Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Från fikamys till blåljus vid svår nötallergi

En julmiddag, fikarast eller konferens kan gå från att ha trevligt med kollegor till ambulansutryckning om Carola Hellström får i sig nötter.
Lina Björk Publicerad
Till vänster Carola Hellström, till höger en skål med nötter
Carola Hellström är allergisk mot nötter. Det gör att hon kan behöva uppsöka sjukhus om hon får i sig små mängder, något alla arbetsplatser hon varit på inte tagit hänsyn till. Foto: Shutterstock/Åke Ericson

IT-konsulten Carola Hellström sitter med sina kollegor runt ett bord och fikar. Plötsligt börjar hon kallsvettas, må illa och sluddra. En kollega frågar hur det är fatt men får bara svammel till svar. Snart börjar nässelutslag dyka upp på kroppen och arbetskamraterna blir oroliga och frågar om de ska ringa ambulans? Nej en taxi räcker bra svarar hon och får sällskap till utgången. 

Väl i bilen hinner hon tänka: Nu dör jag. Och hon vet vad det beror på – en nöt.

Det är inte första gången Carola Hellström blir väldigt sjuk av sin nötallergi. Genom hela sitt yrkesliv har hon stött på arbetsplatser och kollegor som glömmer bort, eller inte tar hennes allergi på allvar, trots att hon informerat både chef och pratat med kontorsansvariga. Hon har även skickat mejl till anställda om hur de ska agera om hon skulle hamna i anafylaktisk chock, alltså en allvarlig allergireaktion. 

–  När det är fika brukar jag lägga sprutorna framför mig. Det skapar nyfikenhet och diskussion. Vissa kollegor blir också oerhört stressade att något ska hända, vilket kan vara en ögonöppnare. 

 

Är vaksam på omgivningen

Carola Hellström har lärt sig att scanna omgivningen efter hot: Ett kök med tallrikar och bestick som är slarvigt diskade, bakverk utan innehållsförteckning, en kesoburk i kylskåpet med nötter på toppen. Det minsta spår kan orsaka en reaktion. Det fick hon erfara efter att hon tog i en kaffekopp efter att en person ätit en påse blandade nötter. 

– Jag skulle plocka av disken efter att jag hade hållit i en utbildning, hade bråttom till tunnelbanan och insåg först då att jag fått i mig något. Det går så fort så därför måste jag alltid vara på min vakt. 

Carola Hellström förvånas över hur kunskapsnivån bland Sveriges arbetsplatser ser ut vad gäller allergiker. Hon har mött anställda som sett det som sin rätt att äta nötter på jobbet, trots att hon berättat om sin allergi och fått besvär på arbetsplatsen. Hon har också träffat kollegor som misstrott allvaret och ifrågasatt om det verkligen är så illa som hon säger. 

 – Jag får dela med mig av väldigt personliga berättelser och händelser för att personer ska förstå allvaret, att jag kan dö. Ändå är det vanligt att det kommer frågor som: men i bakverk måste det ändå vara okej? Människor glömmer så snabbt. 

 

Har blivit ifrågasatt för sin allergi

Att Carola delar med sig av sina erfarenheter är ett måste för att hon ska undvika nötter i möjligaste mån. Men så är det inte för alla med allergi. 

– Om jag blir ifrågasatt med svår allergi, hur ska det inte vara med dem som har en överkänslighet eller årstidsbunden allergi? Jag tror många inte orkar strida utan tar extra medicin runt personer som inte visar hänsyn. Det är ett osynligt besvär på det sättet, säger hon. 

I dag jobbar Carola Hellström på IT-företaget Bizware Lead i Stockholm. Hennes arbetsgivare är medveten om hennes allergi och gör vad de kan för att hon ska må bra på jobbet, bland annat genom skyltar och information, kollegor som tar hänsyn och specialkost vid restaurangbokningar. Carola följer alltid med på utflykter som arbetsgivaren ordnar, även om det innebär att hon måste vara extra vaksam på omgivningen. Hon tror att en tydlighet kring arbetsgivarens ansvar skulle underlätta för många med allergi. 

– Det är så många som lider av allergi och det borde vara en naturlig del i arbetsmiljöarbetet. Ta med det i riskanalyser när det görs arbetsmiljöronder på kontoret. Och som chef kan du ta upp det på medarbetarsamtalet. Då underlättar du för den anställde som inte vill vara till besvär. 

Anafylaktisk chock

  • Anafylaktisk chock är en akut allergisk reaktion som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne.
  • Orsakerna till anafylaktisk chock är oftast födoämnesallergi eller getingallergi. I genomsnitt dör två personer per år av getingallergi.
  • Symptomen varierar men kan exempelvis vara nässelutslag, klåda och rinnande näsa. I allvarligare fall medvetslöshet, blodtrycksfall och hjärtstopp. 
  • Anafylaxi behandlas i första hand med adrenalinsprutor, helst inom några minuter. En adrenalinpenna ska injiceras i muskeln på lårets utsida.  

Källa: Astma och allergiförbundet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Experten om mobbning: ”Ställ krav på ordentliga utredningar”

Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna för att arbetsgivare ska få stopp på trakasserier på jobbet. Men myndigheten är bakbunden av lagar och resurser.
Torbjörn Tenfält Publicerad 20 november 2025, kl 06:00
Mobbningsexperten Ståle Einarsen anser att Arbetsmiljöverket bör ha en mer aktiv roll i arbetet mot mobbning på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/privat

Professor Gunnar Johansson vill, utifrån sina erfarenheter, förändra hur trakasserier på jobbet utreds. 

