Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allergi på jobbet – det här gäller

Nötter, pälsdjur och pollen. Små partiklar som orsakar stora besvär. Vem har ansvar över att allergiker mår bra på jobbet? Fredrik Haux på Arbetsmiljöverket reder ut vad som gäller.
Lina Björk Publicerad
Man som nyser
Nötter, pälsdjur och pollen. Små partiklar som orsakar stora besvär. Vem har ansvar över att allergiker mår bra på jobbet? Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT

Om du vill testa hur rent det är på ditt kontor kan du slå handen på din kontorsstol och se om det flyger upp partiklar. Enligt Fredrik Haux, som arbetar på Arbetsmiljöverkets avdelning för regler, har Sveriges arbetsgivare mycket att lära vad gäller allergier och arbetsmiljön på kontoret.

Många människor har milda eller svåra allergier, vem har ansvaret att de inte far illa på arbetsplatsen?

Fredrik Haux

– Arbetsgivaren ansvarar för att du inte far illa eller drabbas av sjukdom på arbetsplatsen. I lagen och föreskrifter till lagen (AFS) finns krav på att en arbetsplats inte får orsaka ohälsa. Det kan till exempel gälla, ljus, buller, kemikalier, luftkvalitet, damm eller radon. Detta gör att de flesta kommer att må bra på arbetsplatsen inklusive de som har allergier och annan överkänslighet. För personer som är extremt överkänsliga eller extremt allergiska är det mer svårt för arbetsgivaren att kunna ta ett ansvar. 


Vilka anpassningar är rimliga att en arbetsgivare gör vid svår allergi?

– Arbetsgivaren ska utreda vad som är en rimlig lösning i det enskilda fallet. Det finns arbetsplatser där arbetsgivaren införskaffat luftrenare som filtrerar luften och infört så kallad allergistädning för att minska mängden partiklar som man kan andas in. Ju bättre luftkvalitet man har, desto bättre för samtliga på arbetsplatsen. Att undvika doftande parfymer och liknande är också rimligt. 


Vilka anpassningar är att kräva för mycket? 

 Det är arbetsgivaren som ska göra en riskvärdering och tillsammans med den som är allergisk avgöra om det är en lämplig lösning med eget rum eller egen mikro att värma sin mat i. Oftast vill man undvika så kallade utpekande lösningar men ibland kan det vara lämpligt. Det finns ingen gräns för vilka anpassningar som är rimliga eller orimliga. 


Kan man hindra anställda att ha med sig vissa livsmedel till arbetsplatsen?

 När det gäller exempelvis nötter finns det studier som säger att det inte är ett problem med luftburen allergipåverkan, däremot påverkan via objekt, som köksredskap och dörrhandtag. Arbetsgivaren kan ha en policy som säger att här äter vi inte nötter, eller på den här arbetsplatsen har vi inte parfym. Vid svår allergi kan det faktiskt handla om liv och död, så det är viktigt att informera. 


Hur mycket hänsyn ska kollegor ta till allergier och överkänslighet? 

 Om kollegorna känner till att en person är svårt allergisk är det lättare att ta hänsyn. Du kan lyfta frågor som att ha rena kläder på sig, undvika att gulla med katten eller hunden innan jobbet och att undvika parfymer. De flesta människor vill väl och vill att deras kollegor ska må bra. 


Vad gör jag om kollegor eller chef inte respekterar symptom vid allergier?

– Man kan alltid gå till en högre chef eller till ett skyddsombud. Att kommunicera och informera om problemen är viktigt. I dag har en stor del av befolkningen någon form av allergi. Och om en anställd utsätts för exempelvis pälsdjur och alltid är snorig och trött på jobbet så presterar den sämre. Så det ligger verkligen i arbetsgivarens intresse att åtgärda. 


Vilka regler finns vad gäller allergier och kontor?

– Förutom skrivningarna i lagen finns det krav på ventilation för att kunna vädra ut föroreningar av olika sort. Det gäller lukter från människor, emissioner från inredning, datorer, skrivare, kablage, mattor och bord. Damm och partiklar som svävar i luften, olika smittämnen, bakterier och virus. Vanlig ventilation förmår inte skapa smittfria lokaler, men ventilation som uppfyller kraven enligt föreskrifterna minskar risken för att smittas via smittämnen.

Vid egna kontorsrum bör problemet vara lättare, men hur ska man tänka kring öppna kontorslandskap och allergier? 

 Åker du kollektivt till jobbet och sitter på ett buss- eller tunnelbanesäte så kommer du att ta med dig enorma mängder allergen till din kontorsstol. Testa att slå handen i en stoppad kontorsstol. Oftast flyger det upp ett moln av partiklar eftersom de sällan dammsugs. I princip är det omöjligt att undvika allergena ämnen i aktivitetsanpassade kontorslandskap. Men, med information och kommunikation – kunskap, kan man förbättra för dem som är allergiska. 

Vanligaste allergierna

  • Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på så kallat allergen, eller retande ämnen i omgivningen. 
  • Den vanligaste allergin är mot pollen och pälsdjur, kvalster och mögel. 
  • Bland matallergi är komjölk och ägg vanligast hos mindre barn, medan äldre barn oftast reagerar på nötter.
  • Symptom kan vara rinnande näsa, nässelutslag, eksem, illamående, svullna läppar eller nästäppa. 
  • Perenn allergi skiljer sig från säsongsallergi då den förekommer året om, medan en säsongsallergi endast visar sig på exempelvis våren, då björken blommar. 
  • I sällsynta fall kan allergi mot födoämnen eller getingstick leda till anafylaktisk chock, vilket är livshotande och kan leda till andnöd, blodtrycksfall och hjärtstopp. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.