Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Från fikamys till blåljus vid svår nötallergi

En julmiddag, fikarast eller konferens kan gå från att ha trevligt med kollegor till ambulansutryckning om Carola Hellström får i sig nötter.
Lina Björk Publicerad 13 december 2023, kl 06:00
Till vänster Carola Hellström, till höger en skål med nötter
Carola Hellström är allergisk mot nötter. Det gör att hon kan behöva uppsöka sjukhus om hon får i sig små mängder, något alla arbetsplatser hon varit på inte tagit hänsyn till. Foto: Shutterstock/Åke Ericson

IT-konsulten Carola Hellström sitter med sina kollegor runt ett bord och fikar. Plötsligt börjar hon kallsvettas, må illa och sluddra. En kollega frågar hur det är fatt men får bara svammel till svar. Snart börjar nässelutslag dyka upp på kroppen och arbetskamraterna blir oroliga och frågar om de ska ringa ambulans? Nej en taxi räcker bra svarar hon och får sällskap till utgången. 

Väl i bilen hinner hon tänka: Nu dör jag. Och hon vet vad det beror på – en nöt.

Det är inte första gången Carola Hellström blir väldigt sjuk av sin nötallergi. Genom hela sitt yrkesliv har hon stött på arbetsplatser och kollegor som glömmer bort, eller inte tar hennes allergi på allvar, trots att hon informerat både chef och pratat med kontorsansvariga. Hon har även skickat mejl till anställda om hur de ska agera om hon skulle hamna i anafylaktisk chock, alltså en allvarlig allergireaktion. 

–  När det är fika brukar jag lägga sprutorna framför mig. Det skapar nyfikenhet och diskussion. Vissa kollegor blir också oerhört stressade att något ska hända, vilket kan vara en ögonöppnare. 

 

Är vaksam på omgivningen

Carola Hellström har lärt sig att scanna omgivningen efter hot: Ett kök med tallrikar och bestick som är slarvigt diskade, bakverk utan innehållsförteckning, en kesoburk i kylskåpet med nötter på toppen. Det minsta spår kan orsaka en reaktion. Det fick hon erfara efter att hon tog i en kaffekopp efter att en person ätit en påse blandade nötter. 

– Jag skulle plocka av disken efter att jag hade hållit i en utbildning, hade bråttom till tunnelbanan och insåg först då att jag fått i mig något. Det går så fort så därför måste jag alltid vara på min vakt. 

Carola Hellström förvånas över hur kunskapsnivån bland Sveriges arbetsplatser ser ut vad gäller allergiker. Hon har mött anställda som sett det som sin rätt att äta nötter på jobbet, trots att hon berättat om sin allergi och fått besvär på arbetsplatsen. Hon har också träffat kollegor som misstrott allvaret och ifrågasatt om det verkligen är så illa som hon säger. 

 – Jag får dela med mig av väldigt personliga berättelser och händelser för att personer ska förstå allvaret, att jag kan dö. Ändå är det vanligt att det kommer frågor som: men i bakverk måste det ändå vara okej? Människor glömmer så snabbt. 

 

Har blivit ifrågasatt för sin allergi

Att Carola delar med sig av sina erfarenheter är ett måste för att hon ska undvika nötter i möjligaste mån. Men så är det inte för alla med allergi. 

– Om jag blir ifrågasatt med svår allergi, hur ska det inte vara med dem som har en överkänslighet eller årstidsbunden allergi? Jag tror många inte orkar strida utan tar extra medicin runt personer som inte visar hänsyn. Det är ett osynligt besvär på det sättet, säger hon. 

I dag jobbar Carola Hellström på IT-företaget Bizware Lead i Stockholm. Hennes arbetsgivare är medveten om hennes allergi och gör vad de kan för att hon ska må bra på jobbet, bland annat genom skyltar och information, kollegor som tar hänsyn och specialkost vid restaurangbokningar. Carola följer alltid med på utflykter som arbetsgivaren ordnar, även om det innebär att hon måste vara extra vaksam på omgivningen. Hon tror att en tydlighet kring arbetsgivarens ansvar skulle underlätta för många med allergi. 

– Det är så många som lider av allergi och det borde vara en naturlig del i arbetsmiljöarbetet. Ta med det i riskanalyser när det görs arbetsmiljöronder på kontoret. Och som chef kan du ta upp det på medarbetarsamtalet. Då underlättar du för den anställde som inte vill vara till besvär. 

Anafylaktisk chock

  • Anafylaktisk chock är en akut allergisk reaktion som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne.
  • Orsakerna till anafylaktisk chock är oftast födoämnesallergi eller getingallergi. I genomsnitt dör två personer per år av getingallergi.
  • Symptomen varierar men kan exempelvis vara nässelutslag, klåda och rinnande näsa. I allvarligare fall medvetslöshet, blodtrycksfall och hjärtstopp. 
  • Anafylaxi behandlas i första hand med adrenalinsprutor, helst inom några minuter. En adrenalinpenna ska injiceras i muskeln på lårets utsida.  

