Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Från fikamys till blåljus vid svår nötallergi

En julmiddag, fikarast eller konferens kan gå från att ha trevligt med kollegor till ambulansutryckning om Carola Hellström får i sig nötter.
Lina Björk Publicerad
Till vänster Carola Hellström, till höger en skål med nötter
Carola Hellström är allergisk mot nötter. Det gör att hon kan behöva uppsöka sjukhus om hon får i sig små mängder, något alla arbetsplatser hon varit på inte tagit hänsyn till. Foto: Shutterstock/Åke Ericson

IT-konsulten Carola Hellström sitter med sina kollegor runt ett bord och fikar. Plötsligt börjar hon kallsvettas, må illa och sluddra. En kollega frågar hur det är fatt men får bara svammel till svar. Snart börjar nässelutslag dyka upp på kroppen och arbetskamraterna blir oroliga och frågar om de ska ringa ambulans? Nej en taxi räcker bra svarar hon och får sällskap till utgången. 

Väl i bilen hinner hon tänka: Nu dör jag. Och hon vet vad det beror på – en nöt.

Det är inte första gången Carola Hellström blir väldigt sjuk av sin nötallergi. Genom hela sitt yrkesliv har hon stött på arbetsplatser och kollegor som glömmer bort, eller inte tar hennes allergi på allvar, trots att hon informerat både chef och pratat med kontorsansvariga. Hon har även skickat mejl till anställda om hur de ska agera om hon skulle hamna i anafylaktisk chock, alltså en allvarlig allergireaktion. 

–  När det är fika brukar jag lägga sprutorna framför mig. Det skapar nyfikenhet och diskussion. Vissa kollegor blir också oerhört stressade att något ska hända, vilket kan vara en ögonöppnare. 

 

Är vaksam på omgivningen

Carola Hellström har lärt sig att scanna omgivningen efter hot: Ett kök med tallrikar och bestick som är slarvigt diskade, bakverk utan innehållsförteckning, en kesoburk i kylskåpet med nötter på toppen. Det minsta spår kan orsaka en reaktion. Det fick hon erfara efter att hon tog i en kaffekopp efter att en person ätit en påse blandade nötter. 

– Jag skulle plocka av disken efter att jag hade hållit i en utbildning, hade bråttom till tunnelbanan och insåg först då att jag fått i mig något. Det går så fort så därför måste jag alltid vara på min vakt. 

Carola Hellström förvånas över hur kunskapsnivån bland Sveriges arbetsplatser ser ut vad gäller allergiker. Hon har mött anställda som sett det som sin rätt att äta nötter på jobbet, trots att hon berättat om sin allergi och fått besvär på arbetsplatsen. Hon har också träffat kollegor som misstrott allvaret och ifrågasatt om det verkligen är så illa som hon säger. 

 – Jag får dela med mig av väldigt personliga berättelser och händelser för att personer ska förstå allvaret, att jag kan dö. Ändå är det vanligt att det kommer frågor som: men i bakverk måste det ändå vara okej? Människor glömmer så snabbt. 

 

Har blivit ifrågasatt för sin allergi

Att Carola delar med sig av sina erfarenheter är ett måste för att hon ska undvika nötter i möjligaste mån. Men så är det inte för alla med allergi. 

– Om jag blir ifrågasatt med svår allergi, hur ska det inte vara med dem som har en överkänslighet eller årstidsbunden allergi? Jag tror många inte orkar strida utan tar extra medicin runt personer som inte visar hänsyn. Det är ett osynligt besvär på det sättet, säger hon. 

I dag jobbar Carola Hellström på IT-företaget Bizware Lead i Stockholm. Hennes arbetsgivare är medveten om hennes allergi och gör vad de kan för att hon ska må bra på jobbet, bland annat genom skyltar och information, kollegor som tar hänsyn och specialkost vid restaurangbokningar. Carola följer alltid med på utflykter som arbetsgivaren ordnar, även om det innebär att hon måste vara extra vaksam på omgivningen. Hon tror att en tydlighet kring arbetsgivarens ansvar skulle underlätta för många med allergi. 

– Det är så många som lider av allergi och det borde vara en naturlig del i arbetsmiljöarbetet. Ta med det i riskanalyser när det görs arbetsmiljöronder på kontoret. Och som chef kan du ta upp det på medarbetarsamtalet. Då underlättar du för den anställde som inte vill vara till besvär. 

Anafylaktisk chock

  • Anafylaktisk chock är en akut allergisk reaktion som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne.
  • Orsakerna till anafylaktisk chock är oftast födoämnesallergi eller getingallergi. I genomsnitt dör två personer per år av getingallergi.
  • Symptomen varierar men kan exempelvis vara nässelutslag, klåda och rinnande näsa. I allvarligare fall medvetslöshet, blodtrycksfall och hjärtstopp. 
  • Anafylaxi behandlas i första hand med adrenalinsprutor, helst inom några minuter. En adrenalinpenna ska injiceras i muskeln på lårets utsida.  

Källa: Astma och allergiförbundet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.