått höra så mycket taskigheter på grund av mitt utseende som där.

Men det är också en förklaring med en uppenbar brist. Den gör det möjligt att lägga ansvaret någon annanstans: det är strukturerna, den otyglade kapitalismen, "vi går i marknadsekonomins luciatåg", som bär skulden.

Det märks om inte annat av några av de sorgliga kommentarer som Timbuktus inlägg utlöst. En person konstaterar att Timbuktu har en poäng. När de sjuka får det sämre och de rikare blir rikare, vem ska man då skylla på? "Jo, rent logiskt i mina ögon och efter timmar av läsande så är invandringspolitiken den enda som gått skonad från regeringens piska", skriver hon.

Det är klassiskt syndabockstänkande med öppna spjäll. Någon jävel ska ta skiten för att inte jag mår bra.

De tyska nationalsocialisterna skyllde på kapitalismen, judarna och kommunismen. I Sverige i dag finns sådana som skyller sitt elände på kapitalismen och invandrarna.

Rädslan för det främmande ställer till det för oss gång på gång. En kvinna jag träffade berättade om hur svårt det var för henne att hitta bostad när hon skulle studera i Milano. Hon var född i södra Italien och i det rika Norditalien göre sig icke syditalienare besvär.

Så illa är det inte i Sverige. Inte än. Även om det finns en viss rivalitet mellan landsändarna skulle knappast en skåning ha svårt att hyra uppåt landet.

I en annan tid kanske Malmömördaren inte bara skulle jaga svarthåriga och mörkhyade, utan också rågblonda stockholmare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Övrigt

Dubbel vinstchans för Kollegaredaktionen

Ett reportage om kaoset på Sveriges största arbetsplats, Arlanda. Och en illustration av en babblare som tar över allt talutrymme på jobbet. Både Kollega och systertidningen Chef & Karriär är nominerade till Fackförbundspressens priser.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 6 maj 2024, kl 11:34
Till vänster markpersonal på Arlanda, till höger en illustration på en babblande man
Tidningen Kollega och Chef & Karriär är nominerade till två av Fackförbundspressens journalistpriser. Den första i kategorin bästa berättande text och den anda i kategorin bästa illustration. Foto: Staffan Claesson/Illustration: Mia Nilsson

Ett reportage om Sveriges största arbetsplats Arlanda kan vinna pris när Fackförbundspressens journalistpriser delas ut den 23 maj.

I texten av Kollegas reporter Johanna Rovira får vi följa människorna som fick utstå spott och slag i kaoset som uppstod på grund av vaccinationspass och krav på coronatester.

Det blev tumult när passagerarna invaderade flygplatsen hela dygn innan de skulle resa för att vara på säkra sidan. Texten ger en ökad förståelse för arbetsvillkoren för markpersonalen, som gjorde sitt bästa.

Läs reportaget här.

Kollegas systertidning Chef & Karrär, som går till Unionens drygt 100 000 chefsmedlemmar, är nominerad i kategorin bästa illustration. Illustratören Mia Nilsson har gjort en bild som visar hur en riktig storbabblare tar över allt talutrymme. Något många av oss kan känna igen.

Se illustrationen i sin helhet här.