Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allergi på jobbet – det här gäller

Nötter, pälsdjur och pollen. Små partiklar som orsakar stora besvär. Vem har ansvar över att allergiker mår bra på jobbet? Fredrik Haux på Arbetsmiljöverket reder ut vad som gäller.
Lina Björk Publicerad
Man som nyser
Nötter, pälsdjur och pollen. Små partiklar som orsakar stora besvär. Vem har ansvar över att allergiker mår bra på jobbet? Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT

Om du vill testa hur rent det är på ditt kontor kan du slå handen på din kontorsstol och se om det flyger upp partiklar. Enligt Fredrik Haux, som arbetar på Arbetsmiljöverkets avdelning för regler, har Sveriges arbetsgivare mycket att lära vad gäller allergier och arbetsmiljön på kontoret.

Många människor har milda eller svåra allergier, vem har ansvaret att de inte far illa på arbetsplatsen?

Fredrik Haux

– Arbetsgivaren ansvarar för att du inte far illa eller drabbas av sjukdom på arbetsplatsen. I lagen och föreskrifter till lagen (AFS) finns krav på att en arbetsplats inte får orsaka ohälsa. Det kan till exempel gälla, ljus, buller, kemikalier, luftkvalitet, damm eller radon. Detta gör att de flesta kommer att må bra på arbetsplatsen inklusive de som har allergier och annan överkänslighet. För personer som är extremt överkänsliga eller extremt allergiska är det mer svårt för arbetsgivaren att kunna ta ett ansvar. 


Vilka anpassningar är rimliga att en arbetsgivare gör vid svår allergi?

– Arbetsgivaren ska utreda vad som är en rimlig lösning i det enskilda fallet. Det finns arbetsplatser där arbetsgivaren införskaffat luftrenare som filtrerar luften och infört så kallad allergistädning för att minska mängden partiklar som man kan andas in. Ju bättre luftkvalitet man har, desto bättre för samtliga på arbetsplatsen. Att undvika doftande parfymer och liknande är också rimligt. 


Vilka anpassningar är att kräva för mycket? 

 Det är arbetsgivaren som ska göra en riskvärdering och tillsammans med den som är allergisk avgöra om det är en lämplig lösning med eget rum eller egen mikro att värma sin mat i. Oftast vill man undvika så kallade utpekande lösningar men ibland kan det vara lämpligt. Det finns ingen gräns för vilka anpassningar som är rimliga eller orimliga. 


Kan man hindra anställda att ha med sig vissa livsmedel till arbetsplatsen?

 När det gäller exempelvis nötter finns det studier som säger att det inte är ett problem med luftburen allergipåverkan, däremot påverkan via objekt, som köksredskap och dörrhandtag. Arbetsgivaren kan ha en policy som säger att här äter vi inte nötter, eller på den här arbetsplatsen har vi inte parfym. Vid svår allergi kan det faktiskt handla om liv och död, så det är viktigt att informera. 


Hur mycket hänsyn ska kollegor ta till allergier och överkänslighet? 

 Om kollegorna känner till att en person är svårt allergisk är det lättare att ta hänsyn. Du kan lyfta frågor som att ha rena kläder på sig, undvika att gulla med katten eller hunden innan jobbet och att undvika parfymer. De flesta människor vill väl och vill att deras kollegor ska må bra. 


Vad gör jag om kollegor eller chef inte respekterar symptom vid allergier?

– Man kan alltid gå till en högre chef eller till ett skyddsombud. Att kommunicera och informera om problemen är viktigt. I dag har en stor del av befolkningen någon form av allergi. Och om en anställd utsätts för exempelvis pälsdjur och alltid är snorig och trött på jobbet så presterar den sämre. Så det ligger verkligen i arbetsgivarens intresse att åtgärda. 


Vilka regler finns vad gäller allergier och kontor?

– Förutom skrivningarna i lagen finns det krav på ventilation för att kunna vädra ut föroreningar av olika sort. Det gäller lukter från människor, emissioner från inredning, datorer, skrivare, kablage, mattor och bord. Damm och partiklar som svävar i luften, olika smittämnen, bakterier och virus. Vanlig ventilation förmår inte skapa smittfria lokaler, men ventilation som uppfyller kraven enligt föreskrifterna minskar risken för att smittas via smittämnen.

Vid egna kontorsrum bör problemet vara lättare, men hur ska man tänka kring öppna kontorslandskap och allergier? 

 Åker du kollektivt till jobbet och sitter på ett buss- eller tunnelbanesäte så kommer du att ta med dig enorma mängder allergen till din kontorsstol. Testa att slå handen i en stoppad kontorsstol. Oftast flyger det upp ett moln av partiklar eftersom de sällan dammsugs. I princip är det omöjligt att undvika allergena ämnen i aktivitetsanpassade kontorslandskap. Men, med information och kommunikation – kunskap, kan man förbättra för dem som är allergiska. 

Vanligaste allergierna

  • Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på så kallat allergen, eller retande ämnen i omgivningen. 
  • Den vanligaste allergin är mot pollen och pälsdjur, kvalster och mögel. 
  • Bland matallergi är komjölk och ägg vanligast hos mindre barn, medan äldre barn oftast reagerar på nötter.
  • Symptom kan vara rinnande näsa, nässelutslag, eksem, illamående, svullna läppar eller nästäppa. 
  • Perenn allergi skiljer sig från säsongsallergi då den förekommer året om, medan en säsongsallergi endast visar sig på exempelvis våren, då björken blommar. 
  • I sällsynta fall kan allergi mot födoämnen eller getingstick leda till anafylaktisk chock, vilket är livshotande och kan leda till andnöd, blodtrycksfall och hjärtstopp. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.