Övrigt

TCO hävdar att de myntade begreppet livspussel inför valrörelsen 2002, men Peter Olausson, författaren till denna intressanta och roliga bok om nya svenska ord och deras historia, har funnit att Göteborgs-Posten skrev om livspusslandet redan 1997.

Han har helt klart en egen ton i sina noveller, den amerikanske debutanten Wells Tower. Historierna i sig rymmer inget sensationellt eller ens särskilt märkvärdigt.

- Är du sugen på att ta den?, frågade Henke Larsson. - Klart jag är sugen, svarade Anders Svensson. Resten är historia. Svensson skjuter frisparken från 25 meters avstånd och den går, till allas förvåning, rakt in i nätet i argentinarnas mål.

Rättsläkaren Kay Scarpetta anlitas av New York-polisen, en psykiskt sjuk patient vägrar att tala med någon annan än henne. Scarpetta besöker honom men ångrar sig. Han verkar fixerad vid henne och han yppar hemligheter som hon på grund av sin tystnadsplikt inte kan föra vidare.

I sin skönlitterära debut visar Björn Öijer upp en ny sida av sig själv. Av nödvändighet fick ledarskribenten Öijer hålla sig till sakprosans sträva och tydliga uttryckssätt, men i sin självbiografiska roman får han bruk för ett känsligare och mer nyansrikt språk.

I mitten av 2003 började ett nytt begrepp att florera i de svenska medierna. Man pratade om apatiska barn, som låg avskärmade och sondmatade runt om på landets sjukhus. Framförallt var det invandrade barn, som varit med om tortyr, våldtäkter och krig, och som mitt i asylprocessen i Sverige gett upp hoppet om trygghet och fallit ned i djup depression.

Blodets meridian är utan tvekan ett egenartat verk, en hypnotisk och våldsam brygd som man som läsare oemotståndligt sugs in i. I korthet: en samling skalpjägare i USA:s södra gränstrakter tar kål på alla de kan någon gång mot mitten av 1800-talet.