Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du rätt ljus på jobbet

Bländande eller lite skumt. Ljuset på jobbet har stor effekt, både på arbetsmiljö och prestation. Som chef har du dessutom ansvar för att lyset är hälsosamt.
Elisabeth Brising Publicerad
På den digitala marknadsbyrån Precis har har man insett belysningens stora betydelse för stämningen.
På den digitala marknadsbyrån Precis har har de insett belysningens stora betydelse för stämningen. I kontorets annex för möten och events har designgruppen Paloma inrett ljuset. Foto: Anders G Warne

Vi har alla hört att det är viktigt med dagsljus för hälsan. Men lamporna på kontoret betyder lika mycket för oss, enligt Hillevi Hemphälä, ljusforskare vid Institutionen för designvetenskaper på Lunds Tekniska Högskola.

Hillevi Hemphälä.
Ljusforskaren Hillevi Hemphälä.
Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

– Rätt ljus är en förutsättning för hög prestationsförmåga och effektivitet hos personalen och därmed ofta en kostnadsbesparing i längden, säger hon.

Det vanligaste problemet på kontor är starka ledpaneler som bländar ögat – ofta utan att vi märker det.

– Ett bra ljus är bländ- och flimmerfritt. När vi anstränger ögat mer än vi behöver får vi lätt problem som ögontrötthet, säger Hillevi Hemphälä.

Det kan leda till smärta i nacke, axlar och skuldror, huvudvärk och till och med migränanfall.

Vi är olika ljuskänsliga

Men Hillevi Hemphäläs studier har visat att ljusrelaterade besvär minskar om man sätter in en belysning av hög kvalitet, något som särskilt gynnar ljus- och intryckskänsliga personer.

– Vi är olika ljuskänsliga som individer, betonar hon.

Enligt Hillevi Hemphälä ska det finnas möjlighet att välja en mer avskärmad kontorsplats och alla ska kunna använda dimmers för att anpassa arbetsmiljön efter behov.

Dåligt ljus gör fler sjuka

En dålig belysning kan leda till fler sjukskrivningar och göra att anställda byter jobb. Det hävdar Per Nylén, ljusexpert på Arbetsmiljöverket.

Enligt myndighetens föreskrifter ska alla svenska arbetsplatser ha belysning anpassad till arbetsuppgifterna och de anställdas individuella behov. Det måste finnas ett allmänljus i lokalen och det ska inte bara vara arbetsytan som är belyst.

Per Nylén, arbetsmiljöinspektör.
Per Nylén, arbetsmiljöinspektör. Foto: Arbetsmiljöverket

– Det finns krav för vi vet att med en bra belysning så vinner både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetet blir trivsammare och fungerar bättre, säger Per Nylén. 

Lamporna ska ge minst 500 lux på arbetsytan, men äldre medarbetare kan behöva mer än så. 

– I 60-åldern behöver man ofta högre luxtal, säger Per Nylén. 

Han tipsar chefer om att företagshälsovården ofta har kompetens att göra en liten inventering av ljusmiljön bland de anställda. 

Bländande ledpaneler irriterar

Arbetsmiljöverket har sett att ledpaneler i kontorslandskap ofta leder till stark bländning mot mörka innertak. Som arbetsgivare ska man skärma av irriterande ljus, till exempel genom att fälla in ledlamporna i taket eller skaffa pendelarmaturer, som lyser både uppåt och nedåt. 

Enligt arbetsmiljöreglerna ska anställda även kunna skugga solstarka fönster på sommaren. Då rekommenderas inte tunna snygga gardiner utan rejäla jalusier eller utvändiga markiser. 

Har rätt till dagsljus och utblick

I mörka Sverige finns också en unik regel om att arbetsplatser ska ha fönster som både erbjuder bra tillfredsställande dagsljus och ”utblick” under arbetsdagen. Undantag ges om en fönsterlös lokal är nödvändigt för företagets produktion, men då ska anställda kunna gå ut på rasterna. 

Den som har fönsterplats ska inte sitta med datorskärmen direkt vänd mot fönstret enligt Per Nylén. 

– Ljuset ska komma in från sidan för att inte kontrastera med bildskärmen. 

Jobbar vid köksbord med mysbelysning

I dag jobbar många tjänstemän hemifrån, och även hemmakontorets lampor är en del av arbetsmiljön och chefens ansvar. Det ställer stora krav på att anställda och chef kommunicerar med varandra hur man har det hemma. 