Källa: Astma och allergiförbundet

Arbetsmiljö

Osund arbetsmiljö på apoteken - stress, gråt och schemakaos

Långa stressiga arbetspass, utlån till andra butiker och svårt att hinna ta paus. Personal som inte vågar säga nej och inte orkar heltid. Unionens tre fackordförande på apotekskedjorna Hjärtat, Apoteket och Kronan kritiserar arbetsmiljön på apoteksgolvet.
Elisabeth Brising Publicerad 17 april 2024, kl 06:01
Till vänster en anställd apotek sorterar mediciner, oskärpa. Till höger olika medicinkartor med piller.
Apoteksanställdas nödrop: stress och personalbrist plågar branschen. Schemakaos och bristande återhämtning är en del av vardagen. En tredjedel av anställda på Apoteket saknar möjlighet till dagliga pauser enligt en facklig undersökning. Foto: Fotograferna Holmberg/TT/Gorm Kallestad/Scanpix.

Kollega rapporterade redan år 2020 om arbetsmiljön på tre apotekskedjor - om anställda med tio timmars arbete utan pauser, chefer som förbjöd sittande i butiken och extrem vikariebrist. 

När Kollega återkommer till branschen 2024 beskrivs arbetsmiljön på Apotek Hjärtat som tuffare än någonsin av Unionens riksklubbordförande Lena Svensson. Hon berättar att till exempel i Arvika har situationen på tre apotek lett till långvarig stress och sjukskrivningar. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Det är tröttkörd personal som mår väldigt dåligt psykiskt. 

På nationell nivå ser facket störst problem på Hjärtats ICA Maxi-apotek. De har  långa öppettider och tio timmars arbetsdag är fortfarande inte ovanligt enligt Lena Svensson. 

– Varenda dag har jag medlemsärenden om bemanning eller att man inte orkar jobba heltid på ICA Maxi-enheterna, även om man är ung. Man får inte ihop livet med familjen. 

Personalen har höga servicekrav på sig och ska helst hjälpa kunderna inom fyra minuter enligt Lena Svensson. 

Stress och personalbrist

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Även på Kronans apotek påtalar Unionens riksklubbordförande Stephanie Nielsen brister på grund av bemanningsproblem. 

– Många är stressade och känner att de inte hinner med allt på sitt jobb. Det kan bero på sjukdom, vakanser och förstås farmaceutbristen som är märkbar, säger hon.

Apoteket AB, pekar också Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande, på för hög arbetsbelastning och för låg bemanning.   

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

– Många väntande kunder orsakar oro och ökar stressen, vilket påverkar måendet hos medarbetare på flera arbetsplatser. Tiden räcker inte till för att hinna med de dagliga arbetsuppgifterna. 

Svårt ta paus och sitta ner

Unionenklubben på Apoteket AB har tillsammans med Sveriges Farmaceuter gjort en medlemsenkät med 1 400 svarande om möjligheten att ta en paus och sitta ner och och återhämta sig under arbetsdagen. Resultatet visar att en tredjedel av de svarande inte hinner ta en sådan paus. 

Fackgemensam medlemsenkät om pauser på Apoteket.
En tredjedel på Apoteket hinner inte sitta under arbetsdagen enligt en fackgemensam medlemsenkät. Grafik: Unionenklubben på Apoteket.

Hinner personalen gå på toa?

– Ja, för det mesta så länge man inte arbetar på ett ensamapotek. Då behöver man stänga apoteket. Det blir också ofta problematiskt att hinna med toabesök om någon medarbetare saknas och man får jobba ensam, säger Per Skoglund. 

Lena Svensson på Hjärtat uppger också att personalen inte hinner ta pauser på många ställen: 

– Rasten får ju chefen inte rucka på men man får inte pauser. De tar bort stolar också ibland, säger hon. 

Schemakaos och sjukskrivna - orolig sommar

Unionens fackklubb på Kronans apotek gör medlemsenkäter om hur sommaren upplevs.  I den senaste uppgav 75 procent att de fått schemaändringar med mindre än två veckors framförhållning och 43 procent att de lånats ut till andra apotek. 

– Många säger att de har dålig bemanning på grund av sjukskrivningar och att folk säger upp sig, att man har gått på knäna och det finns inga att ta in, säger Stephanie Nielsen.

"Grät innan och efter jobbet"

”Kollegor sjukskrivna pga stress, kunde inte gå på toa, arga kunder, grät innan och efter jobbet. Hann inte packa upp varor så det blev stora berg av varor. Det var den värsta sommaren någonsin.”

”Den konstanta stressnivån i kombination med dålig löneutveckling har gjort att jag bytt bransch.”

”Katastrofal, underbemannade, stress, inlåning från andra apotek nästan varje dag & allmänt rörigt”

Anonyma svar från medlemmar ur en enkät av Unionenklubben på Kronans apotek om hur förra sommaren var. 

Lånas ut till andra butiker

Utlån till andra apotek än där man blivit anställd är vanligt på alla tre kedjorna - det vill säga man förväntas lånas ut till ett annat apotek som saknar personal.

