Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Allergi på jobbet – det här gäller

Nötter, pälsdjur och pollen. Små partiklar som orsakar stora besvär. Vem har ansvar över att allergiker mår bra på jobbet? Fredrik Haux på Arbetsmiljöverket reder ut vad som gäller.
Lina Björk Publicerad
Man som nyser
Nötter, pälsdjur och pollen. Små partiklar som orsakar stora besvär. Vem har ansvar över att allergiker mår bra på jobbet? Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT

Om du vill testa hur rent det är på ditt kontor kan du slå handen på din kontorsstol och se om det flyger upp partiklar. Enligt Fredrik Haux, som arbetar på Arbetsmiljöverkets avdelning för regler, har Sveriges arbetsgivare mycket att lära vad gäller allergier och arbetsmiljön på kontoret.

Många människor har milda eller svåra allergier, vem har ansvaret att de inte far illa på arbetsplatsen?

Fredrik Haux

– Arbetsgivaren ansvarar för att du inte far illa eller drabbas av sjukdom på arbetsplatsen. I lagen och föreskrifter till lagen (AFS) finns krav på att en arbetsplats inte får orsaka ohälsa. Det kan till exempel gälla, ljus, buller, kemikalier, luftkvalitet, damm eller radon. Detta gör att de flesta kommer att må bra på arbetsplatsen inklusive de som har allergier och annan överkänslighet. För personer som är extremt överkänsliga eller extremt allergiska är det mer svårt för arbetsgivaren att kunna ta ett ansvar. 


Vilka anpassningar är rimliga att en arbetsgivare gör vid svår allergi?

– Arbetsgivaren ska utreda vad som är en rimlig lösning i det enskilda fallet. Det finns arbetsplatser där arbetsgivaren införskaffat luftrenare som filtrerar luften och infört så kallad allergistädning för att minska mängden partiklar som man kan andas in. Ju bättre luftkvalitet man har, desto bättre för samtliga på arbetsplatsen. Att undvika doftande parfymer och liknande är också rimligt. 


Vilka anpassningar är att kräva för mycket? 

– Det är arbetsgivaren som ska göra en riskvärdering och tillsammans med den som är allergisk avgöra om det är en lämplig lösning med eget rum eller egen mikro att värma sin mat i. Oftast vill man undvika så kallade utpekande lösningar men ibland kan det vara lämpligt. Det finns ingen gräns för vilka anpassningar som är rimliga eller orimliga. 


Kan man hindra anställda att ha med sig vissa livsmedel till arbetsplatsen?

– När det gäller exempelvis nötter finns det studier som säger att det inte är ett problem med luftburen allergipåverkan, däremot påverkan via objekt, som köksredskap och dörrhandtag. Arbetsgivaren kan ha en policy som säger att här äter vi inte nötter, eller på den här arbetsplatsen har vi inte parfym. Vid svår allergi kan det faktiskt handla om liv och död, så det är viktigt att informera. 


Hur mycket hänsyn ska kollegor ta till allergier och överkänslighet? 

– Om kollegorna känner till att en person är svårt allergisk är det lättare att ta hänsyn. Du kan lyfta frågor som att ha rena kläder på sig, undvika att gulla med katten eller hunden innan jobbet och att undvika parfymer. De flesta människor vill väl och vill att deras kollegor ska må bra. 


Vad gör jag om kollegor eller chef inte respekterar symptom vid allergier?

– Man kan alltid gå till en högre chef eller till ett skyddsombud. Att kommunicera och informera om problemen är viktigt. I dag har en stor del av befolkningen någon form av allergi. Och om en anställd utsätts för exempelvis pälsdjur och alltid är snorig och trött på jobbet så presterar den sämre. Så det ligger verkligen i arbetsgivarens intresse att åtgärda. 


Vilka regler finns vad gäller allergier och kontor?

– Förutom skrivningarna i lagen finns det krav på ventilation för att kunna vädra ut föroreningar av olika sort. Det gäller lukter från människor, emissioner från inredning, datorer, skrivare, kablage, mattor och bord. Damm och partiklar som svävar i luften, olika smittämnen, bakterier och virus. Vanlig ventilation förmår inte skapa smittfria lokaler, men ventilation som uppfyller kraven enligt föreskrifterna minskar risken för att smittas via smittämnen.

Vid egna kontorsrum bör problemet vara lättare, men hur ska man tänka kring öppna kontorslandskap och allergier? 

– Åker du kollektivt till jobbet och sitter på ett buss- eller tunnelbanesäte så kommer du att ta med dig enorma mängder allergen till din kontorsstol. Testa att slå handen i en stoppad kontorsstol. Oftast flyger det upp ett moln av partiklar eftersom de sällan dammsugs. I princip är det omöjligt att undvika allergena ämnen i aktivitetsanpassade kontorslandskap. Men, med information och kommunikation – kunskap, kan man förbättra för dem som är allergiska. 

Vanligaste allergierna

  • Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på så kallat allergen, eller retande ämnen i omgivningen. 
  • Den vanligaste allergin är mot pollen och pälsdjur, kvalster och mögel. 
  • Bland matallergi är komjölk och ägg vanligast hos mindre barn, medan äldre barn oftast reagerar på nötter.
  • Symptom kan vara rinnande näsa, nässelutslag, eksem, illamående, svullna läppar eller nästäppa. 
  • Perenn allergi skiljer sig från säsongsallergi då den förekommer året om, medan en säsongsallergi endast visar sig på exempelvis våren, då björken blommar. 
  • I sällsynta fall kan allergi mot födoämnen eller getingstick leda till anafylaktisk chock, vilket är livshotande och kan leda till andnöd, blodtrycksfall och hjärtstopp. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar