Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Allergi på jobbet – det här gäller
Nötter, pälsdjur och pollen. Små partiklar som orsakar stora besvär. Vem har ansvar över att allergiker mår bra på jobbet? Fredrik Haux på Arbetsmiljöverket reder ut vad som gäller.
Om du vill testa hur rent det är på ditt kontor kan du slå handen på din kontorsstol och se om det flyger upp partiklar. Enligt Fredrik Haux, som arbetar på Arbetsmiljöverkets avdelning för regler, har Sveriges arbetsgivare mycket att lära vad gäller allergier och arbetsmiljön på kontoret.
Många människor har milda eller svåra allergier, vem har ansvaret att de inte far illa på arbetsplatsen?
– Arbetsgivaren ansvarar för att du inte far illa eller drabbas av sjukdom på arbetsplatsen. I lagen och föreskrifter till lagen (AFS) finns krav på att en arbetsplats inte får orsaka ohälsa. Det kan till exempel gälla, ljus, buller, kemikalier, luftkvalitet, damm eller radon. Detta gör att de flesta kommer att må bra på arbetsplatsen inklusive de som har allergier och annan överkänslighet. För personer som är extremt överkänsliga eller extremt allergiska är det mer svårt för arbetsgivaren att kunna ta ett ansvar.
Vilka anpassningar är rimliga att en arbetsgivare gör vid svår allergi?
– Arbetsgivaren ska utreda vad som är en rimlig lösning i det enskilda fallet. Det finns arbetsplatser där arbetsgivaren införskaffat luftrenare som filtrerar luften och infört så kallad allergistädning för att minska mängden partiklar som man kan andas in. Ju bättre luftkvalitet man har, desto bättre för samtliga på arbetsplatsen. Att undvika doftande parfymer och liknande är också rimligt.
Vilka anpassningar är att kräva för mycket?
– Det är arbetsgivaren som ska göra en riskvärdering och tillsammans med den som är allergisk avgöra om det är en lämplig lösning med eget rum eller egen mikro att värma sin mat i. Oftast vill man undvika så kallade utpekande lösningar men ibland kan det vara lämpligt. Det finns ingen gräns för vilka anpassningar som är rimliga eller orimliga.
Kan man hindra anställda att ha med sig vissa livsmedel till arbetsplatsen?
– När det gäller exempelvis nötter finns det studier som säger att det inte är ett problem med luftburen allergipåverkan, däremot påverkan via objekt, som köksredskap och dörrhandtag. Arbetsgivaren kan ha en policy som säger att här äter vi inte nötter, eller på den här arbetsplatsen har vi inte parfym. Vid svår allergi kan det faktiskt handla om liv och död, så det är viktigt att informera.
Hur mycket hänsyn ska kollegor ta till allergier och överkänslighet?
– Om kollegorna känner till att en person är svårt allergisk är det lättare att ta hänsyn. Du kan lyfta frågor som att ha rena kläder på sig, undvika att gulla med katten eller hunden innan jobbet och att undvika parfymer. De flesta människor vill väl och vill att deras kollegor ska må bra.
Vad gör jag om kollegor eller chef inte respekterar symptom vid allergier?
– Man kan alltid gå till en högre chef eller till ett skyddsombud. Att kommunicera och informera om problemen är viktigt. I dag har en stor del av befolkningen någon form av allergi. Och om en anställd utsätts för exempelvis pälsdjur och alltid är snorig och trött på jobbet så presterar den sämre. Så det ligger verkligen i arbetsgivarens intresse att åtgärda.
Vilka regler finns vad gäller allergier och kontor?
– Förutom skrivningarna i lagen finns det krav på ventilation för att kunna vädra ut föroreningar av olika sort. Det gäller lukter från människor, emissioner från inredning, datorer, skrivare, kablage, mattor och bord. Damm och partiklar som svävar i luften, olika smittämnen, bakterier och virus. Vanlig ventilation förmår inte skapa smittfria lokaler, men ventilation som uppfyller kraven enligt föreskrifterna minskar risken för att smittas via smittämnen.
Vid egna kontorsrum bör problemet vara lättare, men hur ska man tänka kring öppna kontorslandskap och allergier?
– Åker du kollektivt till jobbet och sitter på ett buss- eller tunnelbanesäte så kommer du att ta med dig enorma mängder allergen till din kontorsstol. Testa att slå handen i en stoppad kontorsstol. Oftast flyger det upp ett moln av partiklar eftersom de sällan dammsugs. I princip är det omöjligt att undvika allergena ämnen i aktivitetsanpassade kontorslandskap. Men, med information och kommunikation – kunskap, kan man förbättra för dem som är allergiska.
Vanligaste allergierna
- Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på så kallat allergen, eller retande ämnen i omgivningen.
- Den vanligaste allergin är mot pollen och pälsdjur, kvalster och mögel.
- Bland matallergi är komjölk och ägg vanligast hos mindre barn, medan äldre barn oftast reagerar på nötter.
- Symptom kan vara rinnande näsa, nässelutslag, eksem, illamående, svullna läppar eller nästäppa.
- Perenn allergi skiljer sig från säsongsallergi då den förekommer året om, medan en säsongsallergi endast visar sig på exempelvis våren, då björken blommar.
- I sällsynta fall kan allergi mot födoämnen eller getingstick leda till anafylaktisk chock, vilket är livshotande och kan leda till andnöd, blodtrycksfall och hjärtstopp.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Klart: Nu ska koldioxiden fångas in
Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.
Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.
– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan.
Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.
Beslut om att satsa på att fånga koldioxid
I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.
Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden.
Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.
– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.
På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.
– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.
Ska leda till negativa utsläpp
Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten.
Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.
– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.
Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp.
– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn.
Parisavtalet
- Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016.
- Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
- Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
Kritik från andra forskare
Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:
– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?
Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.
– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.
Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.
– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.
Är det inte viktigt att någon går före?
– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.
Exergis vd håller inte med om kritiken
Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.
– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.
Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?
– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.
Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?
– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert.
Bärbara gasvarnare ett måste
En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen.
– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson.
Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).
– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.
Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls.
– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.
Torbjörn Tenfält
Förgiftning vid 10 procent koldioxid
- 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
- I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
- Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