– Schemaläggningen bygger ofta på att låna ut eller in personal, vilket upplevs som slitsamt för en hel del av våra medarbetare, säger Per Skoglund på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen på Kronans instämmer. Det står en huvudarbetsplats på kontraktet. 

– Då ska man arbeta där och bara få frågan om någon är sjuk. Men arbetsgivaren anser ibland att 51 procent på ett apotek är en huvudanställning, säger hon. 

”Upplevs som tvång”

Frågan om att resa till en annan arbetsplats kan komma med kort varsel. Det kan vara samma morgon, eller smygas in i schemat utan kommunikation säger Lena Svensson på Hjärtat.

– Det upplevs av arbetstagarna som att man är tvungen, att annars riskerar man uppsägning. 

I teorin ska det vara frivilligt och man ska kunna säga nej. I praktiken är det svårt.

– Man blir inte tillfrågad utan snacket från arbetsgivaren blir att vi måste låna ut dig eller säga upp folk, säger Stephanie Nielsen.

Hon påpekar att det kan uppfattas som ett hot från chefen: Vi kommer behöva dra ner på personal här  - om du inte åker och jobbar i andra butiker. 

Per Skoglund på Apoteket säger att eftersom flexibilitet premieras av arbetsgivaren är det många anställda som ställer upp på utlån även om de egentligen inte vill.

– Dessutom får medarbetarna ofta höra att de behöver ställa upp för annars kan de inte räkna med att få hjälp när de behöver personal. Medarbetare ställs mot varandra. 

"Ska prioritera sin tid bättre"

”Som vanligt tight med personal. Blir en sjuk får resten slita”

”Tycker det är fruktansvärt att man bara får tre veckor sammanhängande semester under juni-augusti (även om jag alltid ansöker om fyra). """Det är alltid kris och apoteket får sällan eller aldrig ta in sommarvikarier."

"Meningslöst att göra KAS-ärenden relaterade till underbemanning, då får man som svar att man ska prioritera sin tid bättre, oavsett om det orsakat en felexpedition eller gäller en mindre sak.”

Anonyma svar ur en enkät med 125 av Unionenklubbens medlemmar på Kronans apotek om hur förra sommaren var.  

Endast 12 procent i enkäten hade anmält bristande bemanning på sommaren som en avvikelse i Kronans apoteks avvikelsesystem, KAS. 

Svårt få fyra veckors semester i följd

En stor facklig fråga på alla tre kedjorna är svårigheten att få fyra veckors sammanhängande semester på sommaren.  

Apoteksanställda är bara garanterade tre veckors semester i sträck på sommaren enligt kollektivavtalet från 70-talet. Något som facket försökt förändra, men inte lyckats avtala bort, även om de fått in några nya skrivningar. 

– Avtalets intention är att semestern ska vara sammanhängande med lite olika alternativ, säger Lena Svensson på Hjärtat. 

I praktiken blir det mycket förhandling om ledigheter på våren. 

– Vi anställda får hela tiden höra att vi är för många, men om du behöver vara ledig så går det absolut inte.

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en oschysst arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först

Sjukskrivningstal som sticker ut


Apoteken i Sverige sticker ut när det gäller sjukskrivningar i psykisk ohälsa enligt Försäkringskassans rapport Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser, 2020. 

Att flera yrkesgrupper med olika utbildningslängd inom samma bransch har hög sjukfrånvaro indikerar en problematik inom hela branschen skriver Försäkringskassan: ”Förändringar inom apoteksnäringen kan ha påverkat anställningsförhållanden och ökat de psykiska påfrestningarna i arbetet.

Tidningen Svensk Farmaci har också rapporterat om arbetsmiljöproblem på öppenvårdsapoteken, liksom tidskriften Läkemedelsvärlden. En rapport från Sveriges farmaceuter visar också att bara en av tio tycker att arbetsbelastningen är acceptabel

Senaste statistiken om öppenvårdsapoteken 

*11 000 personer arbetar i svenska öppenvårdsapotek (medelantal 2023).

*50 procent är högskoleutbildade farmaceuter och 22 procent är yrkesutbildade apotekstekniker. Övriga är egenvårdsrådgivare och apoteksassistenter/kassapersonal. 

*Bristen på utbildade farmaceuter är stor, särskilt utanför storstäderna. 

*En stor majoritet anställda är kvinnor.

* Apoteksmarknadens omsättning var 78 miljarder kronor år 2023. 

Färre anställda per apotek
Apoteksmarknaden har vuxit kraftigt  och antalet anställda har ökat, men antalet anställda per apotek har sjunkit något. Enligt branschen beror det på att apoteken har blivit fler, ofta mindre i storlek och ”mer effektiva i sin samlade bemanning och schemaläggning”.

* Innan avregleringen år 2009 var de anställda på 930 öppenvårdsapotek cirka 6 200 heltidstjänster (heltidsekvivalenter). 

* År 2023 var motsvarande siffra cirka 10 000 heltidstjänster på 1 405 fysiska apotek samt 7 e-handelsapotek. 

Källa: Sveriges Apoteksförenings branschrapport 2024.