– Många sitter och jobbar vid köksbordet eller i tv-soffan, med för svag mys- och pysbelysning, vilket är klart ansträngande i längden, säger Per Nylén. 

Skrivbordslampan onödig

För de flesta under 60 år är en snygg skrivbordslampa en onödig investering på ett kontor med takljus. Men många olika ljuskällor behövs däremot för att skapa en attraktiv miljö. 

– Har du bara ljus från taket blir det ett väldigt platt, tråkigt och oinspirerat ljus, säger Hillevi Hemphälä. 

Ljusdesignen påverkar vår psykologi, hur vi uppfattar vår arbetsplats. 

– Det behövs både punkt- och väggbelysning på arbetsplatsen. Har du både indirekt ljus och släpljus på en vägg eller punktbelysning på en växt eller tavla blir rummet på en gång mer trivsamt, säger Hillevi Hemphälä. 

Kallt ljus väcker upp

Ett varmt ljus i personalrummet ökar också mysfaktorn. Men för att nå ökad vakenhet är ett kallt ljus på förmiddagen bäst enligt ljusforskaren. 

I möten kan du också ändra mängden ljus och färgtemperatur. Ska ni skapa något nytt, kreativt tillsammans råder hon att börja med ett varmt ljus och lägre ljusmängd för att sedan öka styrkan och färgtemperaturen i ljuset efter någon timme. 

– Vi behöver variation i ljus över dagen, både när det gäller mängden ljus och färgtemperaturen, säger hon. 

Ta vara på dagsljuset

På vintern är det extra viktigt att vistas i så mycket dagsljus som möjligt för att bli piggare och också för att sova gott på natten. Ljusexperterna tipsar om att jobba vid fönster, äta lunch vid fönster och gå ut lite på lunchen. 

– Uppmuntra arbetstagarna att ta en nypa friskt dagsljus. Det är överlägset all elektrisk belysning och innehåller alla våglängder ljus, bland annat de blå som reglerar sömnhormonet melatonin, säger Per Nylén. 

TIPS FÖR RÄTT LJUS 

→ Ladda ner appen Ljus från Arbetsmiljöverket för att mäta elektriskt ljus och flimmer. 

→ Kontor ska ha minst 500 lux enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter

→ Utnyttja färgtemperaturerna: Använd kallt ljus för att nå ökad vakenhet och effektivitet. Använd varmare ljus för kreativitet och trivsel. 

→ Undvik bländande ledpaneler och flimmer. Det kan ge hälsoproblem. 

→ Se till att få dagsljus ute varje dag, helst på förmiddagen. Det påverkar sömnen positivt. 

→ Ta in ett varierat ljus både på arbetsplatsen och under dagen

LAGAR & REGLER OM KONTORSLJUS

Belysningen ska vara av god kvalitet och utformas med hänsyn till ljusstyrka, färgåtergivning, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster. På Myndigheten för arbetsmiljökunskap finns en checklista för synergonomi. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Därför missar du friskvårdsbidraget

En tredjedel av friskvårdbidragen brinner inne varje år. Mångmiljonbelopp finns att hämta ut. Det visar statistik från företaget Epassi. Det här krävs för att du ska ta casha in förmånen.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2025, kl 06:01
Friskvårdsbidraget kan användas för att gå på agility med din franska vallhund. Det visar Epassis databas över ovanliga friskvårdsförmåner i Sverige förra året. Allt beror på din chefs inställning. Dessvärre är det en tredjedel som missar att utnyttja bidraget.

Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året. 

Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner. 

Miljontals kronor som inte hämtas ut varje år

Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade. 

Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?

Åsa Severgårdh
Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. Foto: Epassi

En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. 

Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?

Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.

– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv. 

Agility med hunden och zonterapi

Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning. 

Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?

– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym. 

I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia. 

Topplista - de populäraste friskvårdsaktiviteterna

  1. Gym- och gruppträning
  2. Massage
  3. Rådgivning kost och träning
  4. Fotvård
  5. Behandlingar, till exempel akupressur, osteopati och zonterapi. 

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Det här visste du inte var friskvård

  • Gokart
  • Bodyflight
  • Bastu
  • Självförsvarskurs
  • Boule
  • Paintball
  • Kallbad
  • Agility
  • Sportfiske
  • Bowling

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.