Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Från fikamys till blåljus vid svår nötallergi

En julmiddag, fikarast eller konferens kan gå från att ha trevligt med kollegor till ambulansutryckning om Carola Hellström får i sig nötter.
Lina Björk Publicerad
Till vänster Carola Hellström, till höger en skål med nötter
Carola Hellström är allergisk mot nötter. Det gör att hon kan behöva uppsöka sjukhus om hon får i sig små mängder, något alla arbetsplatser hon varit på inte tagit hänsyn till. Foto: Shutterstock/Åke Ericson

IT-konsulten Carola Hellström sitter med sina kollegor runt ett bord och fikar. Plötsligt börjar hon kallsvettas, må illa och sluddra. En kollega frågar hur det är fatt men får bara svammel till svar. Snart börjar nässelutslag dyka upp på kroppen och arbetskamraterna blir oroliga och frågar om de ska ringa ambulans? Nej en taxi räcker bra svarar hon och får sällskap till utgången. 

Väl i bilen hinner hon tänka: Nu dör jag. Och hon vet vad det beror på – en nöt.

Det är inte första gången Carola Hellström blir väldigt sjuk av sin nötallergi. Genom hela sitt yrkesliv har hon stött på arbetsplatser och kollegor som glömmer bort, eller inte tar hennes allergi på allvar, trots att hon informerat både chef och pratat med kontorsansvariga. Hon har även skickat mejl till anställda om hur de ska agera om hon skulle hamna i anafylaktisk chock, alltså en allvarlig allergireaktion. 

–  När det är fika brukar jag lägga sprutorna framför mig. Det skapar nyfikenhet och diskussion. Vissa kollegor blir också oerhört stressade att något ska hända, vilket kan vara en ögonöppnare. 

 

Är vaksam på omgivningen

Carola Hellström har lärt sig att scanna omgivningen efter hot: Ett kök med tallrikar och bestick som är slarvigt diskade, bakverk utan innehållsförteckning, en kesoburk i kylskåpet med nötter på toppen. Det minsta spår kan orsaka en reaktion. Det fick hon erfara efter att hon tog i en kaffekopp efter att en person ätit en påse blandade nötter. 

– Jag skulle plocka av disken efter att jag hade hållit i en utbildning, hade bråttom till tunnelbanan och insåg först då att jag fått i mig något. Det går så fort så därför måste jag alltid vara på min vakt. 

Carola Hellström förvånas över hur kunskapsnivån bland Sveriges arbetsplatser ser ut vad gäller allergiker. Hon har mött anställda som sett det som sin rätt att äta nötter på jobbet, trots att hon berättat om sin allergi och fått besvär på arbetsplatsen. Hon har också träffat kollegor som misstrott allvaret och ifrågasatt om det verkligen är så illa som hon säger. 

 – Jag får dela med mig av väldigt personliga berättelser och händelser för att personer ska förstå allvaret, att jag kan dö. Ändå är det vanligt att det kommer frågor som: men i bakverk måste det ändå vara okej? Människor glömmer så snabbt. 

 

Har blivit ifrågasatt för sin allergi

Att Carola delar med sig av sina erfarenheter är ett måste för att hon ska undvika nötter i möjligaste mån. Men så är det inte för alla med allergi. 

– Om jag blir ifrågasatt med svår allergi, hur ska det inte vara med dem som har en överkänslighet eller årstidsbunden allergi? Jag tror många inte orkar strida utan tar extra medicin runt personer som inte visar hänsyn. Det är ett osynligt besvär på det sättet, säger hon. 

I dag jobbar Carola Hellström på IT-företaget Bizware Lead i Stockholm. Hennes arbetsgivare är medveten om hennes allergi och gör vad de kan för att hon ska må bra på jobbet, bland annat genom skyltar och information, kollegor som tar hänsyn och specialkost vid restaurangbokningar. Carola följer alltid med på utflykter som arbetsgivaren ordnar, även om det innebär att hon måste vara extra vaksam på omgivningen. Hon tror att en tydlighet kring arbetsgivarens ansvar skulle underlätta för många med allergi. 

– Det är så många som lider av allergi och det borde vara en naturlig del i arbetsmiljöarbetet. Ta med det i riskanalyser när det görs arbetsmiljöronder på kontoret. Och som chef kan du ta upp det på medarbetarsamtalet. Då underlättar du för den anställde som inte vill vara till besvär. 

Anafylaktisk chock

  • Anafylaktisk chock är en akut allergisk reaktion som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne.
  • Orsakerna till anafylaktisk chock är oftast födoämnesallergi eller getingallergi. I genomsnitt dör två personer per år av getingallergi.
  • Symptomen varierar men kan exempelvis vara nässelutslag, klåda och rinnande näsa. I allvarligare fall medvetslöshet, blodtrycksfall och hjärtstopp. 
  • Anafylaxi behandlas i första hand med adrenalinsprutor, helst inom några minuter. En adrenalinpenna ska injiceras i muskeln på lårets utsida.  

Källa: Astma och allergiförbundet

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så blir du bättre på att bemöta hbtqi-kollegor

Är du osäker på hur du ska bemöta arbetskamrater som är hbtqi-personer? Kollega ger tips på vad du kan tänka på, och var du kan lära dig mer.
Noa Söderberg Publicerad 30 augusti 2024, kl 06:01
Så bemöter du dina HBTQI-kollegor på jobbet
Stöd hbtqi-kollegor – tips för ett inkluderande arbetsklimat. Kollega ger konkreta råd för att skapa en tryggare arbetsmiljö och hur du kan stötta dina kollegor genom kunskap och öppen dialog. Foto: Colourbox.

Forskning visar att hbtqi-personer diskrimineras på svenska arbetsplatser – och att det kan få allvarliga konsekvenser för liv och hälsa hos den som drabbas. Oavsett om du är chef, förtroendevald eller annan anställd kan du hjälpa till att ändra på det. Det är slutsatsen i en ny guide från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kollega ger sju konkreta tips på hur ni kan gå till väga.

Lär er nyckelbegreppen

Hbtqi står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer och Intersexvariation. Flera myndigheter och organisationer, däribland Diskrimineringsombudsmannen och RFSL, har information för den som är osäker på vad orden betyder och hur de används.

Fundera över din egen identitet

Forskning visar att flera delar av vår identitet – etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, med mera – påverkar vår arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Har du några sådana identitetslager som kan ha gjort det svårare, eller lättare, för dig på jobbet?

Anta inte att du vet allt om dina kollegor

Med stor sannolikhet känner du inte till den sexuella läggningen eller könsidentiteten hos alla dina kollegor och deras anhöriga. Kom ihåg det när ni talar om vardag, familj och privatliv. Acceptera alltid den könsidentitet eller sexuella läggning som en person själv uppger. Utgå samtidigt inte ifrån att alla är bekväma med att prata om sin identitet.

Säg ifrån

Markera, vänligt men bestämt, om en kollega säger kränkande eller diskriminerande saker om sina medmänniskor. Gör det även om det inte finns någon i rummet som, vad du vet, är exempelvis hbtqi. Lyssna på andras erfarenheter av vilka ord och benämningar om uppfattas kränkande. Forskning visar att ett vänligare samtalsklimat gör det enklare för hbtqi-personer att vara öppna med sin identitet, vilket i sin tur gör det lättare att må bra på jobbet.

Ta reda på hur du kan stödja dina kollegor i stunden

Den vanligaste formen av arbetsplatsdiskriminering mot hbtqi-personer sker i mötet med utomstående personer – kunder, klienter, patienter. Fundera på, och om möjligt fråga, hur du kan stötta dina kollegor i en sådan situation.

Gå igenom lokaler och klädkoder

Finns det könsneutrala toaletter? Finns det möjlighet för enskilda att byta om och duscha i avskildhet utan att det väcker uppmärksamhet? Är era klädkoder eller uniformer könsuppdelade, och finns det i så fall möjlighet att göra dem mer neutrala?

Prata om inkludering

Genom att hålla ordnade, schemalagda samtal om inkluderingsfrågor kan det bli lättare att lyfta problem. Samtalen kan kretsa kring en utbildning eller extern föreläsare, eller hållas av er själva. Det är viktigt att ha en tydligt utsedd samtalsledare som kan styra, och om det blir problem också avbryta, samtalet. Samtalsfrågor och ämnen finns bland annat hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.