Även den norske arbetsmiljöforskaren Ståle Einarsen är kritisk mot hur systemet fungerar i dag. Han vill att Arbetsmiljöverket tar en mer aktiv roll, och sätter press på arbetsgivaren. 

När ord står mot ord om mobbning på en arbetsplats måste alla fakta upp på bordet, framhåller han. 

– Det är viktigt att utgå från faktiska förhållanden och göra det på ett sätt så att det inte uppstår jävsproblematik. Det ska finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Universitetet i Bergen. 

Tillsammans med det norska Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter har han utvecklat ”Faktaundersökelse”, en metod för att utreda mobbningsärenden som även har använts på arbetsplatser i Sverige.

Metoden går ut på att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Utredaren, som ofta har uppdraget som en del av sin anställning inom företagshälsovården eller på en HR-avdelning, samlar information från de inblandade parterna, hör vittnen och går igenom skriftlig information.

– Det måste finnas en skriftlig dokumentation som kan kontrolleras av andra. Replikrätt är viktigt och man måste utreda alla de involverade parternas utsatthet, säger Ståle Einarsen. 

 

Arbetsmiljöverket kräver inte utredning om mobbning

Utredningen går till på ungefär samma sätt om det är en chef eller kollega som är mobbaren. Men behovet av en oberoende utredning kan vara ännu större om det är en ansvarig chef som är anmäld för mobbning, betonar han.

Metoden fick snabbt brett genomslag i Norge när den lanserads för snart 20 år sedan. Men den har också fått kritik, till exempel att det trots ambitionen om en oberoende utredare är arbetsgivaren som formulerar problemet.

– Bäst vore om Arbetsmiljöverket hade en mer aktiv roll i mobbningsärenden. Det gäller både Norge och Sverige. Myndigheten borde kontrollera hårdare att utredningar verkligen kommer till stånd, men också ha resurser och kompetens för att själv kunna utföra oberoende utredningar i särskilt svåra fall, säger Ståle Einarsen.

Arbetsmiljöverket i Sverige ställer krav på arbetsgivare att förebygga och hantera mobbning och kränkande särbehandling, men myndigheten kräver inte att arbetsgivare utreder enskilda mobbningsfall på jobbet.

Ulrich Stoetzer

– I arbetsmiljölagen står inget om hur man ska hantera kränkande särbehandling. Därför ställer vi inte heller krav på utredning. Arbetsmiljöverket går inte in i enskilda ärenden, särskilt inte för att avgöra skuld eller kompensation, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig i frågor om kränkande särbehandling och andra former av organisatorisk och social arbetsmiljö.

Varför gör ni inte det?

  Det ligger inte i vårt uppdrag. Det är parterna och arbetsdomstolen som gör sådana avgöranden.

Så arbetsgivaren är inte skyldig att göra en utredning av ett mobbningsärende som uppstår på arbetsplatsen?

– Inte utifrån vår lagstiftning. Vi ställer inga krav om att det ska utredas om det förekommit kränkande särbehandling eller inte. Det vi ställer krav på är att arbetsgivaren ska utreda om det finns något i arbetsmiljön som bidragit till detta så man kan förebygga det i framtiden. Här utgår vi från våra föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Finns det någon annan lagstiftning som kräver att arbetsgivaren utreder?

     Ja, om mobbningen kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Om det handlar om någon form av diskriminering kan diskrimineringslagen tillämpas.

Kan Arbetsmiljöverket gå in och vara en oberoende part i en utredning om mobbning på jobbet?

– Det är tveksamt rent juridiskt. Om det ändå skulle gå är det en fråga om resurser. Då behöver vi ett helt annat uppdrag.

Arbetsmiljölagen är framåtsyftande och reglerar arbetsgivarens skyldighet att förebygga olyckor och brister i arbetsmiljön, framhåller Ulrich Stoetzer. 

– Arbetsgivaren ska ha klargjort för alla arbetstagare att den här typen av beteende inte accepteras. Arbetsgivaren ska också undersöka arbetsmiljön med utgångspunkt i risken för kränkande särbehandling. Här handlar det om att titta på arbetsbelastning, konflikter och annat som kan bidra till att det uppstår sådant beteende, säger han.

1 av 10 utsatt för kränkande särbehandling


Ulrich Stoetzer är psykolog i grunden och har arbetat med frågor om kränkande särbehandling i 25 år.

– Man brukar prata om att 8-12 procent av alla anställda känner sig utsatta i någon grad, från att man kallar varandra saker man inte borde till systematisk mobbning. Att en av tio är utsatt för kränkande särbehandling är alarmerande. Dels för att det påverkar hälsan och kan leda till psykisk sjukdom, dels för att medarbetare riskerar att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.

Varför uppstår mobbning?

– Om arbetsmiljön är dålig med för hög arbetsbelastning ser vi att beteendet med mobbning och andra former av kränkande särbehandling ökar. Är man utsatt för ständig stress och press och känner att man inte har tillräckligt med tid så tar det på humöret och risken finns att nu börjar man ta ut sin frustration på andra, säger Ulrich Stoetzer.

Så säger lagen

  • Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Till det räknas även kränkande särbehandling och mobbning.
  • Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten (AFS 2023:2, §10).
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras (§11).
  • Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas (AFS 2023:1, §12)
  • Syftet med att utreda en händelse är att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska hända igen. Det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsaker i arbetsmiljön och inte fokusera på individuella faktorer eller på skuldfrågan.

Källa: Arbetsmiljöverket